Ekonomi, miljö och socio-kulturella aspekter har analyserats för ett källsorterande avloppssystem och ett konventionellt reningsverk genom en fallstudie. Hyreshuset Ekoportens källsorterande avloppssystem, med urinsortering, har jämförts med reningsverket Slottshagen i Norrköping. Kostnader har analyserats genom kostnadseffektivitetsanalys och miljöaspekter har jämförts genom analys av resurshushållning av näringsämnen och areal. För analys av socio-kulturella aspekter har intervjuer gjorts med Ekoportens boende samt genom studier av erfarenheter från andra undersökningar. Analysen visar att Ekoportens avloppssystem är fem gånger dyrare per personekvivalent och år än Slottshagens reningsverk.

Denna C-uppsats syftar till att nå förståelse kring de betingelser som möjliggör strategisk samverkan för kompetensförsörjning. Formen för samverkan är ett nätverk. Studien har sin utgångspunkt i politiska dokument, på olika nivåer, som betonar vikten av mer lärande. En region har skapat ett nätverk, där förhoppningarna är att skapa mer lärande och att regionen därigenom har tillräckligt med kompetens för att vara självbärande ekonomiskt sett, vilket också är det globala målet med lärandet. Det ses som en lösning, av flera, som ska kunna hålla vår välfärd på samma nivå som nu.

SammanfattningSyftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder som används vid bestämning av plats för anläggning av jordtag. Ett jordtag kan anläggas antingen genom ytjordning där ledare läggs längsmed marken, eller via djupjordning där jordelektroder drivs ned i marken.Den viktigaste egenskapen hos ett jordtag är dess resistivitet. Då markens resistivitet skiljer sig beroende på vilken jordmån som finns blir val av plats viktig.Jordmånen vid ytan behöver inte heller vara densamma som längre ned i marken vilket ger ett problem vid bedömning av lämplig plats.Jordtag och jordning är viktigt i elnätet, främst ur en säkerhetssynpunkt, men även ur en ekonomisk synpunkt. Vikten av att ha ett fungerade jordtag med tillräckligt låg resistivitet är väldigt stor. Det kostar pengar att anlägga jordtag, att på ett ekonomiskt och tillförlitligt sätt hitta den bästa platsen kan därmed spara pengar.Vid utvärdering av jordtag utförs markresistivitetsmätningar, den utrustning som används ger dock en begränsad information om markresistiviteten med avseende på mätdjup och täckt yta.

I byggteknikutbildningen på högskolan i Borås ingår det att göra ett examensarbete på 15 poäng. Rapportskrivarna har valt att göra sitt examensarbete på Skanska Sverige Region Väst.Denna rapport behandlar försäljning av krossmaterial till privatpersoner på Skanskas krossanläggningar i Region Väst.Rapporten inleds med vilka problem som finns när privatpersoner vistas på en anläggning och hur man skall göra det säkrare, smidigare och mer ekonomiskt.Resultatet av rapporten visar det i dagsläget inte finns en lösning som passar alla anläggningar utan beroende på olika aspekter har vi tagit fram olika lösningar som passar de flesta anläggningar. Dessa lösningar kan även kombineras för bästa resultat.De lösningar som tagits fram av rapportskrivarna och som, av dem anses vara bäst, är en sektioneringslösning där man delar upp anläggningen så man får ett eget område för privatpersonerna att vistas på. Andra anläggningar som inte kan använda sig av sektionslösningen kan med fördel använda skyltningslösningen som går ut på att kunden ställer sig vid anvisad skylt eller liknande och hjullastare kommer från täkten och lastar vid detta område.De anläggningar som inte kan använda sig utav någon av lösningarna har rapportskrivarna rekommenderat två andra lösningar, dessa är storsäck, en lösning som går ut på att kunden beställer material som sedan körs ut till kund. Den andra lösningen är att ha öppet under tider då företagskunderna inte finns på området..

Den statliga rättshjälpen gjordes i slutet av 90-talet subsidiär till rättsskyddet i privata försäkringar. Sedan dess utgör rättsskyddsförsäkringen i realiteten den enda möjligheten för en enskild att erhålla ett ekonomiskt bidrag för juridisk hjälp när vederbörande hamnat i rättstvist. Rättsskyddsförsäkringen har genomgått vissa förändringar de senaste åren på grund av kritik som riktats mot den svenska lagstiftningen och försäkringsvillkoren. Europeiska kommissionen har påtalat att den svenska lagstiftningen har givit en alltför stor frihet till avtalsparterna, och därmed i praktiken till försäkringsbolagen, att själva bestämma om detaljerna i rättsskyddsförsäkringen. Ungefär vid samma tid som kommissionens kritik nådde Sverige meddelade Högsta domstolen en dom där man menade att försäkringsbolagens villkor för rättsskyddsförsäkringen begränsade den försäkrades fria val av ombud.

