Sökresultat:
1488 Uppsatser om Ekonomiskt stöd - Sida 24 av 100
Avskaffandet av revisionsplikt ? möjliga konsekvenser för revisionsbyrÄer, redovisningsbyrÄer och smÄ aktiebolag
I uppsatsen redogör vi för tre aktörers uppfattning om avskaffandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag och vi identifierar ocksÄ ett antal möjliga konsekvenser av ett avskaffande. Vi tillÀmpar en abduktiv forskningsansats, en intensiv utformning och en kvalitativ metod med semi-strukturerade individuella intervjuer. VÄr referensram bestÄr av gÀllande lagstiftning, normer och pÄgÄende debatt i Àmnet. Vi har intervjuat 12 respondenter frÄn vÄra olika aktörsgrupper. Efter genomförandet av vÄr undersökning har vi bland annat kommit fram till följande: Majoriteten av respondenterna Àr emot ett avskaffande av revisionsplikten och en övervÀgande del av dem upplever att revisionen tillför aktiebolagen ett vÀrde.
Inkludering av nyanlÀnda elever - en frÄga om kapital? : En studie av elevers och lÀrares upplevelser av inkluderingsprocessen.
NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.
Transaktioner pÄ den kommersiella fastighetsmarknaden 2011 : Trender och fallstudier
Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga nÄgra av de största transaktionerna pÄ den svenska fastighetsmarknaden under 2011. Detta Är har kÀnnetecknats av lÀgre transaktionsvolym Àn föregÄende Är, bland annat pÄ grund av ett osÀkrare ekonomiskt lÀge.Teorin har sin utgÄngspunkt i vilka aktörer som finns pÄ marknaden och vilken roll konsulten, utlÀndska investerare och banker spelar samt hur utvecklingen av fastighetstransaktions marknaden i Sverige sett ut fram tills idag. KartlÀggningen har gjorts pÄ sÀtt att försöka fÄ med de flesta typer av aktörer och utreda varje transaktion för sig samt ge en nÀrmare analys av dessa.KartlÀggningen visar att de största transaktionerna i Sverige under 2011 gjordes av bÄde noterade och onoterade fastighetsbolag pÄ köpsidan, samt onoterade fastighetsbolag pÄ sÀljsidan.Att döma av fjolÄrets utveckling marknadsmÀssigt pekar en hel del pÄ att den kraftiga tillvÀxten i Sverige kommer att leda till mer arbetstillfÀllen, med fallande vakanser och stigande hyror som konsekvens pÄ den svenska fastighetsmarknaden..
Ă terintroduktion av schimpanser till det vilda
Schimpanser (Pan troglodytes) Àr mÀnniskoapor under ordningen primater. De lever i grupper om 15-60 individer och bor i stora revir. De finns i vilt tillstÄnd frÀmst i centrala och östra Afrika. Schimpanser har komplexa sociala strukturer, de förstÄr vad andra individer har för relation till varandra och kan utifrÄn detta vÀlja att bilda koalitioner med andra för att anfalla konkurrerande hannar och endera direkt eller indirekt öka sin rang.
Ă
terintroduktion till det vilda Àr komplex, det finns olika skÀl bakom varför man inför Äterplaceringsprogram. Det kan vara ur etiska grunder, avsaknad av tillrÀckligt genetiskt
material, för att hjÀlpa utrotningshotade djurarter eller för att pÄ nytt introducera en art till ett habitat dÀr de tidigare funnits men nu utrotats pÄ.
EU:s gemensamma jordbrukspolitikoch dess effekter pÄ lantbrukaresbeslut samt landskapet : En fÀltstudie i Bettna, Södermanlands LÀn
Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förÀndringar skettbÄde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har pÄverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta pÄverkar landskapet i samhÀlletBettna, Södermanlands lÀn. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som Àr involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.
