Titel: Mångfald på företag - nödvändigt ont eller en förutsättning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gällande sambandet mellan mångfald i personalsammansättningen på företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och påstår man inom den akademiska världen att sambandet är positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillräckligt mycket. Således saknas tillräckligt empiriskt stöd som kan rättfärdiga antagelserna. Vi har därför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjälp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap. Denna kunskap är särskilt viktigt och intressant för vinstdrivande företag, då dessa alltmer befinner sig i en mer och mer globaliserad och multikulturell omvärldsmiljö som de är beroende av. Syfte: Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur mångfald i företagets humankapital påverkar företag utifrån ett ekonomiskt perspektiv.

Inköpsavdelningen är en viktig del i företag som ansvarar för att artiklar finns tillgängliga när de behövs. Inköps uppgift är att köpa rätt kvantitet av rätt kvalitet i rätt tidpunkt från rätt leverantör till rätt pris. Detta arbete kan underlättas om tydliga riktlinjer för hur inköpsarbete bör bedrivas finns.Swisslog-Accalon AB i Boxholm vill omarbeta sina inköps- och materialplaneringsrutiner, då många av de inköp som görs baseras på inköparens erfarenhet och kunskap om artiklarna samt att många inköp görs mot specifika kranprojekt. Detta har lett till att artiklar i många fall köps utan hänsyn tagen till de mest ekonomiska aspekterna då vanligtvis inga partiformningsmetoder används.Syftet med examensarbetet är att skapa ett ramverk för inköp av standardartiklar till företagets kranproduktion, för att inköpsarbetet på företaget ska underlättas och minskas. För att uppfylla syftet med examensarbetet har fyra frågor arbetats fram:Hur ska standardartiklarna i kranproduktionen klassificeras?Vad ska ingå i de olika emballagekategorierna?Vilka är de ekonomiska behovstäckningstiderna för standardartiklarna i kranproduktionen?Hur ska ramverket användas?Relevant empiri har samlats in med metoder som intervjuer och observationer samt att tillgång till nödvändiga dokument och arkivmaterial har erhållits.

I denna uppsats diskuteras hur det kommer sig att vissa människor utvecklar ett spelberoende. Diskussionen utgår ifrån nationalekonomiskt teori, mer precist är det antagandet om den ekonomiska rationaliteten som står i fokus. Författaren frågar sig om nationalekonomisk teori kan förklara ett till synes irrationellt beteende, det vill säga om en spelberoende person kan anses agera ekonomiskt rationellt..

Detta examensarbete har utförts av Sadik Ameti, Magnus Sandberg och Kristian Fazakas påInstitutionen för Ingenjörshögskolan på Högskolan i Borås, på uppdrag av YIT Sverige AB.Den västsvenska klimattjänstsmarknaden präglas av en väldigt hård konkurrens både från nyaoffensiva företag samt gamla mer etablerade företag. Därför vill YIT upprätta enkonkurrensanalys för den västsvenska marknaden. Konkurrentanalysen skall ge insikt i vilkadet är som är konkurrenter och hur de arbetar på marknaden, skillnaden mellan företagen samthur konkurrensen skall bemötas av YIT.Syftet med detta examensarbete är att undersöka och kartlägga vilka som är YIT:skonkurrenter. Tyngden ligger på bedömningen av företagens finansiella ställning mellan åren2005 till och med 2007. Anledningen till att analysen fokuserar på åren 2005 till 2007 ärbland annat för att dessa år var högkonjunkturår, vilket gör att man kan bilda sig enuppfattning av hur konkurrenterna agerar när det är bra ekonomiska tider och därmed ingastörningsmoment från omvärlden.

Detta är en teoretisk uppsats som jämför ett antal olika relevanta teoretikers problematisering av begreppen IMF conditionality, nationellt ägandeskap och statssuveränitet samt dessa teoretikers syn på relationen mellan dessa. Jag har analyserat innehållet i ett antal olika litterära källor och jag refererar till ett flertal antal teoretiker. De ekonomiska lån som IMF ger till stater är villkorade med åtaganden som mottagarlandet måste uppfylla. Dessa villkor hänvisas ofta till som IMF conditioanlity. Statssuveränitet och nationellt ägandeskap definieras som en stats kontroll av sin egen inhemska politik, i denna uppsats begränsad till att gälla den ekonomiska politiken.

Genom att intervjua fem lärare från olika skolor, i syfte att ta reda på lärares tillvägagångssätt i bedömning och betygsättning kom vi fram till att lärare har liknande tillvägagångssätt gällande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsättning av eleverna använda dessa som underlag. Dels för att kunna använda som konkreta underlag/bevis för idrottslärarna och dels för elever/föräldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. Däremot får våra intervjuade lärare in de olika momenten på olika sätt i undervisningen, och menar att det bland annat är tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment får i undervisningen. Ju mindre tid olika moment får, desto mer avgörande blir de i den totala betygsättningen.

Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög segregation.I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i.

