Detta Àr en kvalitativ undersökning av begreppet heteronormativitet utifrÄn livsvÀrldsintervjuer med kvinnor som omdefinierat sin sexuella lÀggning. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur heteronormativitet tar sig uttryck, hur identitetsskapandet samverkar med normer, förebilder och stereotyper, samt hur olika sexualiteter kan utgöra ett hot mot heteronormen. Studien baseras pÄ fem intervjuer med kvinnor som tidigare levt som heterosexuella men som nu identifierar sig som homo- eller bisexuella. Det insamlade materialet har analyserats i fem teman; att vara sig sjÀlv, förebilder?, normalitet, hot mot heteronormen? samt diskriminering och fördomar?.

I den hÀr studien intervjuas tretton kristna hbt-personer om kristna normers roll i ?komma ut?-processer. Syftet med studien Àr att söka en förstÄelse för hur sexuell identitet kan skapasunder ungdomsÄr utifrÄn de normer och vÀrderingar som kan finnas i kristna kontexter.Slutsatsen Àr att det i kristna kontexter ofta finns en stark heteronorm som gör det konfliktfylltför kristna hbt-personer att leva ut sina sexualiteter.För att hÀlsa ska kunna uppnÄs för kristna hbt-personer krÀvs en kristen kultur som inte baraaccepterar, utan Àven tar stÀllning för att all kÀrlek i trohet och respekt Àr lika vÀrdefull ochlika rikligt vÀlsignad som den heterosexuella..

Syftet med denna uppsats Àr att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att fÄ en bÀttre förstÄelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till lÀsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och sÀkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har ocksÄ varit vanliga. Den religiösa diskursen har ocksÄ kunnat identifieras pÄ mÄnga stÀllen, men bedöms ÀndÄ som svagare Àn förvÀntat med tanke pÄ den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia.

Syftet med undersökningen har varit att fÄ en bild av hur kristendomen som religion samt hur kristna identiteter framstÀlls i svensk press. Undersökningen Àr en textanalys av ett antal artiklar dÀr jag har undersökt vilka olika, eller lika, bilder som dags- och kvÀllstidningar ger av kristendomen och kristna i Sverige idag. UtifrÄn teorier om ?den andre? har jag undersökt om artiklarna framstÀller nÄgon form av ?vi?- och ?de?- perspektiv mellan kristna och ?icke-kristna?. Syftet har ocksÄ varit att försöka utskilja vilka retoriska grepp som anvÀnds i framstÀllningen av kristendomen och kristna.Undersökningens frÄgestÀllningar Àr:Hur framstÀlls kristendomen i artiklarna?Hur konstrueras kristna identiteter i artiklarna?Hur ser relationen ut mellan skribent och lÀsare?Vilka retoriska grepp anvÀnds i framstÀllningen av kristendom och kristna?.

Syftet med denna studie var att försöka fÄ en inblick i hur det Àr att leva i den komplexa kontexten i att ha en hbt (homo-bi-trans) lÀggning och att vara kristen. Vi ville pÄ individnivÄ försöka tolka och förstÄ genom ett queerteoretiskt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie som baseras pÄ sex halvstrukturerade intervjuer. Vidare ligger studiens fokus pÄ personer som har ett aktivt liv inom den kristna kontexten. De begrepp som genomsyrar hela studien Àr heteronormativitet, hbt och stigmatisering.

Denna uppsats redogo?r fo?r hur homosexuella, bisexuella och transsexuella personer har karakta?riserats inom svensk film mellan a?ren 1916 och 1998. Underso?kningens ma?l har varit att ta reda pa? hur framsta?llandet av HBT-personer har fo?ra?ndrats under tidsperioden och relatera detta till samha?llets lagar och normer kring homosexualitet samt till den internationella utvecklingen. Uppsatsen visar att homosexualitet alls inte diskuterades o?ppet inom den svenska filmen fo?rra?n i slutet av 1940-talet.

I uppsatsen görs en kartlÀggande undersökning av den koreanska kristna minoriteten i Stockholm. Undersökningen Àr byggd pÄ intervjuer av pastorer i de olika församlingarna. Deras svar har sedan jÀmförts med undersökningar av koreanska kristna församlingar i USA.  Uppsatsens slutsats Àr att den koreanska kristna minoriteten i Stockholm Àr ett eget fenomen som i mycket skiljer sig frÄn koreanska kristna församlingar i USA. De huvudsakliga skillnaderna Àr att församlingarna inte har lika stor roll som sprÄk och kulturförmedlare samt att kvinnor verkar ha större inflytande..

