Sökresultat:
1493 Uppsatser om Ekonomiskt bistćnd - Sida 43 av 100
RÀttsskyddsförsÀkringen och det fria valet av ombud
Den statliga rÀttshjÀlpen gjordes i slutet av 90-talet subsidiÀr till rÀttsskyddet i privata försÀkringar. Sedan dess utgör rÀttsskyddsförsÀkringen i realiteten den enda möjligheten för en enskild att erhÄlla ett ekonomiskt bidrag för juridisk hjÀlp nÀr vederbörande hamnat i rÀttstvist. RÀttsskyddsförsÀkringen har genomgÄtt vissa förÀndringar de senaste Ären pÄ grund av kritik som riktats mot den svenska lagstiftningen och försÀkringsvillkoren. Europeiska kommissionen har pÄtalat att den svenska lagstiftningen har givit en alltför stor frihet till avtalsparterna, och dÀrmed i praktiken till försÀkringsbolagen, att sjÀlva bestÀmma om detaljerna i rÀttsskyddsförsÀkringen. UngefÀr vid samma tid som kommissionens kritik nÄdde Sverige meddelade Högsta domstolen en dom dÀr man menade att försÀkringsbolagens villkor för rÀttsskyddsförsÀkringen begrÀnsade den försÀkrades fria val av ombud.
Energisparande ÄtgÀrder för en villa frÄn 1960-talet
Syftet med studien Àr att öka kunskapen om energieffektivisering av en befintlig villa frÄn 1960-talet. Syftet Àr Àven att belysa nÄgra möjliga ÄtgÀrder som minskar energianvÀndningen samt undersöka om dessa ÄtgÀrder Àr ekonomiskt försvarbara. För att besvara forskningsfrÄgorna har litteraturstudier genomförts och information om villan har hÀmtats frÄn ritningar och teknisk beskrivning. HandberÀkningar har genomförts för att berÀkna U-vÀrde, transmissionsförluster, ventilationsförluster och byggnadens energibehov. Andra faktorer som pÄverkar byggnadens energibehov sÄsom köldbryggor, gratisvÀrmetillskott och grÀnstemperatur har hÀmtats frÄn tabeller och schabloner.
InstÀllningar till Fotbolls-EM : Hur samhÀlleliga och ekonomiska effekter vÀrderas av den svenska befolkningen pÄ vÀstkusten
Idrottsevenemang lyfts ofta fram som nÄgot som medför positiva ekonomiska effekter för destinationen som arrangerar det. Regeringen fattade dock beslut om att inte arrangera fotbolls-EM 2016 och denna studie berör allmÀnhetens uppfattning av den hÀr typen av arrangemang. NÀrmare bestÀmt Àr det övergripande syftet med föreliggande studie att studera boende pÄ den svenska vÀstkustens instÀllning till ett Fotbolls-EM i Sverige. För att uppnÄ denna mÄlsÀttning kommer följande forskningsfrÄgor att besvaras:Vilken instÀllning har invÄnare pÄ den svenska vÀstkusten till ett Fotbolls-EM i Sverige?Vilka positiva konsekvenser ser de att detta kan ge för samhÀlle och ekonomi?Vilka negativa effekter ser de att detta kan ge för nationen?Studiens teoretiska ramverk kretsar kring sportturism och de komponenter som ingÄr i detta forskningsfÀlt.
Konsensus eller kompromiss? : En studie om det offentliga och civilsamhÀllet inom ramen för en vÀlfÀrdsomvandling
Uppsatsens utgĂ„ngspunkt Ă€r samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhĂ€llet inom ramenför den nationella Ăverenskommelsen inom sociala frĂ„gor. Kontexten Ă€r den samhĂ€lleligaomvandling och de vĂ€lfĂ€rdsförĂ€ndringar som skett sedan 1970-talet. Tidigare forskning inom Ă€mnethar visat att konfliktperspektivet saknats inom forskningen av samverkan mellan det offentliga ochcivilsamhĂ€llet.Uppsatsen bygger pĂ„ det emancipatoriska kunskapsintresset vars strĂ€van Ă€r att identifiera orsakertill missförhĂ„llanden och missförstĂ„else som ligger bakom vissa fenomen, i det hĂ€r falletkonsensusbegreppet. Uppsatsen lyfter fram maktasymmetri som en begrĂ€nsande faktor inomramen för samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhĂ€llet. Uppsatsen visar att det rĂ„deren oklar rollfördelning inom samverkansarbetet och de idĂ©burna organisationerna vet inte huruvidaman Ă€r en röstbĂ€rare eller en serviceutförare.
