According to the EEG-councils regulation nr 2092/91, all seed used in organic production must have organic origin. All seed which is offered for sale must be controlled by KRAV, and also comply with the rules of the seedlegislation. The seedlegislation contains demands respecting origin, quality, growingconditions and freedom from deseases. In this piece of work I will investigate the profitability of organic potatoseedproduction, and also what it takes to produce potatoseed. The workmethod has been to, with help from counsellors and growers, make some compareable calculations for foodpotatoes and seedpotatoes, and also with help from a literaturestudy investigate which requires an organic seedcultivation must fulfil. In this piece of work I found out that the organic potatoseedproduction still is to insecure to be profitable. The attack of potatoleafmould, which is out of control, cause unequal yields and this will bring that the new EU-rules, concerning organic seed, not seems defendable yet..

Frågeställning: Vilka är de mest kritiska faktorer som påverkar lojalitetsprogrammets utfall, ur både kund- och företagsperspektivet? Syfte: Syftet är att beskriva fenomenet lojalitetsprogram samt att identifiera och analysera kritiska faktorer som påverkar utfallet av ett sådant. Metod: Inledningsvis gjorde vi en litteraturstudie för att skapa en teoretisk referensram kring problematiken. Vi har använt oss av teorier om lojalitet, relationsmarknadsföring, självkoncept och konsumtionsbeteende. För att kunna identifiera kritiska faktorer inom lojalitetsprogram valde vi att samla in andrahansempiri i form av undersökningar, expertuttalanden och praktiska erfarenheter från personer som dagligen arbetar med lojalitetsprogram.

Detta arbete går ut på att undersöka om det är möjligt att förbättra strategisk och taktisk styrning genom systemstöd som använder datalager och möjliggör analys av nyckeltal och simulering i du Pont scheman. Systemet skall presentera BAS-nyckeltal grafiskt och i du Pont scheman och skall möjliggöra avvikelseanalys i nyckeltal. Data skall extraheras från affärssystem periodiskt, t.ex. månadsvis, och tillsammans med alla BAS-nyckeltal lagras i ett datalager. Det skall också vara möjligt att lagra budgeterade nyckeltal.

?En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Detta är definitionen av hållbar utveckling vilket organisationer på senare år har börjat beakta genom intresse för dess sociala och miljömässiga påverkan. Ett sätt att införa hållbar utveckling i en organisation är att anamma Corporate Social Responsibility (CSR). Inom CSR finns tre aspekter; den ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekten.

Då ett företag får ekonomiska problem och problemen är av den art att de inte går att lösa i den löpande verksamheten är det oftast konkurs som kommer på tal. Sedan 1996 finns det ett alternativ till konkurs, företagsrekonstruktion. Syftet med en rekonstruktion är att genom att vidta åtgärder, både finansiella och sakliga, rädda verksamheten och återigen göra den lönsam. Förfarandet är reglerat i Lagen om företagsrekonstruktion. Det har sedan införandet av lagen visat sig att den fått dålig genomslagskraft och det är bara en bråkdel av de företag som råkar illa ut som ansöker om en rekonstruktion.

Uppsatsen omfattar en analys och jämförelse av EU:s och Sveriges målsättningar,strategier och faktiska bistånd för de tre baltiska staterna i tidsperioden 1998/99. Somteoretiskt ramverk har det vidgade säkerhetsbegreppet med Barry Buzans tolkning frånboken People, States and Fear: an agenda for international security in the post- coldwar era. Ur teorin så används de fem sektorerna politiska, ekonomiska, sociala, miljöoch militära detta som ett analytiskt sorteringsverktyg för att sedan överskådligt kunnajämföra och prioritera sektorerna och dess innehåll med varandra. Genom detta så skaett resultat vara möjligheten att se om Sverige koordinerar sitt bistånd med EU:s..

Att våga möta framtiden ? Skolchefers arbete för att möjliggöra digital mediekompetens i dagens och morgondagens skolaFörfattare:MIKAEL CEDERBOMUppdragsgivare:Karin Fogelberg vid JMGKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapOmfattning:15 högskolepoängTermin:HT 2009Handledare:Annika BergströmSyfte:Dagens ungdomar måste kritiskt och kreativt kunna möta det digitaliserade samhället. Här spelar skolan en avgörande roll, och inte minst skolcheferna som bestämmer det övergripande ramverket för hur digital mediekompetens ska realiseras bland skolledare, lärare, och elever. Men deras uppdrag är komplext eftersom implementering är svårhanterligt, samt att ansvaret för den lokala skolan och dess utveckling styrs både av kommunen och inifrån den egna skolan. Därför är det inte självklart hur skolcheferna idag jobbar för att främja digital kompetens i skolan.

I arbetet undersöker jag de diskurser som asexualitet - utifrån en kontext som menas påtala och kritisera heteronormativa antaganden - inträder i. Genom en ständigt närvarande disciplinering görs asexualitet till ett föremål för tal, och därmed föremål för diskurser. Utifrån villkor och antaganden om var och hur ?rätt? tal formuleras görs asexualitet till ett motsägelsefullt element att ordna in i framförandet av identitet. Asexualitet förhandlas i materialet gentemot exempelvis medicinska, psykologiska och sociala effekter. Genom fortlöpande diskursiva erkännanden och misskännanden konstrueras ?de asexuella? som autentiska individer med en konstant och stabil livshistoria.