Syftet med studien är att öka kunskapen om energieffektivisering av en befintlig villa från 1960-talet. Syftet är även att belysa några möjliga åtgärder som minskar energianvändningen samt undersöka om dessa åtgärder är ekonomiskt försvarbara. För att besvara forskningsfrågorna har litteraturstudier genomförts och information om villan har hämtats från ritningar och teknisk beskrivning. Handberäkningar har genomförts för att beräkna U-värde, transmissionsförluster, ventilationsförluster och byggnadens energibehov. Andra faktorer som påverkar byggnadens energibehov såsom köldbryggor, gratisvärmetillskott och gränstemperatur har hämtats från tabeller och schabloner.

Idrottsevenemang lyfts ofta fram som något som medför positiva ekonomiska effekter för destinationen som arrangerar det. Regeringen fattade dock beslut om att inte arrangera fotbolls-EM 2016 och denna studie berör allmänhetens uppfattning av den här typen av arrangemang. Närmare bestämt är det övergripande syftet med föreliggande studie att studera boende på den svenska västkustens inställning till ett Fotbolls-EM i Sverige. För att uppnå denna målsättning kommer följande forskningsfrågor att besvaras:Vilken inställning har invånare på den svenska västkusten till ett Fotbolls-EM i Sverige?Vilka positiva konsekvenser ser de att detta kan ge för samhälle och ekonomi?Vilka negativa effekter ser de att detta kan ge för nationen?Studiens teoretiska ramverk kretsar kring sportturism och de komponenter som ingår i detta forskningsfält.

Uppsatsens utgångspunkt är samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhället inom ramenför den nationella Överenskommelsen inom sociala frågor. Kontexten är den samhälleligaomvandling och de välfärdsförändringar som skett sedan 1970-talet. Tidigare forskning inom ämnethar visat att konfliktperspektivet saknats inom forskningen av samverkan mellan det offentliga ochcivilsamhället.Uppsatsen bygger på det emancipatoriska kunskapsintresset vars strävan är att identifiera orsakertill missförhållanden och missförståelse som ligger bakom vissa fenomen, i det här falletkonsensusbegreppet. Uppsatsen lyfter fram maktasymmetri som en begränsande faktor inomramen för samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhället. Uppsatsen visar att det råderen oklar rollfördelning inom samverkansarbetet och de idéburna organisationerna vet inte huruvidaman är en röstbärare eller en serviceutförare.

Immateriella tillgångar har traditionellt värderats till anskaffningsvärde i de nordiska länderna. Genom implementeringen av IFRS är det nu möjligt att värdera de immateriella tillgångarna enligt omvärderingsmetoden. Trots möjligheten är det få bolag som har omvärderat sina immateriella tillgångar, något som eventuellt skulle kunna förklaras av försiktighetsprincipen.Problemformuleringen lyder:?Skiljer sig attityden till omvärderingsmetoden mellan stora traditionella bolag noterade på Large Cap och små tillväxt bolag noterade på First North samt kan det hänföras till bolagens redovisningsprincip?? För att besvara problemformuleringen har stora traditionella bolag noterade på Large Cap jämförts med små tillväxtbolag som är noterade på First North. Den ekonomiskt ansvarige på respektive bolag har kontaktats via E-mail för att svara på om de har värderat de immateriella tillgångarna till anskaffningvärde och varför.

Denna uppsats bygger på en utvärdering av leaderverksamheten i Blekinge, Halland och Skåne län, som jag genomförde tillsammans med Lina Brinte under hösten 2013. Utvärderingen var beställd av leaderområdena i Region Syd, som ville ta fram underlag för hur metoden fungerat under programperioden 2007-2013 i syfte att använda resultatet till strategiframtagandet inför kommande leaderperiod. Leader är ett av EU:s verktyg för att skapa landsbygdsutveckling, där underifrånperspektivet beaktas. Leader, som metod, fungerar bra i Region Syd och projektägarna är överlag mycket nöjda med arbetssättet som Leader innebär. Leaders viktigaste resultat är kvalitativa mervärden av typen engagemang, stärkt socialt kapital, ökad stolthet och samverkan som skapas genom projekten. Dessa värden är svåra att sätta ett ekonomiskt värde på och det behövs därför nya system för att hävda dessa värden i slutrapporterna, likväl som ekonomiska värden. Genom att belysa dessa värden och framhålla den nytta dessa gör, som till exempel sänka ohälsotalet bland befolkningen, öka den lokala nyttan och effektiviseringen samt skapa samverkan inom och utanför leaderområdet, skulle värdena få högre ställning när man beräknar vad leaderarbetet tillfört.

