Studiens syfte har varit att undersöka tonÄrstjejers syn pÄ och konstruktion av genus och sexualitet och huruvida de anser att det finns samband mellan genus, sexualitet, jÀmstÀlldhet och feminism. Fokus har legat pÄ sexuellt handlingsutrymmer, förhÄllandet mellan kÀrlek och sexuella handlingar, pÄ vilket sÀtt utseende och klÀdstil kopplas till kön och sexualitet, syn pÄ hetero-, homo-, och bisexualitet samt tonÄrstjejernas grad av feministisk medvetenhet.Studien har byggts pÄ kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt sju tonÄrstjejer mellan 15-20 Är. Studien gör en postmodernistisk feministisk ansats och utgÄr i sin analys ifrÄn Yvonne Hirdmans och Judith Butlers teoribildning om genus, kön och sexualitet. Det blir genom studien tydligt hur de studerade tonÄrstjejerna förhÄller sig till olika genusnormer kring hur en normal tjej bör vara, se ut och uttrycka sin sexualitet..

En av de vanligaste Àtstörningarna i dag Àr Anorexia Nervosa, som yttrar sig frÀmst i sjÀlvsvÀlt och ofta Àven överdriven trÀning. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av gruppaktiviteter som en intervention för klienter med Anorexia Nervosa. Studien baserades pÄ sex intervjuer med sju deltagare. Data analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Arbetsterapeutens planering av gruppaktiviteter, arbetsterapeutens roll och förhÄllningssÀtt i gruppaktiviteter, arbetsterapeutens erfarenhet av att gruppaktivitet bÄde kan stödja och hindra klienter, arbetsterapeutens erfarenhet av att gruppaktivitet pÄ olika sÀtt leder till förÀndrat aktivitetsutförande.

Den asiatiska fÄgelarten Prinia flaviventris (Delessert, 1840) har sju underarter: P. f. sindi-ana Ticehurst, 1920, P. f. flaviventris (Delessert, 1840), P.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Syftet med denna studie Àr att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhÄllande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrÄn tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med Ätta pojkar, anvÀnt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras vÀlmÄende. Informanternas bristande sprÄkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen.

VÄrt syfte med detta arbete har varit att undersöka om pedagogen utvecklar elevens kunskapsbearbetning genom att stÀlla öppna frÄgor. VÄr undersökning bygger pÄ en fallstudie vi genomförde i tvÄ klasser i skolÄr 3. För att fÄ resultat, har vi i fallstudien genomfört deltagande observationer samt konstruerat ett test som eleverna fÄtt utföra vid tre tillfÀllen. För att synliggöra elevernas kunskapsbearbetning har vi i den ena gruppen anvÀnt av oss öppna frÄgor utan givna svar, och i den andra gruppen av slutna frÄgor med givna svar. VÄr frÄgestÀllning var: ? Kan pedagoger utveckla elevers kunskapsbearbetning i ett givet Àmne genom att stÀlla öppna frÄgor? Med resultatet frÄn observationerna och elevernas testresultat har vi med hjÀlp av analys och vald litteratur kunnat besvara vÄr frÄgestÀllning; Att pedagoger kan utveckla elevers kunskapsbearbetning genom att stÀlla öppna frÄgor..

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Forskning tyder pÄ att stress kan pÄverka barns hÀlsa och att senare tids ökning av barns ohÀlsa Àr relaterat till socioekonomisk status (SES). Studiens syfte var att studera sambanden mellan SES, stress och hÀlsa hos barn. Totalt 102 barn frÄn Äk 4 i tvÄ skolor med lÄg respektive hög SES deltog i enkÀtundersökningen. Resultaten visar marginella skillnader i stress och hÀlsa mellan de bÄda SES-grupperna; dock var magvÀrk och huvudvÀrk signifikant vanligare hos barnen i lÄg-SES-gruppen. Vidare fanns mindre könsskillnader avseende livsstilsfrÄgor, dock ej direkt i relation till stress och hÀlsa.

