I den här uppsatsen beskrivs kommunikationen stödd av ett talbaserat kommunikationshjälpmedel mellan två personer utan funktionshinder. Beskrivningen görs utifrån ett teoretiskt perspektiv som tar hänsyn till att kommunikation är en interaktiv social process och fokus ligger på processen i vilken man skapar samförståelse. En kvalitativ metod användes där observationer samlades in genom videoinspelningar av personer involverade i en måltid. Materialet analyserades genom en kommunikationsanalys i vilken fokus låg på hur samförståelse uppnåddes. Hastighetsbegränsning och symbolurvalet visade sig vara egenskaper hos kommunikationshjälpmedlet som påverkade kommunikationen på så sätt att deltagarna på grund av dessa fick reparera eller avbryta den aktuella konversationen.

En 80-talist karaktäriseras bland annat av sitt meningssökande, gruppfokus och sökande efter trygghet i otryggheten. Dessa attribut talar för att dessa individer skulle preferera en decentraliserad organisationsstruktur där de får svar på sina relevansfrågor via stimulerande arbetsuppgifter och arbetsformer. Arbetsformerna får gärna lämna utrymme för ansvar och målstyrningen är kanske den styrning som bäst motiverar en 80-talist. en 80-talist är uppväxt i ett konsumtionssamhälle och uppskattar den monetära belöningen då denna fysiskt och tydligt symboliserar organisationens uppskattning. Det är dock väldigt viktigt att denna kompletteras av icke-monetära belöningar i form av uppskattning, delegerat ansvar samt stimulerande arbetsuppgifter.

I uppsatsen undersöks hur personal på öppna ungdomsverksamheter, populärt kallade fritidsgårdar, talar om kön och tjejers plats inom verksamheterna. Studiens syfte är att undersöka hur kön omtalas och förstås inom ramen för öppna ungdomsverksamheter samt hur det påverkar gårdarnas jämställdhetsarbete. Vårt urval, som är målstyrt, innefattar tre olika öppna ungdomsverksamheter ifrån en och samma stadsdel i Göteborg. I varje verksamhet har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med två anställda ur personalen. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av diskursanalys och sociologisk teoribildning om kön.

I en tid där vår miljömedvetenhet och vårt energianvändande får allt större utrymme ställs allt högre krav på de alla de material som vi använder oss av. Ett område där energianvändandet har fått allt mer fokus är byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet på att våra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenåriga traditioner måste klara de energikrav som vi har på 2000-talet. Boverket har utifrån direktivet fastställt nya krav som säger att hus belägna i den norra klimatzonen får ha en lägsta energianvändning av 130 kWh/år och 110 kWh/år i den södra.Endast 8? timmerhuset beläget i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav på 110 kWh/år.Uppsatsen analyserar fem energisparande åtgärder:? Användning av grövre timmer? Utvändig tilläggsisolering? Invändig tilläggsisolering? Invändig tilläggsisolera av den norra väggen samt endast på de ställen där timmerväggen ändå inte kommer att vara synlig:- Badrum- Kök? Dubbel timmervägg med isolering emellan.

Kemilaborationer i skolan är ibland förenade med risker. Om elevers och läraressäkerhetsmedvetenhet är otillräcklig kan det göra att riskerna leder till allvarliga olyckor. Studien syftar till att undersöka hur kemiundervisningen i gymnasieskolan sker utifrån ett säkerhetsperspektiv. För att förhindra olyckor är det viktigt att lärare och elever känner till riskerna som finns. I studien behandlas elevers kunskaper kring säkerhetsutrustning och säkerhetsrutiner i laborationssalen samt den riskinformation som delges eleverna.

Since criminality started to rise steeply in most western welfare states following the second world war the relationship between welfare support and criminality has been debated. For a period of time thought to be an effective preventive measure against crime welfare support has since from time to time come to be seen by some as ineffective and in some cases even as a contributing factor to the rise in crime. It remains a contested issue as new theories, such as social support theory, which is employed here, attempt to contribute to the understanding of what effects general welfare has on overall crime levels. As a connection which is relatively well-researched in the USA, altough still not yet fully understood, this study strives toward a better understanding by testing the relationship in a swedish context. The relationship might not function in the same way considering that the US is a fundamentally different welfare-regime than Sweden, liberal and social-democratic respectively.Untangling the relationship is attempted by employing a multivariate regressionanalysis on a crosssectional dataset consisting of data from 2012 covering 247 of Swedens total of 290 municipalities.

Den här studien undersöker processbarhetsprogressionen i ett läromedel i svenska för nybör­jare. Analysen tar sin utgångspunkt i den processbarhetshierarki som utarbetats av Pienemann & Håkansson (1999:404). Studien belyser i vilken utsträckning läromedlet följer process­bar­hetsprogression, hur stort utrymme de fem PT-nivåerna får i läromedlet och hur dessa nivåer tränas i läromedlets övningsuppgifter.Undersökningen visar att grammatiska strukturer från de flesta PT-nivåerna förekommer redan i läromedlets tidigaste texter. Boken följer processbarhetsprogression på en mor­fo­logisk nivå, men inte på en syntaktisk. De lägsta nivåerna (1 och 2) är de vanligaste nivåerna och den högsta nivån (5) är den minst förekommande.