Varför har Elfenbenskusten och inte Ghana skrivit på ett interimsavtal med EU mellan 2008 och 2013?Utifrån ovanställda frågeställning utreder föreliggande uppsats paradoxen om två förhållandevis lika länder som har agerat olika i förhandlingar med EU om ekonomiska partnerskapsavtal (EPA). Frågan besvaras med hjälp av förhandlingsteoretiska förklaringar som belyser varför avtal sluts eller ej. För uppsatsen ändmål sammanfattas dessa som inrikespolitiska, miljömässiga och strukturella aspekter. Resultatet visar att inrikespolitiska förändringar i Ghana föranledde landets beslut att avstå från att underteckna interimsavtal med EU.

Examensarbetet genomfördes hösten 2004 med Luleå Kommuns inköpsavdelning som uppdragsgivare. Examensarbetet behandlade köptrohet till avtal tecknade av Luleå Kommun. Köptrohet beskriver i vilken utsträckning anskaffning sker mot upprättade ramavtal och anges i examensarbetet i procent. Syftet med examensarbetet var att hitta ett värde för köptroheten i Luleå Kommun helåret 2004. Dessutom var det ett syfte att utreda vilka faktorer som påverkar köptrohet för att ha möjlighet att ge uppdragsgivaren rekommendationer för att öka köptroheten.

Historiskt sett har lantbruk under en längre tid haft sämre lönsamhet än många andra branscher. Det är en bransch som karaktäriseras av kapitalintensiva investeringar och många osäkerhetsfaktorer. Samarbete bönder emellan är inget nytt fenomen, så många som 60 ? 80 procent av Sveriges lantbrukare samarbetar i någon form. Samarbete ger lantbrukare möjlighet att sänka vissa fasta kostnader. Tidigare studier belyser vilka möjligheter ett mer integrerat samarbete i form av ett driftsbolag har att genera ytterligare ekonomiska fördelar.

Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie som utreder hur beroendeförhållandet kan ta sig i uttryck mellan ideella organisationer inom den sociala sektorn och kommunen med hjälp av resursberoendeteori. Studien baseras på dokument och fyra semistrukturerade intervjuer medrepresentanter som är ansvariga för de ideella organisationernas stödjande verksamheter för missbrukare. Studies resultat visar att det finns ett beroende av ekonomiska resurser från kommunen men att detta beroende inte leder till att de ideella organisationernas självständighet går förlorad..

Svenska kyrkans ställning har onekligen förändrats under 1900-talet, framför allt under den senare delen av århundradet. Kyrkan går nu ett nytt århundrade till mötes genom att göra en del förändringar inom organisationen. Dessa förändringar berör riterna och traditionerna till en viss del men inte vad det gäller det innehållsmässiga utan nästan enbart den ekonomiska biten.Svenska kyrkan förlorar mark bland det svenska folket.* Vad ska man göra för att vinna tillbaka människan till kyrkan?* Kan detta genomföras om man förändrar och förnyar det kyrkliga innehållet t.ex. traditioner, riter m.m.?* Om en förändring krävs vad ska då förändras och vad ska vara kvar?* Hur når man en vettig förändring?.

Projektet redovisar genomförda och av examinanden ritade byggnadsprojekt under 19 år (1994-2012), i huvudsak flerbostadshus i Stockholmstrakten. Genom att sammanställa dessa med en text om teknik och arkitektur, vars huvuddrag tillkom i början av perioden, ges en inblick i kopplingen, eller kanske snarare bristen på densamma, mellan teori och praktik för en vanlig husarkitekt idag. De i textdelen skisserade ställningstagandena försvinner djupt ner bland lagren av tillfälligheter och sociala och ekonomiska makthierarkier i ett vanligt byggprojekt idag. Trots detta kan man genom att ha studerat till exempel hightech-arkitekturens bakgrund och historia ha tillskansat sig en beredskap och förståelse för hur varierad husbyggnadsprocessen kan vara, och som är användbar i praktiken om man vill utveckla sig som arkitekt. .

I november 2007 beslutade den svenska regeringen att samtliga offentligt finansierade organisationer, oberoende bransch, ska upprätta hållbarhetsredovisningar i enlighet med GRI:s riktlinjer. Hållbarhetsredovisningen ska fungera som ett komplement till den finansiella redovisningen och i dessa ska organisationerna redovisa miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer. Samhällets påtryckningar på att organisationer ska ta sitt ansvar för sina handlingar på ett hållbart sätt har ökat med tiden, med andra ord, strävan efter en hållbar utveckling behövs för att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Corporate Social Responsibility,, vilket syftar till att spegla organisationers miljömässiga sociala och ekonomiska påverkan, har således blivit ett betydelsefullt verktyg att integrera i organisationskulturen. Genom detta koncept har en icke vinstdrivande organisation, Global Reporting Initiative tagit fram ett ramverk (G4) för att möjliggöra harmonisering mellan organisationers hållbarhetsredovisningar, samt för att öka hållbarheten genom hållbara styreffekter.