The purpose of this study was to examine divergences in assessments of social assistance in one big and one small social welfare office in the municipalities of Malmö. To examine this we used a qualitative method. We held interviews with social workers and their superiors. At the end of the interviews with the social workers we presented two vignettes, describing different cases of first time applications of social assistance. The social workers was asked to assess whether the application should be granted or not, and motivate their decisions.

The purpose of this study was to inquire how social workers perceive and describe financial abuse of older persons. Six qualitative interviews were carried out and the assembled data was then categorized and analyzed using a theory considering exercise of power and ageism as a theoretical frame. Previous research has shown that at least 10% of older persons have been exposed to some form of abuse or violence; however, there is a lack of research carried out in a Swedish context regarding financial abuse specifically. The six persons interviewed in this study all presented financial abuse as some kind of violence and as previous research has shown the study suggests that this is an increasing problem. Further research ought to be carried out to increase the awareness of this particular form of abuse and to facilitate discovery and development of measures to prevent financial abuse of older persons.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.

The aim of this thesis was to study financial support within the Church of Sweden and the view of the church?s diaconal work. This was done with a quantitative method where a survey sent to a number of churches containing questions about financial support within the church and how they, the respondents, looked at the church?s role as a welfare agent. Of the almost 200 congregations only 23 congregations responded.

Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

 Problem: Debatten kring vilket ansvar ett företag har pågår omkring oss just nu men intresset för företagsansvar är inte något nytt. Näringslivets roll i samhället har varit ett bekymmer under lång tid och det går att finna bevis för näringslivet intresse för samhället i århundraden tillbaka. Idag har vi nått en punkt där vi står inför många globala hot och hoppet om att övervinna dessa är en kraftfull och gemensam ansträngning. Detta har i sin tur medfört att det ställs stora krav på företag idag vad gäller deras ansvarstagande sett ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Samtidigt som det ställs höga krav på företag menar vissa att det enda ansvar ett företag har är att betala skatter, löner och erbjuda arbetstillfällen inom ramen för gällande lagstiftning.

Uppsatsen behandlar frågan huruvida dagens Ungern bör kunna betraktas som en konsoliderad demokrati. Frågan utgår ifrån teorin om för att ett lyckat demokratiskt samhälle ska kunna uppnås måste fem dimensioner vara uppfyllda: ett väl fungerande och demokratiskt institutionaliserat civilsamhälle, politiskt samhälle och ekonomiskt samhälle samt en rättstat och statsbyråkrati. Uppsatsen tar tre av dessa samhälleliga arenor i beaktande samt medborgarnas och politikernas attityder och utgår i huvudsak från artiklar, böcker och tidsskrifter. För att åskådliggöra Ungerns utveckling från demokratisk transition till dagens situation har en viss historisk tillbakablick varit nödvändig för att ge perspektiv åt landets sociala, politiska och ekonomiska händelseförlopp..

På grund av den globala uppvärmningen är det hög tid att försöka öka mängden förnybar energi och minska på användningen av de fossila bränslena. Enligt EU direktiven ska förnybar energi stå för 20 % av all använd energi år 2020 och kraven kommer enbart att höjas. På bara några få dagar tar jorden emot mer energi än den totala mängd som förbrukats under hela människans historia och en utmaning inför framtiden är att kunna ta tillvara en liten del av solens strålar för att kunna tillgodose all den energi som människan kräver. Under de senaste 10 åren har solcellsmarknaden i Sverige vuxit, men i förhållande till andra länder, både i Europa och övriga världen har utvecklingen varit liten. De länder som står för merparten av den installerade solcellskapaciteten i världen har haft program för förnybar energi sedan 1990-talet.

I en värld där individer möts av mängder av ekonomiska begrepp och ekonomisk information dagligen har forskning visat att människor har svårt att engagera sig och ha den förståelse som krävs för att hantera sin egen privatekonomi. Begreppet ?Financial Literacy? nämns ofta som en förklaring till människors olika kunskapsnivå och förståelse. I människors yrkesmässiga roll tas denna förmåga ofta för given vara uppfylld. Denna uppsats har undersökt ekonomiska kunskaper och ekonomisk förståelse hos enskilda näringsidkare, en företagsform där privatekonomin och näringsverksamhetens ekonomi är nära sammankopplade.

