Sök:

Sökresultat:

1493 Uppsatser om Ekonomiskt bistćnd - Sida 11 av 100

Kunskap och attityder angÄende miljöbilar - en enkÀtstudie i Malmö stad.

Gatukontoret i Malmö planerar att börja tillhandahÄlla ekonomiskt förmÄnligaparkeringsmöjligheter för miljöbilar, i syfte att stimulera anvÀndningen av dylikafordon. Detta examensarbete utgör en förstudie som Gatukontoret i Malmögenomför inför denna ÄtgÀrd, vilket i viss mÄn har pÄverkat bÄde studiens ochuppsatsens utformning..

Sociala medier ? Sociala mediers betydelse för avkastning

Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna investeringar i sociala medier..

HÄllbar stadsutveckling : En studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv

Titel: HÄllbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Författare: Magnus Björned Kurs: Masterarbete i fysisk planering (FM 2503) Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunilla Lindholm Datum: 19 augusti 2012 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka historiska och samtida stadsplaneringstrender utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv samt att analysera tvÄ svenska kommuners strategier mot en hÄllbar stadsutveckling. Metod: En metodkombination har anvÀnts i form av en fallstudie och en innehÄllsanalys. Fallstudien bestÄr av tvÄ semistrukturerade intervjuer samt översikt av kommunala dokument. Resultat: Fysisk planering kan inte pÄ egen hand skapa hÄllbara stÀder dÄ hÄllbar stadsutveckling Àr beroende av att fler komponenter behöver vara delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom fysisk planering kan underlÀtta mÄlsÀttningen. De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i sÄvÀl negativa som positiva konsekvenser vilket innebÀr att det Àr komplext att utlÀsa om dagens trender i sjÀlva verket Àr hÄllbara.

Hur ser arbetet med försörjningsstöd ut i Sverige idag? : ? JÀmförelse mellan tvÄ större och tvÄ mindre kommuner i Mellansverige

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr dels att ta reda pÄ hur socialsekreterarna i tvÄ större och tvÄ mindre kommuner i Mellansverige arbetar med bistÄndsfrÄgorna utifrÄn aspekterna mottagning, metodanvÀndning, samverkan, klientinflytande samt uppföljningar. Syftet Àr Àven att undersöka hur socialsekreterarna arbetar för att utforma bistÄndet (för försörjningsstöd samt livsföring i övrigt) sÄ att det stÀrker den enskildes möjligheter att leva ett sjÀlvstÀndigt liv. Metoden som valts för genomförandet av studien Àr kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att det finns sÄvÀl likheter som skillnader mellan kommunerna gÀllande arbetet med försörjningsstöd. Exempelvis framgÄr att i de större kommunerna fÄr klienterna först trÀffa en mottagningssekreterare medan klienterna i de mindre kommunerna fÄr kontakt med socialsekreterarna pÄ försörjningsstödverksamheten direkt.

Hur utformar företagen sina belöningssystem?

Syftet med vÄr undersökning av nybilsförsÀljarna i Blekinge Àr att klargöra hur deras belöningssystem Àr uppbyggda. Sett ur ett ledningsperspektiv vill vi ocksÄ veta hur de uppfattar sitt belöningssystem, och om de skulle vilja att det utvecklades vidare. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ huruvida deras belöningssystem resulterar i de effekter som de eftersöker, och om systemet resulterar i ett positivt ekonomiskt resultat..