VÀrdering av immatriella tillgÄngar enligt IFRS : Verklighet eller utopi?
Immateriella tillgÄngar har traditionellt vÀrderats till anskaffningsvÀrde i de nordiska lÀnderna. Genom implementeringen av IFRS Àr det nu möjligt att vÀrdera de immateriella tillgÄngarna enligt omvÀrderingsmetoden. Trots möjligheten Àr det fÄ bolag som har omvÀrderat sina immateriella tillgÄngar, nÄgot som eventuellt skulle kunna förklaras av försiktighetsprincipen.Problemformuleringen lyder:?Skiljer sig attityden till omvÀrderingsmetoden mellan stora traditionella bolag noterade pÄ Large Cap och smÄ tillvÀxt bolag noterade pÄ First North samt kan det hÀnföras till bolagens redovisningsprincip?? För att besvara problemformuleringen har stora traditionella bolag noterade pÄ Large Cap jÀmförts med smÄ tillvÀxtbolag som Àr noterade pÄ First North. Den ekonomiskt ansvarige pÄ respektive bolag har kontaktats via E-mail för att svara pÄ om de har vÀrderat de immateriella tillgÄngarna till anskaffningvÀrde och varför.
EldsjÀlen som brann upp : en studie om Leaders betydelse för landsbygdsutveckling i Region syd
Denna uppsats bygger pÄ en utvÀrdering av leaderverksamheten i Blekinge, Halland och SkÄne lÀn, som jag genomförde tillsammans med Lina Brinte under hösten 2013. UtvÀrderingen var bestÀlld av leaderomrÄdena i Region Syd, som ville ta fram underlag för hur metoden fungerat under programperioden 2007-2013 i syfte att anvÀnda resultatet till strategiframtagandet inför kommande leaderperiod. Leader Àr ett av EU:s verktyg för att skapa landsbygdsutveckling, dÀr underifrÄnperspektivet beaktas.
Leader, som metod, fungerar bra i Region Syd och projektÀgarna Àr överlag mycket nöjda med arbetssÀttet som Leader innebÀr. Leaders viktigaste resultat Àr kvalitativa mervÀrden av typen engagemang, stÀrkt socialt kapital, ökad stolthet och samverkan som skapas genom projekten. Dessa vÀrden Àr svÄra att sÀtta ett ekonomiskt vÀrde pÄ och det behövs dÀrför nya system för att hÀvda dessa vÀrden i slutrapporterna, likvÀl som ekonomiska vÀrden.
Genom att belysa dessa vÀrden och framhÄlla den nytta dessa gör, som till exempel sÀnka ohÀlsotalet bland befolkningen, öka den lokala nyttan och effektiviseringen samt skapa samverkan inom och utanför leaderomrÄdet, skulle vÀrdena fÄ högre stÀllning nÀr man berÀknar vad leaderarbetet tillfört.
Miljöledningssystem som verktyg för att bidra till en hÄllbar utveckling
MÀnniskor har alltid haft en pÄverkan pÄ sin omgivning. Med en stÀndigt ökande befolkning och stÀndigt stigande konsumtion av naturresurser har pÄverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvÀrmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hÄllbar utveckling. Den hÄllbara utvecklingen krÀver en koordination av samhÀllets olika aktörer.
?Jag bar pÄ en skam och nu bÀr jag pÄ samma stolthet för jag tycker det Àr sÄ coolt att jag klarade det? ? En kvalitativ studie om ensamstÄende (blivande) mammors upplevelser av stöd och hjÀlp frÄn Minnamottagningen.
Syftet: VÄrt syfte med uppsatsen var att belysa hur Minnamottagningen pÄ olika sÀtt kan stötta och hjÀlpa ensamstÄende (blivande) mammor i deras livssituation. I detta utgick vi ifrÄn mammornas egna berÀttelser av hur de upplevt sin situation som ensamstÄende (blivande) mamma samt deras upplevelser av stödet och hjÀlpen som Minnamottagningen erbjudit.Datainsamlingsmetoden: Vi utgick frÄn en kvalitativ forskningsstrategi med den kvalitativa forskningsintervjun som datainsamlingsmetod. VÄrt urval av informanter bestod av en kurator pÄ Minnamottagningen och sex ensamstÄende (blivande) mammor som Àr eller tidigare har varit aktuella pÄ Minnamottagningen. Resultatet: Minnamottagningen erbjuder ensamstÄende (blivande) mammor bÄde professionellt stöd och stöd i form av olika gruppverksamheter. De ensamstÄende (blivande) mammornas vardagsliv beskrevs som svÄrt att fÄ ihop praktiskt, tidsmÀssigt och ekonomiskt.