  I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet är att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock från det treåriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av en enkätundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkät till 76 yrkeslärare och till 65 krögare. Resultatetvisar att det är den praktiska kunskapen och den sociala förmågan som är det viktigaste.

Målet för mig i det här examensarbete har varit att skapa en kollektion möbler anpassade för mitt koncept om en uppdaterad arbetsplats. Syftet har varit att där igenom bidra till utvecklingen av alternativa konceptuella arbetsplatser med utrymme för mycket kreativitet.Med utgångspunkt i litteraturstudier, företagsanalyser och det formulär jag bad ett antal nyckelpersoner att besvara har jag bildat mig en egen uppfattning om hur ett nytt alternativ till kontorsarbetsplats kan komma att se ut för att fungera på bästa sätt och låtit den uppfattningen styra utformningen hos de enskilda komponenterna.Resultatet är en kollektion av fjorton delar som utmanar föreställningen om hur en kontorsmöbel ska se ut och där form, materialmöten, och hantverkskaraktär stimulerar det kreativa sinnet. Jag tänker mig en arbetsplats med ett utbud av sociala ytor för sammarbete och kommunikation, drivkraften bakom ett kreativt företag, men också möjligheter till avskärmning. Inga platser eller möbler är personliga utan istället inbjuds till flexibel rörlighet och variation i sittandet. Konceptet passar både större och mindre företag, nya som gamla..

Syftet med studien är att se vad det finns för likheter och skillnader i framställningen av judendomen i tre religionsböcker för årskurs 4-6 som publicerats 1986, 1993 samt 2005. Frågeställningarna belyser innehållet, skillnader och likheter samt hur innehållet förhåller sig till Lgr -11 som snart träder i kraft. Metoden som använts är textanalys av kvalitativ metod som har innehållet i fokus. Informationen som läroböckerna gav kategoriserades under rubrikerna ?Högtider och riter?, ?Heliga rum och platser? samt ?Leva som jude?.

Bakgrund En grupp på fyra studenter väljer att göra ett Beat 'em Up-spel som sitt kandidatarbete. Deras mål är att modernisera en genre som fått mindre utrymme i spelindustrin sedan dess storhetstid under det sena 80-talet till det tidiga 90-talet. För att göra spelet mer aktuellt för den moderna spelmarknaden sätts fokus på att skapa ett Beat 'em Up där två spelare behöver samarbeta för att ta sig vidare. Resultat En slice - ett tvärsnitt av det fullständiga spelet - produceras. Brist på tid och arbetskraft försvårar dock arbetet, något som förhindrar gruppen från att undersöka hur samarbetet mellan två spelare fungerar i detalj. Slutsats Trots en dedikerad och eektivt arbetande grupp fanns det inte arbetskraft till att realisera det noggrannt uttänkta konceptet. Trots att produkten endast var tänkt att vara ett tvärsnitt av spelkonceptet kunde det inte färdigställas.

Syftet med studien var att identifiera faktorer i arbetet med utvisningshotade ungdomar som de anställda uppfattar som stärkande för sin känsla av sammanhang. Under arbetets gång har åtta anställda på boenden för ensamkommande ungdomar intervjuats. Den teoribakgrund som har legat bakom studien bygger på känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet i min studie visar att mina intervjupersoner har en hög känsla av sammanhang. De upplever att de har ett svårt arbete men också resurser för att klara det svåra arbetet med utvisningshotade ungdomar.

Vi är båda intresserade av profilämnen i skolan och hur dessa integreras i undervisningen. När vi hörde talas och kom i kontakt med Malmö FF:s fotbollsakademi bestämde vi oss för att studera fenomenet närmare. Skolans elever med blandad etnisk bakgrund och deras intresse för fotboll ledde oss fram till att vi frågade oss hur en sådan skola fungerar och hur eleverna påverkas av skolans miljö. Vi bestämde oss för att göra en kvalitativ studie om hur miljön på Malmö FF:s fotbollsakademi påverkar eleverna utifrån Pierre Bourdieus teorier om habitus och socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital. Vårt syfte är att beskriva och dokumentera inverkan den unika miljön, sett ur etnicitet-, klass- och genusperspektiv, som Malmö FF:s fotbollsakademi har på de elever som går där. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. På detta har vi sedan applicerat Pierre Bourdeius teorier om habitus och existensbetingelser.

Jag skall i denna uppsats undersöka hur oljeboomen i Kazakstan, vilken inleddes under slutetav 90-talet, har påverkat landet ekonomiskt, politiskt och socialt. Jag har min utgångspunkt ilitteraturen kring begreppet resource curse, som behandlar de problem som länder med storanaturtillgångar ofta dras med. Fokus ligger på teorin kring holländska sjukan, vilken pekarmot att övrig exportindustri tenderar slås ut när det sker en kraftig expansion inomoljeindustri. Övriga teorier jag använder mig av predicerar även b.la. negligering av demokratioch utbildning, samt ökad korruption.

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt.Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.