2009 beslutade det europeiska fotbollsförbundet UEFA att införa regelverket Financial Fair Play Regulations, för att förbättra fotbollens ekonomiska hälsa. Detta som en följd av en allt mer ansvarslös och irrationell pengahantering bland europeiska fotbollsklubbar, med stora underskott och försenade betalningar som konsekvens. Ett avsnitt i regelverket berör de så kallade ?break-even?-kraven, som sätter begränsningar för hur stora underskott klubbar får visa upp. I vår uppsats har syftet varit att utreda huruvida ?break-even?-kraven är att anse som förenliga med EU-rättsliga konkurrensregler, specifikt art. 101.1 FEUF.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om revisors anmälningsplikt vid misstanke om brott. Denna lag innebär att revisorer är skyldiga att anmäla till åklagare eller polis om styrelseledamot eller verkställande direktör kan misstänkas för något av de i lagen uppräknade brotten. Syftet med lagen är att revisorn ska bli mer inställd på granskning. En revisor som dröjer med att anmäla vid misstanke om brott, utsätter sig själv för en risk. Han/hon kan nämligen bedömas vara ansvarig för medhjälp vid bokföringsbrott och kan även, i vissa fall, vara att betrakta som gärningsman.

Uppsatsen behandlar det finansiella instrumentet Contract for Differences (CFD) i förhållande till främst flaggnings- och budpliktsreglerna och sekundärt i förhållande till reglerna om otillbörlig marknadspåverkan. Flaggningsreglerna föreskriver en plikt att informera marknaden då man ökar eller minskar sitt aktieinnehav i ett noterat bolag över vissa gränsvärden, antingen vad gäller rösträtter eller andel av samtliga aktier i bolaget. Härigenom främjas transparensen på marknaden. Budplikt innebär en skyldighet att rikta förvärvserbjudande till samtliga aktieägare i ett noterat bolag när man uppnår 30 procent eller mer av det totala röstetalet i ett noterat bolag. Budplikten är betydligt mer ingripande än flaggningsplikten.

Undersysselsättning eller ofrivillig deltidsarbetslöshet är vanligt förekommande på arbetsmarknaden i Sverige idag. Liksom deltidsarbete domineras även ofrivillig deltidsarbetslöshet av kvinnor. Men även män är både deltidssysselsatta och ofrivilligt deltidsarbetslösa. Syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka grupper som är ofrivilligt deltidsarbetslösa samt hur fenomenet påverkas av arbetslöshetsersättningen. Data som används i uppsatsen är från Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar samt statistik från Arbetsmarknadsverket.

Belöningar finns på alla arbetsplatser, men sättet de tar sig uttryck på kan vara mycket varierande. De kan vara av ekonomisk, materiell eller immateriell karaktär och har alla till uppgift att motivera de anställda. Ekonomiska belöningar är belöningar i form av pengar och kan exempelvis utgöras av en bonus. Materiella belöningar innebär en kostnad för företaget men utdelas i annan form än pengar till de anställda, exempelvis genom studieresor eller personalfester. Immateriella belöningar, såsom feedback eller en befordran, utgör ingen kostnad för företaget utan delas ut för att motivera på ett psykologiskt och socialt plan.

Titel: Mångfald på företag - nödvändigt ont eller en förutsättning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gällande sambandet mellan mångfald i personalsammansättningen på företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och påstår man inom den akademiska världen att sambandet är positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillräckligt mycket. Således saknas tillräckligt empiriskt stöd som kan rättfärdiga antagelserna. Vi har därför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjälp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap.

Samtida diskursiva skeenden som en ekonomisering av det kulturella fältet och en estetisering av det ekonomiska fältet kan förklara att nya samarbetsformer mellan kultur och näringsliv möjliggjorts. Samarbetena har dock ännu inte konceptualiserats. Genom att vända blicken bort från sponsringsbegreppet och istället förstå samarbetenas dynamik skapad i samarbetet per se, möjliggörs ett perspektiv, där förståelsen samarbetenas dynamik tillåts införliva social interaktion och utveckling av attityder, värderingar, trosföreställningar och målsättningar. Utbytesrelationen kan då förknippas med andra former av utbyten än ekonomiska transaktioner, däribland kunskapsutbyte och lärande.Denna studie som syftar till att förstå samarbeten mellan kultur och näringsliv har utvecklats runt två empiriska undersökningar av samarbeten som uppfattades gå bortom sponsringsbegreppet. Fallstudierna utgjordes av samarbetet mellan S-Lab, en forskningsgrupp inom Telia och realtidskonstnärerna i Splintermind samt projektet ?Hör upp Stockholmare!?, i vilket konst- och designhögskolan Konstfack samarbetade med Gallerian, ett köpcentrum i centrala Stockholm.Tillsammans med tidigare teori och utvidgad förståelse, har tolkningen av de studerade fallen inneburit en studie i syfte att förstå samarbetenas dynamik.

Bakgrund och Problem: I Sverige, liksom i många andra länder ingrep regeringar och myndigheterför att sätta in åtgärder och garantier för att lindra effekten av finanskrisen. Innandess hann det dock få förödande och långtgående konsekvenser för många då det i krisensspår blev fallande börser och ökade priser på olja, gas och bostäder och i synnerhet många iUSA fick gå från hus och hem.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella ekonomiska situationen för de fyrastörsta svenska bankerna ser ut i dag. Undersökningen ämnar undersöka hur de fyra störstasvenska bankerna påverkats av nyckeltal. Studien avser även att studera hur avkastningskravetpå lån ser ut. Undersökningen kommer att belysa effekter och resonera kring den övergripandeforskningsfrågan och de två frågeställningarna som nämnts ovan.Avgränsningar: Uppsatsen handlar om de fyra största svenska bankerna, Handelsbanken,Nordea, SEB och Swedbank.