Yrket personlig assistent är ett relativ nytt yrke som uppkom för att stärka inflytandet för personer med funktionsnedsättning. Att arbeta som personlig assistent innebär att arbeta i någon annans hem och att träda över tröskeln till någon som är i behov av hjälp. Detta innebär att man får bortse från sina egna åsikter och uppfattningar om hur saker och ting skall vara. En assistent skall finnas till för brukaren, vara någon annans armar och ben, så att denne klarar av sin vardag. Syftet med denna studie är att belysa personliga assistenters erfarenheter av att arbeta hos brukare som tillhör någon av grupperna i personkretsen inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

SAMMANFATTNINGBakgrundEutanasi debatteras i många länder och åsikterna är många. Att agera etiskt och moraliskt utifrån lagar och regler kan vara en utmaning för sjuksköterskor som vårdar patienter med en önskan om eutanasi. Detta kan leda till att patientens rätt till autonomi och självbestämmande blir lidande.SyfteSyftet med studien var att belysa sjuksköterskors inställning till eutanasi i livets slutskede, samt vilket stöd och vilka åtgärder sjuksköterskan kan ge patienter som uttrycker önskan om eutanasi i livets slutskede.MetodEn litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar utfördes genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton artiklar inkluderades. Artiklarna har granskats och analyserats och sammanfattas i en matris och löpande text.ResultatMajoriteten av sjuksköterskorna i studier utförda i länder där eutanasi är tillåtet enligt lag ställde sig positiva till eutanasi.

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

I detta projekt har en tvärsnittsstudie gjorts av flamlödare som på sin arbetsplats utsättes för vätefluorid och där många drabbats av näsblödningar. Detta trots att i lokalen uppmätta nivåer av vätefluorid låg under nuvarande svenska takgränsvärde 1,7 mg/m3.Vätefluorid är en starkt irriterande gas som kan ge skador via hud och luftvägar. Ungefär 2,5 % hudexponering av vätefluorid kan vara dödlig på grund av hyperkalemi och/eller hypocalcemi som båda kan ge svår hjärtrytmrubbning. Inhalation av vätefluorid kan ge skadlig lungpåverkan, i värsta fall lungödem (1,2).Syftet med projektet var att försöka förstå varför symtomen med näsblod uppstod.Undersökt grupp var personal på den aktuella arbetsplatsen. Samtliga 31 lödarbetare och 23 kontroller besvarade ett frågeformulär om olika luftvägssymtom.

SammanfattningSyftet med arbetet var att studera arbetssättet mellan konstruktörer och produktsamordnare, utvärdera dessa och därefter ge förslag till hur samverkan kan förbättras mellan rollerna. Syftet var även att studera några av de arbetsmiljöer som produktsamordnare kommer i kontakt med och komma med förändringsförslag på hur Scania ska kunna förbättra dessa.En litteraturstudie har genomförts med syftet att förstå ämnesområdena och därigenom få en grund till att kunna föreslå förbättringar. Författaren har även studerat litteratur och genomgått kurser för att få bättre förståelse för hur Scania fungerar. Arbetssättet mellan produktsamordnare och konstruktörer har studerats genom en mindre observationsstudie och samtal med produktsamordnare. En referensintervju utfördes på SAAB Aerostructures för att få en insikt i hur en stor förändring kan gå till, vad som gick bra och vad som kan förbättras.Resultatet påvisar både brister med de studerade arbetsmiljöerna samt hur en produktsamordnares arbetsdag kan se ut, med problemområden där förbättringar kan göras för att skapa ett bättre arbetsflöde.

Denna uppsats fokuserar på arbetstrivsel i människobehandlande organisationer, mer specifikt ett autismboende i en större stad i Skåne, med de speciella förhållanden som dessa innebär. Råmaterialet i dessa organisationer utgörs av människor ofta i behov av hjälp och stöd. Tidigare forskning visar på att arbetstrivsel är ett fenomen som har stor betydelse för både individ, grupp och samhälle. Det finns därför en stor vinst i att försöka sätta sig in i de aspekter som bidrar till att stärka respektive hota arbetstrivsel i organisationer. Därmed blir syftet med uppsatsen att undersöka vilka faktorer som bidrar respektive hotar arbetstrivseln på en psykisk påfrestande arbetsplats.En kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer genomfördes inom en LSS - verksamhet.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn och ungdomar varje år i någon form av cancersjukdom och cancer är den vanligaste dödsorsaken för barn under 15 år. När någon i en familj blir sjuk så påverkar det hela familjen. Därför handlar familjecentrerad omvårdnad om att se familjen som en helhet. Det innebär ett lidande att bli sjuk och lidandet behöver hopp och mening för att kunna genomlidas. För att kunna ge bra vård till barnen behöver vårdpersonalen skapa ett bra samarbete med föräldrarna och få föräldrarna att vara delaktiga i omvårdnaden.