Sammanfattning ? "All inclusiveturism: The price of greatness is responsibility"Datum: 18 januari 2013Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens högskolaFörfattare: Per Barkström (9th October 1986) Malin Blomstedt (20th November 1980)Title: All inclusiveturism: "The price of greatness is responsibility"Handledare: Finn Wiedersheim-PaulNyckelord: All-inclusiveturism, långsiktig hållbar samhällsutveckling, CSR, hållbar turism, ekonomiskt läckageFrågeställning: Är det möjligt för resebranschen att bidra mer till en långsiktig hållbar samhällsutveckling än den gör idag gällande All-inclusiveturismen? Hur bör resebranschens förhållningssätt gentemot All-inclusiveturism gestaltas ur ett CSR-perspektiv?Syfte: Huvudsyftet är att beskriva hur resebranschen kan justera sitt förhållningssätt gentemot All-inclusiveturism för att bättre gagna en långsiktig hållbar samhällsutveckling i de länder där verksamhet bedrivs. Delsyftet bottnar i att undersöka och analysera hur den rådande All-inclusiveturismen påverkar samhället ur ett långsiktigt hållbart samhällsperspektiv.Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på sekundärdata i form artiklar, rapporter och böcker för ämnet relevant litteratur samt primärdata i form av personliga intervjuer med profiler som förespråkar hållbar turism. En fallstudie av den svenska resebranschens förhållningssätt till en långsiktig hållbar samhällsutveckling genomfördes med en deduktiv ansats. Vidare tolkades referensramen och empirins insamlade material för att skapa en analys och slutsats.Slutsats: Givet att nedanstående förslag implementeras kan resebranschen justera sitt förhållningssätt gentemot All-inclusiveturism för att bättre gagna en långsiktig hållbar samhällsutveckling i de länder där verksamhet bedrivs.1.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur barnperspektivet implementeras och realiseras i Socialtjänsten. Uppsatsen är baserad på två frågeställningar: Hur använder och tillämpar socialsekreterarna sig av barnperspektivet i handläggningsprocessen? Använder de sig av några hjälpmedel eller ?arbetsverktyg? för att tillämpa barnperspektivet? För att svara på uppsatsen syfte och frågeställningar, användes en kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialsekreterare inom avdelningen för ekonomiskt bistånd i en av Malmös stadsdelar. Uppsatsens resultat visar att respondenterna är för tillfället igång med att tillämpa ett nytt arbetsverktyg för att integrera ett barnperspektiv i deras handläggningsprocess.

The aim of this essay was to create an understanding of teachers strategies to respond to children in economic hardship in school and if these children can participate on equal terms in school. To examine this, we chose to do semi-structured interviews which is a qualitative method. Eight teachers were interviewed from four different elementary schools. In our interviews, we found that all the schools both had elements of inclusion and exclusion, which can result in both equal and unequal terms for participation in school. We also found that the school with the most students in economic hardship had the most inclusive strategies.

Mot bakgrund av ett ökat medvetande och ett större fokus på jämställdhetsfrågor i Piteå kommun de senaste åren, syftar denna kandidatuppsats till att se huruvida socialsekreterare som arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd konstruerar och formulerar könsstereotypa och könsnormativa förställningar om, och framställningar av, klienter. Undersökningen genomförs genom att, med utgångspunkt i socialkonstruktivismen, studera heltidsanställda socialsekreterares avslutade klientjournaler. Journalerna analyseras med hjälp av kvalitativ textanalys, med inslag av textanalys med fokus på kön och kvantitativ textanalys. Genom riktade frågor samt ett öppet studerande av datamaterialet framkommer att det råder vissa skillnader mellan manliga och kvinnliga klienters journaler. Det skrivs totalt sett mer i kvinnliga klienters journaler, särskilt kring områdena Familj/Boende och Hälsa, medan det skrivs något mer kring Arbete/Sysselsättning och Ekonomi i de manliga klienternas journaler.

Skogsbruket i Sverige har under århundraden varit en viktig framgångsfaktor för enskilda skogsägare, samhälle och skogsindustri. Skogen är en viktig del av det svenska kulturlandskapet med stor betydelse för friluftsliv och ekosystemtjänster (www,Skogstyrelsen. 2009). Sveriges skogsindustri står för 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) och Sverige är en världsledande exportör av skogsprodukter, med ett exportvärde av 128 miljarder SEK (www,Skogsbarometern, 2010).Idag ägs cirka 50 % av Sveriges totala skogsareal av enskilda skogsägare (LRF Konsult Skogsbyrån, 2010). Intresset för att äga skog har ökat, då privatpersoner ser skog som en lönsam och ekonomiskt långsiktig investering.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.