Demokratins konsolidering i Ungern. Demokratisering i ljuset av fem överlappande arenor

Syftet med detta arbete Àr att mÀta hur lÄngt Ungern Àntligen har framgÄtt i demokratins konsolidering. Denna undersökning utgÄr ifrÄn liberalistiskt perspektiv och genomförts av en kvalitativ fallstudie av Ungern i teorikonsumerande sammanhang. Under arbetet tillÀmpats Juan Linz och Alfred Stepans universella teori, deras empiriskt anvÀndbara definition av konsoliderad demokrati och deras fem samhÀlleliga arenor: ett starkt civilsamhÀlle, ett tjÀnstgörande politiskt samhÀlle, en konstitutionsenlig rÀttstat, en tjÀnstduglig statsbyrÄkrati och ett institutionaliserad ekonomiskt samhÀlle. Forskningen visade att landets transition frÄn moget posttotalitÀrt samhÀlle till demokrati pÄ det hela taget var snabb och effektiv, men under den senaste tiden har den politiska situationen snarare förvÀrrats, inte bara av massiv utlÀndsk skuld och en obefintlig konsensuspolitik utan ocksÄ av en ovisshet, bÄde pÄ elit- och massnivÄ. Regeringen, partierna och befolkningen verkar inte vara eniga om vad det Àr man strÀvar efter idag och i framtiden: ett utökat vÀlfÀrdssamhÀlle med sociala försÀkringar och större individuella rÀttigheter, ett allt mer liberaliserat konsumtionssamhÀlle med lÀgre skatter fast med osÀkra framtidsutsikter eller en tillbakagÄng till ett strikt centrerat socialistiskt system med endast kvasiprivat Àgandeskap.

Är det ekonomiskt försvarbart att energieffektivisera taket pĂ„ en verkstadslokal? : - En fallstudie pĂ„ en verkstad tillhörande Camfil Farr AB

I samband med omorganiseringen av en av sina monteringslokaler, vill företaget Camfil Svenska AB se över lokalens tak. Verkstaden har i dagslÀget ett vÀldigt lÄgt tak av lÀttbetong och förmodas ha dÄliga isoleringsegenskaper som, i företagets ögon, skapar onödiga kostnader för uppvÀrmning respektive kylning. LjudnivÄn vid drift skapar dessutom en bullrig arbetsatmosfÀr, som man gÀrna gör nÄgot Ät. Fördelen med lÀttbetongen Àr dess höga brandklass, vilken företaget helst bibehÄller. En offert för ombyggnad av taket till en konstruktion med ljuddÀmpande innertaksplattor, ett yttertak av korrugerad plÄt och rejÀl isolering Àr inhÀmtad frÄn en byggfirma.

Att se den osynliga skammen : - En kvalitativ studie om kunskapen om skam inom ekonomiskt bistÄnd

This study is about a social workers? knowledge of shame. Shame in this context is the embarrassment and humiliation that many people feel when they have to apply for financial assistance which equates to approximately half a million people each year in Sweden. The aim of this study is to understand if and how social workers in this field become acquainted with shame, and how it is exposed and then handled by the social workers in the meeting and work with clients. In order to achieve the purpose of the study, we also to some extent, need to study knowledge and how social workers obtain knowledge in social work.

FrÄn böna till kopp via vÀlisolerade rör : En utredning av ekonomisk och miljömÀssig lönsamhet av förbÀttrad teknisk isolering pÄ Löfbergs kafferosteri

De mÄl för energieffektivisering och minskade utslÀpp av vÀxthusgaser som EU har satt upp stÀller krav pÄ den svenska industrisektorn. Detta dÄ industrin stÄr för en betydande del av Sveriges energianvÀndning och vÀxthusgasemissioner. Ett sÀtt att energieffektivisera och, dÄ energikÀllan Àr fossil, Àven minska utslÀppen av vÀxthusgaser Àr att minska sina energiförluster. Detta kan exempelvis Ästadkommas genom förbÀttrad isolering pÄ tekniska installationer samt ÄtgÀrd av oisolerade ytor. En tidigare studie, utförd av Ecofys visar pÄ stor potential till minskade förluster genom sÄ kallad ekonomisk dimensionering.