I denna uppsats har vi anvÀnt oss av ett sociologiskt maktperspektiv dÀr vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fÀlt dÀr olika medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fÀltet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fÀltet och om/hur detta pÄverkar identitetsskapandet hos mÀnniskor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT stÄr för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet Àr bÄda sexuella lÀggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och Àr ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.VÄra teman som vi har arbetat utefter Àr; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fÀltet och dess innehÄll: kapital och habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser.

I denna uppsats utreder jag tvÄ olika kristna sÀtt att se pÄ djur. Dels undersöker jag den historiskt sett vanligaste kristna synen pÄ djur, som jag har valt att kalla för den traditionella kristna synen. Dels undersöker jag en mer modern och djurvÀnlig kristendoms syn pÄ djur, som jag har valt att kalla för en alternativ syn. Jag har utfört detta i form av en litteraturstudie utifrÄn en hermeneutisk metod. Den alternativa kristna synen skÀnker djuren en större betydelse i den kristna lÀran Àn den traditionella synen pÄ djur.

SammanfattningVikten av ett kontinuerligt arbete med vÀrdegrunden i skolan Äterspeglas i olika styrdokument, vilka i likhet med FN:s konvention om de mÀnskliga rÀttigheterna (1948) belyser alla mÀnniskors lika vÀrde och individens okrÀnkbarhet. Trots detta visar undersökningar att skolans arbete med dessa omrÄden Àr undermÄligt och endast förunnat den normgivande majoriteten, med andra ord inte homo- och bisexuella. Till exempel har endast 19 procent av skolorna i sammanlagt 86 kommuner uppmÀrksammat homosexualitet i de lokala arbetsplanerna (Relationer i skolan 2002). En annan undersökning (Osbeck; Holm & Wernersson 2003), om krÀnkningar i skolan, visar att arbetet mot homofobi ger sÀmst resultat.Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur lÀrare arbetar med frÄgor kring homo- och bisexualitet, vilka möjligheter som finns samt olika svÄrigheter. Resultatet visade att arbetet med frÄgor kring homo- och bisexualitet i skolan Àr begrÀnsat.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om kristna kvinnor riskerar att hamna i ett socialt utanförskap i och frÄn dagens sekulariserade samhÀlle. Detta genom att göra halvstrukturerade djupintervjuer med kvinnor frÄn olika kristna församlingar. För arbetet med empirin anvÀnde jag mig av tematisk analys och för att förstÄ och analysera materialet anvÀnde jag mig av teorierna stigma och skam samt utgick ifrÄn ett genusperspektiv. Studien visade att den svÄraste tiden för de kristna kvinnorna var tonÄren, en period som prÀglades av bÄde identitetssökande och ett fördomsfullt klimat. Flera av informanterna hade mött lÀrare som upplevdes som negativt instÀllda till kristendomen och som sÀrskiljt och urskiljt kvinnorna pga deras religion.

Denna uppsats underso?ker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutsta?llning Ecce Homo kan fo?rsta?s i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Underso?kningen sker i tva? steg da?r Althaus-Reids kristologi fo?rst rekonstrueras utifra?n de texter i hennes fo?rfattarskap som tydligt behandlar a?mnet, varefter en serie bildanalyser go?rs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att ba?de Althaus-Reids texter och Ecce Homo inneha?ller inte en utan flera olika kristologier.

Det var med anledning av att valet i USA Äterigen vanns av George W Bush som min frÄgestÀllning formades. Vad Àr det som gör att den sÄ kallade kristna högern mycket medvetet stödjer Bush i dennes strÀvan efter att styra vÀrldens mÀktigaste land? Vad Àr det i den amerikanska kulturen som har medfört ytterligare en valseger för George W Bush? Det Àr ocksÄ intressant i sammanhanget varför just Bush favoriseras av den kristna högern och inte hans kombattant John F Kerry som ocksÄ sÀger sig vara religiös, dock katolik till skillnad mot Bush som Àr frikyrklig..

Vissa mÀnniskor har mer bestÀmda Äsikter eller radikala övertygelser Àn andra. Den hÀr studien belyser om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. Totalt 90 personer ur grupperna kristna, kriminella och en kontrollgrupp undersöktes avseende dogmatism och Big Five teorins personlighetsfaktorer. En one-way ANOVA visade att gruppen kriminella var signifikant mer dogmatiska Àn kontrollgruppen och tenderade att vara mer dogmatiska Àn kristna personer. En regressionsanalys visade att Big Five teorins personlighetsfaktorer predicerar dogmatism och att kÀnslomÀssig instabilitet (N) Àr den enda signifikanta prediktorn med störst vikt.

Detta examensarbete handlar om stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det kristna utseendet pÄ grund av min egna kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det kristna utseendet vilket gör Àmnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmÀnna uppfattningen om det kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att vÀcka tankar och bemöta vÄra fördomar. Grafisk formgivning Àr inte enbart ett verktyg för att sÀlja produkter.