Detta examensarbete syftar till att utvärdera praoverksamheten (praktisk arbetslivsorientering) i en kommun som fortfarande har prao. Jag har även undersökt hur kommunen följer Allmänna råd om studie- och yrkesorientering (Skolverket 2009). Jag har valt att kombinera kvalitativ och kvantitativ intervjumetod. Datainsamlingen sker i form av enkäter till samtliga elever i klass 9 på de två högstadieskolorna i kommunen samt intervjuer med fyra olika tjänstemän som arbetar med prao på ett eller annat sätt i kommunen. Åsikterna om prao som jag under arbetets gång har funnit hos elever och tjänstemän är många. Prao kan vara en insikt i det ?verkliga? livet, en möjlighet att få se hur det faktiskt går till på en arbetsplats.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Syftet med denna studie är att undersöka ett friskvårdsprojekt inom Saab Bofors Dynamics. Friskvårdsprojektet ?Det friska företaget? startades år 2004 som ett koncept för att lansera friskvård. Syftet och forskningsfrågan besvaras genom kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper bestående av slumpmässigt utvalda medarbetare inom Saab Bofors Dynamics. I studien anammas ett hermeneutiskt förhållningssätt med tolkning som metod utifrån en abduktiv ansats.

Det finns mycket forskning om beslutsfattande och ledarskap, om intern kommunikation och organisationskultur, men samtidigt känner vi, författarna, att ett viktigt perspektiv för att kombinera dessa begrepp saknas. I och med denna uppsats presenterar vi begreppet beslutsutvärdering som ett sätt för en ledare att lära känna beslutsklimatet i sin organisation och med bakgrund av denna information kunna kommunicera sina beslut på mer effektiva sätt. Detta görs framförallt genom att identifiera och sen hantera det inneboende motståndet inom organisationen.För att kunna testa beslutsutvärdering presenterar vi även ett eget verktyg för ändamålet ? MÅL (Motstånd, Återkoppling, Ledarskap) ? vilket ligger till grund för den empiriska undersökningen av forskningsområdet.Vi har funnit att beslutsutvärdering har potentialen att identifiera det motstånd som finns kopplat till fattade beslut och ge ledaren möjlighet att på ett proaktivt sätt agera därefter. Vidare har vi funnit tendenser till att beslutsutvärdering kan bidra till en ökad engagemangsnivå hos personalen vars åsikter och uppfattningar tas tillvara på.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Studien handlar om organisationskultur och har genomförts på ett konsultbolag. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som bidrar till att skapa, upprätthålla och föra vidare organisationskulturen. Vi har även haft för avsikt att undersöka hur större händelser har påverkat bolagets kultur. I undersökningen använde vi oss av en kvalitativ metod. En sådan metod lämpar sig bäst då studerande av organisationskultur innebär tolkningar av människors tankar, handlingar och beteenden.   Det råder delade meningar i frågan om ledningen kan styra organisationskultur.

The purpose of this master?s thesis is to see why there seem to be little interest in the management position at the public libraries. Since librarianship is a field that are proportionally dominated by women we chose to approach the study with a gender perspective. This study has excluded men and our main interest is the women?s point of view.

Kontakturtikaria är en typ I reaktion medan kontaktallergiskt eksem är en typ IV reaktion. Detta gör att det teoretiskt är svårt att förklara det samband mellan kontakturtikaria och eksem som ibland beskrives i kliniken av patienter och läkare. Frågan blir aktuell tex hos vuxna atopiker med kontakturtikaria som i sitt arbete ständigt kommer i kontakt med allergenet men som inte har slemhinnesymtom eller andra typ I reaktioner pga sitt allergen (jfr bagarsnuva), att ge dessa patienter rekommendationen att på grund av sin kontakturtikaria sluta på sin arbetsplats är svårt. Syftet med studien var att utveckla en metod för att undersöka om det finns ett samband mellan kontakturtikaria(typ I reaktion) och eksem(typ IV) reaktion. Vi jämförde patienter med atopi och kontakturtikaria (mot mjöl) med patienter med enbart atopi, dels med epikutantestning dels med användartest, ROAT, med mjöl och placebo (maizena).