TrÀning i olika former har blivit en riktig fluga i dagens samhÀlle. Gymmen har mer medlemmar Àn nÄgonsin och du kan överallt i media lÀsa om hur du ska trÀna, hur du ska trÀna för att gÄr ner i vikt, vilka skor du ska ha och sÄ vidare. Ett populÀrt sÀtt att trÀna Àr genom grupptrÀning, och vi ville med den hÀr uppsatsen undersöka varför individer vÀljer grupptrÀning istÀllet för ensam trÀning, dÄ det sÀgs att dagens samhÀlle blir mer och mer individualiserat. Vi har ocksÄ valt att fördjupa oss i hur gruppdynamiken tar form i en trÀningsgrupp.VÄr avsikt med den hÀr uppsatsen var att undersöka en organisation och dess medlemmar, hur de sjÀlva upplever gruppkÀnslan, gemenskapen och sjÀlvklart varför de valt just den hÀr trÀningsformen. Vi intresserade oss Àven för instruktörens betydelse för gruppen och hur hon eller han pÄverkar gruppdynamiken.

Forskning har indikerat att individer med högt vÀlbefinnande Àr bÀttre pÄ att bemöta stress. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som skiljer individer med högt vÀlbefinnande frÄn dem med lÄgt vÀlbefinnande, samt om deltagarna med högt vÀlbefinnande har en bÀttre förmÄga att hantera stress samt balansera krav och kontroll. 184 personer, varav de flesta kvinnor, har fÄtt fylla i Ryff Psychological Well-being scale, Perceived Stress Scale och Job Content Questionnaire för att mÀta vÀlbefinnande, upplevd stressnivÄ och balansen mellan krav och kontroll. TvÄ grupper skapades, en med lÄgt (n=20) och en med högt vÀlbefinnande (n=20). Det framkom att gruppen med lÄgt vÀlbefinnande ansÄg sig ha signifikant lÀgre kontroll Àn gruppen med högt vÀlbefinnande (p=.015).

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka strategier förskollÀrare har nÀr de hanterar dilemmat kring att uppmÀrksamma individen, samtidigt som de ska ta hÀnsyn till hela gruppen. LÀroplanen styr förskollÀrares arbete och gÄr inte att bortse ifrÄn, den tar upp att det Àr förskollÀrarens uppgift att tillgodose varje enskild individs behov, intressen och förutsÀttningar. Eftersom det hÀr ses som ett dilemma för förskollÀrare, anses det som intressant att undersöka vilka strategier förskollÀrare har för hur de ska gÄ till vÀga. Undersökningen utgÄr frÄn intervjuer dÄ det Àr det undersökningsinstrument som anses vara lÀmpligast nÀr det gÀller att ta reda pÄ vilka strategier förskollÀrarna har. Resultatet visar pÄ att det finns mÄnga vÀgar att gÄ vad det gÀller att kunna tillgodose alla individer.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur de abrahamitiska religionerna framstĂ€lls i fyra lĂ€romedel i religionskunskap för gymnasiet, analysera likheter och skillnader mellan Ă€ldre och nyare lĂ€romedel samt analysera hur eurocentriska/orientalistiska och kristocentriska perspektiv tar sig uttryck i texterna. Mitt material bestod av fyra lĂ€roböcker i religionskunskap för gymnasiet. Som metod anvĂ€nde jag mig av diskursanalys, vilken Ă€ven fungerade som en teoretisk utgĂ„ngspunkt. Övriga teoretiska begrepp som jag anvĂ€nde som analysverktyg Ă€r orientalism, eurocentrism och kristocentrism.Analysen av lĂ€romedlen visade att framstĂ€llningarna av sĂ„vĂ€l judendomen som islam uppvisade ett orientalistiskt/eurocentriskt och kristocentriskt synsĂ€tt. Samma förhĂ„llande rĂ„dde i framstĂ€llningarna av kristendomen. I lĂ€romedlen betraktades kristendomen som norm, vilket ledde till att kristendomen beskrevs ur ett inifrĂ„nperspektiv medan judendomen och islam i stor utstrĂ€ckning beskrevs ur ett utifrĂ„nperspektiv.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

The background to this thesis is that we know very little about lesbian and bisexual women's sexual health in Sweden, particularly in relation to sexually transmitted infections (STI) and their transmissions. An internet-based questionnaire with self-selected participants targeted to the group WSW (Women who have Sex with Women) has been implemented. An international survey on the subject shows that the WSW has sexually transmitted infections. This is also in line with the results in this study. The most common sexually transmitted infection in the survey is chlamydia which 12.3 percent have had.