Miljöskuld - frÄn teori till praktisk tillÀmpning
Begreppet miljöskuld utvecklades i början av 1990-talet av Arne Jernelöv och definieras som ÄterstÀllningskostnaden för miljöskador som Àr tekniskt-ekonomiskt ÄterstÀllbara. I Sverige sker ett arbete med miljöskulder inom bÄde den offentliga och privat sektorn och pÄverkas bland annat av miljökvalitetsmÄlet giftfri miljö och lagstiftningen. Inom ett energibolag fanns ett behov av att finna ett arbetssÀtt för att göra bedömningar av verksamhetens miljöskulder. Syftet med den hÀr studien Àr att titta pÄ vad begreppet miljöskuld innebÀr, hur det förhÄller sig till hÄllbar utveckling och hur det praktiskt tillÀmpas i energibolaget. Studien bygger frÀmst pÄ aktionsforskning och litteraturstudier som kompletterats med ett par intervjuer.
Butikschefens Egenskaper och Produktivitet i Butik - lokalt ledarskap och ekonomiskt resultat i butik
This thesis reports on the methodology and results of a study with one retailers 73 units to investigate factors of the store managers leadership that influence productivity performance in store. The study determine the impact of ten independent variables in terms of the store managers leadership on four performance measures: (3) three productivity measures: Sales Over Labor (SALOL), Sales Over Inventory (SALOI) and Sales Over Square-metre (SALOS) and (1) one profit measure: Contribution Income Over Square-metre (CIOS). The result shows that the leadership factors give no more explanation to the economic results after factors of local market condition and the store attributes are taking in to account. The store manager's leadership can though influence his or her decision-making in-store. The store manager's decision to staff the store more intense (higher service-intensity) can increase the level of contribution income over square metre in-store..
MĂ„ngbruk i ett landskapsperspektiv : en fallstudie pĂ„ MoDo Skog AB, Ărnsköldsviks förvaltning
De senaste Ären har allt fler blickar riktats mot landskapsplanering, som ett verktyg att
uppehÄlla/öka den biologiska mÄngfalden i skogsbruket. Denna mÄngbruksplanering i
landskapsperspektiv som beskrivs i detta arbete utfördes pÄ uppdrag av MoDo Skog AB, som
ett led i deras strÀvan att följa den utveckling som sker inom omrÄdet. Arbetet bestÄr av tre
delar:
-litteraturgenomgÄng
- planering av ett omrÄde
-undersökning av allmÀnhetens Äsikter
I arbetets litteraturgenomgĂ„ng ges en orientering av kunskapslĂ€get pĂ„ landskapsplaneringsÂ
fronten. I planeringsdelen redovisas tre olika mÄngbruksinriktningar vilka ger upphov till fyra
tÀnkbara handlingsalternativ. Dessa alternativ utarbetades efter en fÄltinventering av
landskapet.
Verksamhetsrelaterade nyckeltal och stÀndiga förbÀttringar för energieffektivisering och rapportering i industrifastigheter
Kils Energi Àr ett litet fjÀrrvÀrmenÀt med 620 abonnenter, de flesta villor. Med en lÄg linjetÀthet Àr det viktigt att ha sÄ lÄga kostnader som möjligt, och dÀrmed ett effektivt system dÀr sÄ mycket som möjligt av vÀrmen anvÀnds. För att i framtiden kunna besluta om förbÀttringar i systemet behövs en utredning av systemet för djupare förstÄelse av hur nÀtet fungerar idag. För att lÀra kÀnna systemet utreddes i detta examensarbete var den abonnent som hade det lÀgsta differenstrycket, var de största tryckfallen fram till denna abonnent skedde, hur detta differenstryck skulle kunna förbÀttras och om det Àr ekonomiskt försvarsbart. Samt vilken framledningstemperatur som idag har den lÀgsta driftskostnaden, vad som skulle hÀnda med trycket om den framledningstemperaturen skulle hÄllas vid -20? Celsius och vilket flöde som Àr det högsta möjliga innan maxtrycket pÄ 16 bar nÄs.