NÀr det irrationella Àr rationellt - en uppsats om varför mÀnniskor blir beroende av spel

I denna uppsats diskuteras hur det kommer sig att vissa mÀnniskor utvecklar ett spelberoende. Diskussionen utgÄr ifrÄn nationalekonomiskt teori, mer precist Àr det antagandet om den ekonomiska rationaliteten som stÄr i fokus. Författaren frÄgar sig om nationalekonomisk teori kan förklara ett till synes irrationellt beteende, det vill sÀga om en spelberoende person kan anses agera ekonomiskt rationellt..

Internationella skillnader i ledarskapet? : En studie av svenska snabbmatsrestaurangers överlevnad pÄ en marknad  som prÀglas av stordriftsfördelar

Internationella företag med stordriftsfördelar har klarat sig bÀst under lÄgkonjunktur och andra ekonomiskt svÄra situationer. Globaliseringen har lett till en homogen marknad och en ökad standardisering, kvalitet och kÀnslor spelar i och med det en allt större roll. Vissa svenska företag har kunnat överleva och till och med haft möjlighet att expandera pÄ den hÄrda internationellt konkurrensutsatta marknaden..

FörÀldrars ansvar för skuldsÀttning av underÄriga: rÀttigheter och skyldigheter

FörhÄllandet mellan förÀldrar och barn Àr av en sÀregen art. Som förÀlder och förmyndare för sitt barn har man ansvar att uppfostra och se till att barnet Àr tillfredsstÀllt bÄde emotionellt och ekonomiskt. Uppsatsen behandlar den ekonomiska delen av tillsynen. Den som Àr förÀlder, förmyndare, god man eller förvaltare till omyndiga personer, har som ekonomiskt ansvar att förvalta den omyndiges egendom och tillgÄngar. Detta pÄ ett sÄdant sÀtt att de inte förfars, eftersom den underÄrige inte har full rÀttskapacitet.

Elproduktion med solceller pÄ VafabMiljö

Gryta Avfallsstation har stora markytor som kan utnyttjas. PÄ den ytan befinner sig byggnader och en deponi som Àr sluttÀckt enligt nya krav. Bolaget har ocksÄ en stor intern el- och vÀrmeförbrukning. Det finns ett behov av att minska andelen av den inköpta elen. Endast elbehovet tas upp i denna uppsats.En av möjligheterna Àr att introducera förnyelsebara energikÀllor pÄ deponins yta som idag inte anvÀnds.

Sociala medier ? Sociala mediers betydelse för avkastning

Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna investeringar i sociala medier..

1:e socialsekreterare inom ekonomiskt bistÄnd-Deras roll och funktion

En studie om 1:e socialsekreterarens roll och funktion inom ekonomiskt bistÄnd i Individ och familjeomsorgen pÄ tvÄ av Göteborgs största socialkontor.Undersökning bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med tio socialarbetare varav sex socialsekreterare, tvÄ 1:e socialsekreterare och tvÄ enhetschefer. Alla vÄra informanter verkar inom försörjningsstödsenheten.De intervjuade har valts ut slumpvis frÄn de tvÄ socialkontor med mest liknande sammansÀttning av befolkningen strukturellt sett.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad 1:e socialsekreteraren har för roll och funktion inom försörjningsstödsenheten. Studien vill belysa 1:e socialsekreterarens roll och funktion dels utifrÄn socialsekreterarnas synvinkel men ocksÄ utifrÄn enhetschefernas perspektiv samt 1:e socialsekreterarnas egen uppfattning. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnds;Vilken funktion anser socialsekreterarna att deras 1:e socialsekreterare har?Vilken funktion vill socialsekreterarna att deras 1:e socialsekreterare skall inta?Vilken funktion anser 1:e socialsekreterarna att de har i organisationen?Vilken funktion anser enhetschefer att 1:e socialsekreteraren har?De teorietiska perspektiv som anvÀnds Àr human services organizations, ledarskapsteori och modernistisk organisationsteori.Analysen redovisas under fyra teman dÀr alla professionernas intervjuer redovisas och analyseras under samma tema.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->