Hur bör man som pedagog i förskolan bemöta barn som far illa?
Hur bör man som pedagog bemöta barn som far illa i förskolan?
[How should a teacher meet children exposed to maltreatment in preschool?]
Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola
Examensarbetet handlar om hur man som pedagog i förskolan bör agera vid misstanke om att ett barn far illa och hur man bör bemöta dessa barn i förskolan. Samtidigt vill vi belysa tecken pÄ hur ett barn kan fara illa och vad lagen sÀger. Vi kommer genom intervjuer försöka förstÄ hur vuxna, som kommer i kontakt med barn som far illa i sitt vardagliga arbete, anser att man bör hantera förhÄllandena kring barn som far illa. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med tre förskollÀrare, en specialpedagog, en polis, en socialsekreterare, personal pÄ BVC och en rektor pÄ en skola i ett socialt och ekonomiskt utsatt omrÄde.
Konsekvenser av bristande kvalitet i registerkartans grÀnsredovisning i skogsmark
Kvalitetsbristerna i registerkartan Àr ett vÀlkÀnt problem och LantmÀteriet arbetar stÀndigt för att uppdatera kartan och hitta en lösning pÄ detta problem som Àr ekonomiskt försvarbar. Trots detta arbete sÄ Àr bristerna stora pÄ mÄnga hÄll, speciellt pÄ landsbygden och inom skogsmark.Denna rapport behandlar konsekvenserna av registerkartans grÀnsredovisning i skogsmark. Arbetet har skett genom en fÀltstudie dÀr tvÄ fastigheters utmÀrkta grÀnser kontrollmÀttes mot registerkartans angivna grÀnser. En berÀkning av det teorietiska skogsvÀrdet som hamnar i grÀnszonen mellan registerkartans grÀns och den pÄ marken utmÀrkta grÀnsen. En schablonmÀssig berÀkning bedömt pÄ hela Sveriges Ärliga avverkningsareal som ligger inom den grÀnszon som pÄverkas av registerkartans brister har gjorts och vÀrdet av virkesvolymerna inom detta grÀnsland har berÀknats.En Litteraturstudie har genomförts pÄ den litteratur som berör Àmnet. EnkÀtundersökningar till sakkunniga inom skogsnÀringen och samtal med andra sakkunniga personer har skett för att fÄ en inblick i hur registerkartans brister pÄverkar.SkogsnÀringen vill inte se detta som ett stort problem som pÄverkar deras arbete.
En jÀmförande rapport inom varumÀrkesbyggande mellan Bogesunds vÀveri och VÀveriet Uddebo
Bakgrund: VÀveribranschen i Sverige minskade avsevÀrt efter 1970-talet och idag finns endastett fÄtal vÀverier kvar, majoriteten av dem har valt att lÀgga sin produktion utomlands.Bogesunds VÀveri AB och VÀveriet Uddebo AB Àr tvÄ av dem som fortfarande har kvar allsin produktion i Sverige. VÀverierna Àr snarlika och blir dÀrför tvungna att konkurrera medandra utmÀrkande egenskaper. Ett företags varumÀrke Àr en vÀrdefull tillgÄng och har engrundlÀggande betydelse för individualiseringen av verksamhetens produkt och marknadsföring.Syfte: Syftet med rapporten Àr att ur ett varumÀrkesperspektiv förklara, om och varför BogesundsVÀveri AB visar sÀmre ekonomiskt resultat Àn konkurrenten VÀveriet Uddebo AB.FrÄgestÀllning: Hur arbetar Bogesunds VÀveri AB med sitt varumÀrke i jÀmförelse med VÀverietUddebo AB?AvgrÀnsningar: Rapporten Àr skriven utifrÄn mÀrkesinnehavarens perspektiv dÀr en jÀmförelsemed Bogesunds konkurrent VÀveriet kommer att genomföras.Teori: Vald teori behandlar forskningsinriktningen strategic brand management, karakteristisktför inriktningen Àr hur ett företags varumÀrke kan bidra till lÄngsiktig konkurrenskraft,lönsamhet och tillvÀxtförmÄga.Empiri: Beskriver hur vÀverierna i dagslÀget arbetar med sina respektive varumÀrken. Denempiriska undersökningen Àr insamlad genom intervjuer av Bogesunds och VÀveriet.Slutsats: FrÄgestÀllning och syfte besvaras genom att likheter och skillnader i företagensvarumÀrkesarbete redogörs.