Psykisk sjukdom påverkar inte bara individen som drabbas utan även dennes anhöriga. Alla i familjen berörs och vardagen blir oförutsägbar och full av utmaningar. Sjuksköterskor möter individer med psykisk sjukdom och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Syftet med studien var att belysa hur vuxna anhöriga till personer med psykisk sjukdom upplever sin vardag. För att belysa de anhörigas situation genomfördes en litteraturstudie över tidigare utförd empirisk forskning.

För att ett belöningssystem ska fungera för alla parter i en organisation krävs det att det är genomtänkt och väl implementerat. Det måste leva upp till ledningens krav, som att behålla och attrahera värdefull personal och få denna att arbeta i företagets önskade riktning. Belöningssystemet måste också uppmuntra till självtänkande och flexibilitet för att få det lilla extra av personalen och det är viktigt att det är rätt prestationer som belönas. Det måste vara enkelt för de anställda att se vilka mål de ska uppfylla och att förstå vilken prestation som belönas. Det är viktigt att sätta gränser för belöningssystemet, som man kan se i vårt fallföretag där man har chans att få större bonus ju högre upp i organisationen man befinner sig.

SammanfattningBorås stad är indelat i tio kommundelar där varje del ansvarar för sin egen verksamhet och sina tjänster. Under 2010 har man fattat beslut om en omorganisation av kommunen. De tio kommundelarna ska övergå till tre stora stadsdelar, och där verksamheterna ska drivas av respektive stadsdelsnämnd. Anledningen till den stora förändringen motiveras utifrån en utökad ?rättvisa, effektivitet och kvalitet? i den kommunala verksamheten (http://bit.ly/fNNFVR).

Tydligt framstår det att dagens företag arbetar allt mer efter ett projektorienterat arbetssätt. Framväxten av de kreativa företagen som nu tar större marknadsandelar, använder sig av denna arbetsform, vilket gör denna uppsats viktig i förståelsen och hanteringen av deras situation.Uppsatsens syfte är att med hjälp av tidigare forskningsunderlag från både Professor Amabile och Engwall, med varsitt forskarlag, försöka förstå och kartlägga de viktigaste faktorer som dessa företag idag ställs inför gällande deras kreativa förmågor. En syntesmodell framtogs av författarna som vidare förklaras och undersöks på djupet via tio stycken semistrukturerade intervjuer. De delar som valdes till syntesmodellen var; arbetsplatsklimat och erkännande, självstyrt eller tydliga direktiv, utmaning och tidsresurser. Intervjuer gjordes på designbyrån Ergonomidesign och reklambyrån Klirr Stockholm AB. Med hjälp av undersökningen och teorier kunde författarna komma fram till att de utvalda faktorerna tydligt visade sig på företagen och utan tvekan påverkade de anställda i olika utsträckning.

I det konkurrensutsatta samhälle som vi idag lever i är inte kommunen på samma sätt som tidigare en självklar och livstrogen arbetsgivare. I dagens samhälle gäller det att bygga upp en organisation som har ett starkt varumärke. Vikten av att bygga ett starkt varumärke är en förutsättning för att kunna behålla och attrahera ny arbetskraft.Studien har genomförts på en kommun i Sverige där vi har undersökt hur kommunen arbetar med frågor som arbetsgivarpolicy och värdeord. Med hjälp av teoretiker som Senge och Argyris diskuterar vi kommunens vision om att vara en lärande organisation. Storstadskommunen arbetar efter en ny arbetsgivarpolicy och en uppsättning värdeord, där kommunen uppmuntrar sina anställda till ett kontinuerligt lärande.Vi vill med denna studie ta reda på hur arbetsgivarpolicyn påverkar kommunen som organisation samt vilken påverkan dessa uppsatta värdeord har på kommunens varumärke.

SAMMANFATTNING Mobbing är ett dolt men välkänt problem på många svenska arbetsplatser. Syftet med denna uppsats är; hur informanterna upplever, beskriver och förstår mobbning på arbetsplatsen. Genom att låta ett antal personer som själva anser sig vara eller ha varit utsatta för mobbning själva berätta om detta. Jag har delat upp syftet i tre frågeställningar:Vad berättar de intervjuade om det de varit med om?Vad möjliggör mobbning på arbetsplatsen enligt informanterna?Vad saknas på arbetsplatsen enligt informanterna?En kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats har använts.