Syftet med vår studie är att ge en bild av hur högstadielärare anger att de arbetar mot kränkande behandling mellan elever i skolan och belysa om likabehandlingsplanen har någon betydelse i detta arbete. Undersökningen baserades dels på kvantitativ metod med enkäter och dels på kvalitativ metod med intervjuer. En enkät delades ut till 80 lärare på två högstadieskolor varav 69 av dessa svarade. Alla lärare uppgav att de fått ingripa i situationer med kränkande behandling. I enkäterna kom det fram att merparten av alla lärare kände att deras arbete mot kränkande behandling har en positiv effekt för det psykosociala klimatet.

Denna uppsats försöker besvara vad som kännetecknar och orsakar konflikter i en arbetsgrupp. Området var omfattande avseende litteraturen och vi har valt att ta fram de bitar som var vanligast på den arbetsplats vi besökte. Uppsatsen är en kvalitativ undersökning.Undersökningen är genomförd på ett callcenter i Närke och vi djupintervjuade sex kommunikatörer för att få en bra bild av vad som dels orsakat men också kännetecknat konflikter i deras arbetsgrupp. Det framkom att det fanns flera orsaker. Bland annat togs det upp att kommunikationen brast mellan kollegorna och ledningen, en del skapade egna regler och rutiner för hur man skulle utföra arbetet vilket ledde till förbistringar hos andra, vidare påtalades att det var svårt att ha ett informellt ledarskap och ingen formell i arbetsgruppen.Det fanns flera kännetecken på konflikter också.

Uppsatsen behandlar IT-utbildning inom tillverkningsindustrins småföretag. Vi undersöker hur mycket användarna i dessa småföretag använder datorsystemen och i vilken utsträckning de har fått någon IT-utbildning, användarnas uppfattning av den egna IT-kompetensen. Deras behov av IT-utbildning och inställning till datoranvändning undersöks genom en enkät som har besvarats av 30 användare. I uppsatsen tittar vi också på hur de IT-ansvariga ställer sig till samma frågor angående användarna och deras egen utbildning och kompetens. Frågorna till de IT-ansvariga gjordes genom en enkät som besvarades av fem IT-ansvariga samt genom två intervjuer.

Denna uppsats behandlar ämnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten Värmlands internkommunikation då de innehar ett stort ansvar att bevara trygghet och säkerhet i samhället. Polismyndigheten har även stora krav på sig idag gällande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiära arbetet. Syftet med denna uppsats är att erhålla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrån chefernas och de anställdas perspektiv. I denna uppsats använder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, organisationskultur och kommunikationsmodeller.

Syfte: Personalomsättning är ett omfattande problem i fastighetsmäklarbranschen. Eftersom vi utbildar oss till fastighetsmäklare, är studien av intresse för oss då vi vill få insikt i personalomsättning och vilken betydelse ledarskapet har för medarbetarna. -          Syftet med vår studie är att undersöka hur ledarskapet kan påverka personalomsättningen inom fastighetsmäklarbranschen i Sverige.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod. Datainsamlingen har utförts i form av semistrukturerade intervjuer. Vi har utfört totalt 16 intervjuer, fördelat på 11 medarbetare och 4 ledare. 14 av intervjuerna har utförts face-to-face, och två har skett via telefon.

Inom de flesta branscher finns det yrken som få utomstående känner till. När det kommer till modeindustrin så är mönsterkonstruktör ett sådant yrke. Mönsterkonstruktören är den som från en platt skiss skapar plaggets tredimensionella form och får det att passa på en kropp.Jag har utifrån Bourdieus fältteori undersökt hur det är att arbeta som mönsterkonstruktör. Materialet består av fem semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma mönsterkonstruktörer som genomförts i Göteborg och Stockholm under november 2014. Utifrån dessa har jag försökt ge svar på hur de själva ser på sin yrkesroll och hur de uppfattar att andra på arbetsplatsen ser dem och deras roll.Min analys består av tre delar där olika aspekter av yrket och yrkeslivet står i fokus.

Titel: Ett skepp kommer lastat med vadå?? en analys av GP:s ostindiefararrapporteringFörfattare: Sonja GuKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårterminen 2007Syfte: Att utifrån en normativ utgångspunkt undersöka om Göteborgs-Postensrapportering från ostindiefararen Götheborg är journalistiskt motiverat redaktionellt innehåll eller om det kan ses som textreklam.Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalysMaterial: Göteborgs-Postens blogginlägg och artiklar under 2005 och 2006Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess resa från Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg.I stort så handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord på skeppet, även resan och hamnstoppen skildras.Miljöskildringar förekommer när händelser under resan omtalas och berättarrösten i rapporteringen är allt ifrån distanserade till personlig.I enlighet med pressens roll i samhället så förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. Samhällsrelevansen i dessa är dock inte såhög.

Syftet är att undersöka medarbetarnas möjlighet till att arbeta utvecklande samt hur de får tillgång till och arbetar med icke-finansiell information på Nordea. Tillgången till fri information, som används och bearbetas på olika sätt, är idag en viktig förutsättning för medarbetarna inom Nordea. Icke-finansiell information blir allt mer viktigt, trots att Nordeas kortsiktiga framgång bygger på finansiella resultat. Tillgången till information skapar möjligheter för medarbetarna att vara med och påverka och fatta egna beslut. Det är inte längre ledningen som bestämmer vilken information som ska användas, ansvaret har förskjutits till medarbetarna.