En kommunal korttidspool i mellansverige : - en utvÀrdering ur tre perspektiv, Är 2002
Arbetets syfte Ă€r att utvĂ€rdera en korttidspools organisation och verksamhet, utifrĂ„n tre olika intressenters perspektiv, nĂ€mligen de anstĂ€llda, arbetsgivaren samt den fackliga organisationen, SKAF. UtvĂ€rderingen sker frĂ„n tre olika tidsaspekter; starten, nuet och framtiden. Undersökning har avgrĂ€nsats till att studera; en korttidspool i en mellansvensk kommun, de anstĂ€llda i korttidspoolen, dess berörda arbetsgivarrepresentanter och den fackliga organisationen. Detta medför att de anstĂ€llda ute pĂ„ de arbetsplatser som anvĂ€nder sig av poolen, berörda politiker uteslutits i undersökningen. Ăven de vĂ„rdtagare som nyttjar korttidspoolen har utelĂ€mnats dĂ„ denna utvĂ€rdering inte syftar till att mĂ€ta vĂ„rdkvaliteten.
De dÀr uppe ? vi hÀr nere Om nedlÀggningen av TT:s kontor i Norrland och journalistikens centralisering
Vem fÄr finnas i nyhetsbevakningen?Vad hÀnder med Norrlandsbevakningen nÀr redaktionerna gÄr mot en centralisering? I slutet av augusti valde TT att dra tillbaka sina reportrar i LuleÄ, UmeÄ och Sundsvall. Vi intervjuar chefredaktörer och TT för att höra hur de ser pÄ centraliseringen av journalistiken. Hur mÄnga svenska orter fÄr lov att vara underbevakade och pÄ bekostnad av vilka?I vÄr granskning har vi intervjuat chefredaktörer om hur de nyhetsvÀrderar och prioriterar nyheter baserat pÄ ort.
Kan ett modeföretags varumÀrke gynnas av marknadsföring med pÀlshandel som del av deras CSR-arbete?
Corporate Social Responsibility, eller CSR har blivit nÄgot av en sjÀlvklarhet hos företagenidag. Konsumenter accepterar inte barnarbete och de Àr miljömedvetna. Att ett företag haretiska och moraliska vÀrderingar Àr inte bara viktigt ur just etiska och moraliska perspektivutan Àven för att kunna bygga och bevara ett starkt varumÀrke. Vi tycker att handeln med pÀlsÀr ett stort problem. Det finns allvarliga brister i den hÀr branschen.
AktiebolagsrÀttsliga ÄterbÀringsregeln ? ogiltighet kontra vÀrdeersÀttning
Problemformulering: Borde, vid sakutdelning som strider mot ABL:s kapitalskyddsregler, mottagaren ekonomiskt ersÀtta bolaget med kontanta medel som motsvarar den ogiltiga utdelningens vÀrde eller ÄterlÀmna det mottagna objektet. Samt i viss mÄn, bör bolaget ha sakrÀttsligt skydd gentemot mottagarens borgenÀrer? Dessa Àr de grundlÀggande frÄgor som jag har för avsikt att besvara.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att försöka framföra en nyanserad diskussion angÄende den aktiebolagsrÀttsliga ÄterbÀringsregeln och dennas tillÀmpning. Jag menar att den tillÀmpning som regeln har idag inte nödvÀndigtvis mÄste vara den mest lÀmpliga och det kan tÀnkas att en alternativ tillÀmpningsmetod skulle kunna vara mer lÀmplig.Metod: Jag har för avsikt att tillÀmpa en teleologisk metod pÄ uppsatsen för att utifrÄn detta kunna resonera angÄende vilken tillÀmpning som vore den lÀmpligaste angÄende den aktuella lagregeln. Uppsatsen kommer Àven lÀggas upp sÄ att de aktuella lagreglerna beskrivs i ett tidigt kapitel, dock med ett visst mÄtt av egen analys Àven i detta kapitel, för att följas av ett slutligt analyskapitel dÀr jag har för avsikt att försöka besvara problemformuleringen.Resultat: Efter att ha resonerat utifrÄn aktuell doktrin, praxis och förarbeten har jag kommit till slutsatsen att den idag tillÀmpade metoden vid ÄterbÀring, nÀmligen ogiltighet inte tillgodoser syftet med ABL och inte heller Àr lika effektiv som en vÀrdeersÀttningsmodell..