HÄllbarhetsredovisning i försÀkringsbolag : En jÀmförelse mellan fyra försÀkringsbolag
Idag Àr det modernt att arbeta mot en hÄllbar utveckling. För att nÄ en hÄllbar utveckling krÀvs det att företagen tar sitt ansvar och agerar pÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart sÀtt. Företagens ansvar Àr uppdelat i tre olika omrÄden: miljö, socialt och ekonomiskt och för att nÄ en hÄllbar utveckling ska dessa balanseras pÄ ett optimalt sÀtt. Företag kan visa att de tar sitt ansvar för de tre omrÄdena genom att upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar, dÀr de redovisar sitt förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling genom att redogöra olika resultat och aktiviteter. Det har visat sig att det idag förvÀntas att företag tar sitt ansvar och genom att de hÄllbarhetsredovisar har mÄnga företag bland annat upplevt legitimitet och större trovÀrdighet frÄn samhÀllet.
Kriget mot terrorismen : En diskursanalys av den amerikanska regeringens förÀndrade uppfattning av terroristhotet - mellan Ären 2003, 2006 samt 2011
NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.
Medling för unga lagövertrÀdare
Studiens syfte var att ta reda pÄ socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den pÄverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta anvÀndes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjÀlp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stÀmmer överens med RÀdda Barnens och att barn som lever med förÀldrar med försörjningsstöd eller har lÄg inkomststandard lever i barnfattigdom. PÄverkan för barnen Àr utanförskap pÄ grund av att de inte har möjligheter att fÄ moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar ocksÄ att fritidsaktiviteter Àr viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan.
Balenciaga och bekrÀftelsebehov : En sociologisk analys av sex svenska modebloggar
Idag Àr det modernt att arbeta mot en hÄllbar utveckling. För att nÄ en hÄllbar utveckling krÀvs det att företagen tar sitt ansvar och agerar pÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart sÀtt. Företagens ansvar Àr uppdelat i tre olika omrÄden: miljö, socialt och ekonomiskt och för att nÄ en hÄllbar utveckling ska dessa balanseras pÄ ett optimalt sÀtt. Företag kan visa att de tar sitt ansvar för de tre omrÄdena genom att upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar, dÀr de redovisar sitt förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling genom att redogöra olika resultat och aktiviteter. Det har visat sig att det idag förvÀntas att företag tar sitt ansvar och genom att de hÄllbarhetsredovisar har mÄnga företag bland annat upplevt legitimitet och större trovÀrdighet frÄn samhÀllet.
?Man mÄste se snygg ut - hela tiden? : en kvalitativ studie av tonÄrstjejer och deras relation till klÀder
The purpose of this study was to investigate a group of teenage girls and their relation to clothes by using the theories about habitus and different types of capital by the French sociologist Pierre Bourdieu. We have used semiotics since we also wanted to know what clothes symbolized for our respondents. The questions were therefore:1. How is a group of teenage girls who go to school in Stockholm city influenced by their habitus and symbolical capital in their attitude and relation to clothes?2.
Mozart eller Mando Diao : en studie av Svenska Dagbladets musikbevakning 1980-2010
Den hÀr uppsatsen Àr en undersökning av Svenska Dagbladets musikbevakning under 30 Är, frÄn 1980 till 2010. I en inledande kvantitativ delstudie undersöktes Svenska Dagbladets innehÄll tvÄ veckor vart tionde Är för att fÄ svar pÄ frÄgor som hur mycket det skrivits om olika musikstilar genom Ären och hur bevakningen utvecklats och förÀndrats. Erfarenheter frÄn den kvantitativa delstudien lÄg sedan till grund för en uppföljande kvalitativ delstudie dÀr musikjournalister med lÄng erfarenhet av att arbeta pÄ tidningen intervjuades. Det samlade resultatet visar att musikbevakningen i Svenska Dagbladet förÀndrats frÄn att tidigare frÀmst ha fokuserat pÄ den klassiska musiken, till att i allt större utstrÀckning handla om modern populÀrmusik. Detta kan förklaras av ett sÀmre ekonomiskt lÀge för Svenska Dagbladet, en pÄgÄende trend i tidningsvÀrlden att skriva alltmer om populÀrkultur, en generationsvÀxling bland skribenterna och ett uppluckrande av tidningens tidigare kulturella identitet..