Sök:

Sökresultat:

4620 Uppsatser om Ekonomiska värden - Sida 58 av 308

Det dolda hotet - om Europas minskande befolkning

Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

medarbetarfokus i den ekonomiska styrningen : en jÀmförelse mellan privata och offentliga organisationer

Ekonomisk styrning Àr ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att pÄverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen pÄverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, Àgandeform, mÄl och syfte. Styreffekten beror ytterst pÄ mÀnniskorna i organisationen. Dessa ska bÄde styra och bli styrda pÄ ett sÄdant sÀtt att de frÀmjar verksamhetens helhet.

Solljusbilder : Artificiella solljuseffekter i rum

Artificiella solljusbilder kan ge positiva ka?nslor och upplevas som naturligt solljus i interio?ra miljo?er. I en tid da?r ljusniva?er och standardva?rden prioriteras blir det unika och intressanta allt viktigare i ljusdesignen. Utifra?n ma?nniskans tendens att fo?redra det naturliga kan ett artificiellt ljus som imiterar det naturliga ocksa? ge va?lma?ende och harmoni fo?r oss.

Ha?llbar matkonsumtion : En underso?kning av studenters relation, a?sikter och vanor ga?llande miljo?ma?ssigt ha?llbar matkonsumtion

Som ett resultat av det senaste a?rhundradets snabba populationstillva?xt i kombination med en livsstil vilken inneburit o?kad konsumtion, sto?rre naturresursuttag och o?kande miljo?pa?frestningar, sta?r vi nu info?r stora utmaningar fo?r framtiden. En viktig del av begreppet ha?llbar utveckling a?r konsumtionen som i stor grad blivit en del av va?r livsstil. Mat och dryck utgo?r i Europeiska Unionen ungefa?r en fja?rdedel av husha?llens totala miljo?pa?verkan, och hur vi va?ljer att konsumera livsmedel har sa?ledes en stor inverkan.

Cash Pooling- I ljuset av aktiebolagslagens förbud mot nÀrstÄendelÄn

I Sverige aktualiserar cash pool-system sÀrskilda aktiebolagsrÀttsliga frÄgestÀllningar, beroende pÄ att lÄn till aktieÀgare som huvudregel Àr förbjudna. Vid en prövning av de undantagsmöjligheter som ges uppstÄr sÀrskilda bedömningsproblem nÀr ett företag som Àger aktier i det utlÄnande aktiebolaget har sitt sÀte utanför det Europeiska Ekonomiska SamarbetsomrÄdet (EES). OmfÄnget av förbudsregeln och dess undantag vid likviditetshantering Àr i detta hÀnseende oviss. Det Àr dÀrför nödvÀndigt att klargöra omfattningen av förbudet och utreda vilka krav aktiebolagslagen stÀller pÄ svenska aktiebolag som avser att delta i en cash pool..

Investeringsprocessen : En studie om nyproduktion i kommunaala bostadsföretag

Den tilltagande bristen pÄ tillgÀngliga bostÀder pÄverkar pÄ lÄng sikt förutsÀttningarna för den ekonomiska tillvÀxten i Sverige. Genomförandet av nyproduktion fyller dÀrmed en viktig roll i den ekonomiska vÀlfÀrden. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv ses den höga efterfrÄgan pÄ bostÀder som en intressant investeringsmöjlighet. Syftet med denna studie Àr dÀrmed att undersöka och analysera hur investeringsprocessen vid nyproduktion av hyreslÀgenheter ser ut i kommunala bostadsföretag samt att identifiera vilka faktorer som pÄverkar investeringsprocessen.Denna studie har en deduktiv ansats och har genomförts som en fallstudie. Sex fallföretag har medverkat.

Företagens kommunikation av ansvarsfullt företagande : och dess utveckling i de tio största börsbolagen 1999-2008

 Företagsetik Àr ett ÀmnesomrÄde som fÄtt allt större uppmÀrksamhet under senare Är. Med företagsetik menas studier av företags aktiviteter, beslut och situationer dÀr frÄgor om rÀtt och fel behandlas. SÄdana frÄgor brukar ofta indelas i miljöfrÄgor, sociala frÄgor och ekonomiska frÄgor.Detta Àr en studie med bÄde en kvalitativ och en kvantitativ ansats som tar sikte pÄ hur kommunikationen av företagsetiska frÄgor utvecklats under Ären 1999-2008. För att ta reda pÄ detta gör vi innehÄllsanalyser av Ärsredovisningar och separata etiska rapporter för de tio största börsbolagen i Sverige. Vi lÄter dessa publikationer representera företagens totala etiska kommunikation.

SmÄ ridskolorssyn pÄ marknadsföring

Den svenska ridskolan Àr vÀrldsunik dÄ det inte finns liknande omfattning av ridskolor i andra lÀnder. Den svenska ridskolan Àr ocksÄ unik genom sitt anpassade utbud av ridundervisning till barn, ungdomar och vuxna oavsett social bakgrund. Ridskoleridning Àr idag en folksport och har dÀrigenom en stor social betydelse för dagens samhÀlle.Tidigare studier belyser att det Àr svÄrt att nÄ lönsamhet för smÄ ridskolor. Kopplat till detta lyder studiens frÄgestÀllningar: Hur mycket resurser lÀgger mindre ridskolor pÄ sitt marknadsföringsarbete? Finns det en medveten strategi nÀr det gÀller val av kundgrupp och verksamhetsinriktning? Finns det en koppling mellan lönsamhet och medvetet marknadsföringsarbete?Studiens syfte Àr att undersöka hur mindre ridskolor anvÀnder, och kan anvÀnda sig av marknadsföring för att förbÀttra lönsamheten.Djupintervjuer har anvÀnts för att kunna jÀmföra och analysera olika ridskolors situationer.