Människor har alltid haft en påverkan på sin omgivning. Med en ständigt ökande befolkning och ständigt stigande konsumtion av naturresurser har påverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvärmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hållbar utveckling. Den hållbara utvecklingen kräver en koordination av samhällets olika aktörer.

Syftet: Vårt syfte med uppsatsen var att belysa hur Minnamottagningen på olika sätt kan stötta och hjälpa ensamstående (blivande) mammor i deras livssituation. I detta utgick vi ifrån mammornas egna berättelser av hur de upplevt sin situation som ensamstående (blivande) mamma samt deras upplevelser av stödet och hjälpen som Minnamottagningen erbjudit.Datainsamlingsmetoden: Vi utgick från en kvalitativ forskningsstrategi med den kvalitativa forskningsintervjun som datainsamlingsmetod. Vårt urval av informanter bestod av en kurator på Minnamottagningen och sex ensamstående (blivande) mammor som är eller tidigare har varit aktuella på Minnamottagningen. Resultatet: Minnamottagningen erbjuder ensamstående (blivande) mammor både professionellt stöd och stöd i form av olika gruppverksamheter. De ensamstående (blivande) mammornas vardagsliv beskrevs som svårt att få ihop praktiskt, tidsmässigt och ekonomiskt.

Hur bör man som pedagog bemöta barn som far illa i förskolan? [How should a teacher meet children exposed to maltreatment in preschool?] Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur man som pedagog i förskolan bör agera vid misstanke om att ett barn far illa och hur man bör bemöta dessa barn i förskolan. Samtidigt vill vi belysa tecken på hur ett barn kan fara illa och vad lagen säger. Vi kommer genom intervjuer försöka förstå hur vuxna, som kommer i kontakt med barn som far illa i sitt vardagliga arbete, anser att man bör hantera förhållandena kring barn som far illa. Undersökningen bygger på intervjuer med tre förskollärare, en specialpedagog, en polis, en socialsekreterare, personal på BVC och en rektor på en skola i ett socialt och ekonomiskt utsatt område.

Kvalitetsbristerna i registerkartan är ett välkänt problem och Lantmäteriet arbetar ständigt för att uppdatera kartan och hitta en lösning på detta problem som är ekonomiskt försvarbar. Trots detta arbete så är bristerna stora på många håll, speciellt på landsbygden och inom skogsmark.Denna rapport behandlar konsekvenserna av registerkartans gränsredovisning i skogsmark. Arbetet har skett genom en fältstudie där två fastigheters utmärkta gränser kontrollmättes mot registerkartans angivna gränser. En beräkning av det teorietiska skogsvärdet som hamnar i gränszonen mellan registerkartans gräns och den på marken utmärkta gränsen. En schablonmässig beräkning bedömt på hela Sveriges årliga avverkningsareal som ligger inom den gränszon som påverkas av registerkartans brister har gjorts och värdet av virkesvolymerna inom detta gränsland har beräknats.En Litteraturstudie har genomförts på den litteratur som berör ämnet. Enkätundersökningar till sakkunniga inom skogsnäringen och samtal med andra sakkunniga personer har skett för att få en inblick i hur registerkartans brister påverkar.Skogsnäringen vill inte se detta som ett stort problem som påverkar deras arbete.

Bakgrund: Väveribranschen i Sverige minskade avsevärt efter 1970-talet och idag finns endastett fåtal väverier kvar, majoriteten av dem har valt att lägga sin produktion utomlands.Bogesunds Väveri AB och Väveriet Uddebo AB är två av dem som fortfarande har kvar allsin produktion i Sverige. Väverierna är snarlika och blir därför tvungna att konkurrera medandra utmärkande egenskaper. Ett företags varumärke är en värdefull tillgång och har engrundläggande betydelse för individualiseringen av verksamhetens produkt och marknadsföring.Syfte: Syftet med rapporten är att ur ett varumärkesperspektiv förklara, om och varför BogesundsVäveri AB visar sämre ekonomiskt resultat än konkurrenten Väveriet Uddebo AB.Frågeställning: Hur arbetar Bogesunds Väveri AB med sitt varumärke i jämförelse med VäverietUddebo AB?Avgränsningar: Rapporten är skriven utifrån märkesinnehavarens perspektiv där en jämförelsemed Bogesunds konkurrent Väveriet kommer att genomföras.Teori: Vald teori behandlar forskningsinriktningen strategic brand management, karakteristisktför inriktningen är hur ett företags varumärke kan bidra till långsiktig konkurrenskraft,lönsamhet och tillväxtförmåga.Empiri: Beskriver hur väverierna i dagsläget arbetar med sina respektive varumärken. Denempiriska undersökningen är insamlad genom intervjuer av Bogesunds och Väveriet.Slutsats: Frågeställning och syfte besvaras genom att likheter och skillnader i företagensvarumärkesarbete redogörs.