Skollagen i praktiken ? en omöjlig uppgift? : En kvalitativ studie om lÀrares upplevelser av resurstillgÄngar för elever i behov av sÀrskilt stöd

Svenska elevers resultat blir allt lÀgre i internationella jÀmförelseundersökningar och frÀmst Àr det elever i behov av sÀrskilt stöd som halkar efter. Tidigare forskning visar att stöd till elever sÀtts in sent i den svenska skolan, vilket kan vara en anledning till de lÄga resultaten. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har samtliga elever som behöver nÄgon form av stöd i sin skolgÄng rÀtt att fÄ det. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare pÄ en skola upplever i vilken mÄn detta stöd tillgodoses och i vilken mÄn elever fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ svenskÀmnets kunskapskrav i Ärskurs tre. För att ta reda pÄ hur stödet till elever fördelas anvÀnds kvalitativa forskningsintervjuer med fem lÀrare i Är F-3, vilka syftar till att skapa oss en bild av hur de upplever sina resurstillgÄngar.

Med solen i fokus : En kvalitativ studie om hur Karlstads kommun arbetar med sitt arbetsgivarvarumÀrke

Uppsatsens resultat visar att det saknas ett entydigt luftmaktsteoretiskt stÀllningstagande. IstÀllet Äterfinns en tudelad teoribild, dels den svenska traditionella defensiva luftmaktsteorin, men ocksÄ den som inriktas mot en vÀstlig modern expeditionÀr luftmaktsteori.Resultatet stöds av slutsatserna frÄn studien av förmÄgeutvecklingen, en utveckling som spÀnner över en bred men traditionell förmÄgebas. Huruvida ett tudelat teoretiskt stÀllningstagande och ett i huvudsak traditionellt förmÄgeutvecklingsprogram, kommer vara effektivt att möta framtidens uppgifter och ekonomiska realiteter ÄterstÄr att se..

Svensk militÀr luftmakt i framtiden anno 2012

Uppsatsens resultat visar att det saknas ett entydigt luftmaktsteoretiskt stÀllningstagande. IstÀllet Äterfinns en tudelad teoribild, dels den svenska traditionella defensiva luftmaktsteorin, men ocksÄ den som inriktas mot en vÀstlig modern expeditionÀr luftmaktsteori.Resultatet stöds av slutsatserna frÄn studien av förmÄgeutvecklingen, en utveckling som spÀnner över en bred men traditionell förmÄgebas. Huruvida ett tudelat teoretiskt stÀllningstagande och ett i huvudsak traditionellt förmÄgeutvecklingsprogram, kommer vara effektivt att möta framtidens uppgifter och ekonomiska realiteter ÄterstÄr att se..

Charterresan :  ett nöje som medför ansvar

Uppsatsen Àmnar undersöka om Ving, Apollo och Fritidsresor tar ett ansvar för att uppnÄ hÄllbar turism. Detta undersöks bland annat genom arrangörernas hemsidor samt att turistens perspektiv belyses i en enkÀtundersökning.HÄllbar turism kopplas ofta samman med hÄllbar utveckling, Ving, Apollo och Fritidsresor definierar detta som miljö och socialt ansvar. I stora drag handlar det om att ta hÀnsyn till dagens behov utan att riskera framtiden för kommande generationer. Ur ett turismperspektiv innebÀr detta att aktörerna pÄ resemÄlet mÄste ta hÀnsyn till bÄde lokalbefolkningen och turisterna. För att en destination ska ses som hÄllbar mÄste miljömÀssiga, sociala samt ekonomiska faktorer finnas i Ätanke.Researrangörer bistÄr turisterna med olika typer av arrangemang som faller under turismprodukten; transport, boende och aktiviteter.

Ekonomisk information till anstÀllda : Vikten av att ge rÀtt information pÄ rÀtt sÀtt

Ekonomisk redovisning har funnits sedan 2300 Är f.Kr. Idag har alla nÄgon form av redovisning, vanligen externredovisning till yttre intressenter och internredovisning för företagets egen uppföljning. Redovisaren Àr ansvarig för att fÄnga företagets affÀrer och beskriva dem pÄ ett sÄdant sÀtt sÄ att mottagaren kan förstÄ och anvÀnda informationen. En av de mottagare som kan vara intresserade av ekonomisk information frÄn företaget Àr dess anstÀllda. För dem som inte dagligen arbetar med ekonomi kan det dock vara svÄrt att följa ekonomiska resonemang och att förstÄ ekonomiska rapporter.Denna uppsats tar upp bÄde teori och empiri kring Àmnet förmedlande av ekonomisk information till anstÀllda.

Framtidens polis, Efter Puckeln : Konsekvensern av en volymökning och utav en ny polisutbildning

Dagens polisutbildningsförordning Àr frÄn 1998. Den 16:e april 2008 presenterade polisutbildningsutredningen sina förslag för en förÀndrad polisutbildning för Justitieminister Beatrice Ask. Hur har kraven sett ut inför arbetet med att förÀndra dagens polisutbildning och hur har tankegÄngarna gÄtt pÄ landets polismyndigheter? Resultaten jag fÄtt fram visar att den framtida polisen kommer att se nÄgorlunda annorlunda ut Àn vad dagens nyexaminerande polisstudenter gör. Mina resultat visar ocksÄ att den volymökning som skett i och med Alliansens vallöfte av ökat antal poliser, har lett till organisatoriska och ekonomiska förÀndringar inom polisen..

Under visitationszonernas yta - En unders?kning av visitationszonernas p?verkan p? r?ttssubjektet och dess implikationer genom Jevgenij Pasjukanis r?ttsformsteori

Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->