Sök:

Sökresultat:

4363 Uppsatser om Ekonomiska utvärderingar - Sida 33 av 291

VAD hÀnder efter WAD? : En fallstudie av en whiplashskadad individs hÀlsorelaterade livskvalitet

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att fÄ en djup förstÄelse för en whiplashskadad individs livssituation, belysa dennes upplevelse av sin nuvarande hÀlsorelaterade livskvalitet samt hur denna tedde sig i jÀmförelse med andra whiplashskadade. De anvÀnda frÄgestÀllningarna belyste de fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska aspekter samt dessas pÄverkan pÄ den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos respondenten.MetodUtifrÄn studiens syfte valdes en fallstudie som metod. Studien genomfördes pÄ en respondent med en djupintervju som undersökningsmetod. I redovisningen av resultaten samt i den sammanfattande diskussionen har frÄgestÀllningarna besvarats med hjÀlp av citat samt relaterats till andra individers upplevelse av deras hÀlsorelaterade livskvalitet.ResultatDe skador som respondenten Ädrog hos sig vid olyckstillfÀllet har resulterat i nedsatt hÀlsorelaterad livskvalitet. De fysiska besvÀren, speciellt smÀrtan, pÄverkar hennes psykiska vÀlmÄende negativt.

FrÄn fattigdom till vÀlstÄnd - olika variablers effekt pÄ ett lands ekonomiska tillvÀxt i en utvidgad teknologispridningsmodell

TillvÀxtteori Àr nÄgot som studeras mycket bland nationalekonomer eftersom fattigdom Àr ett stort problem i vÀrlden. För att det inte ska bli Ànnu större kan det vara vÀldigt viktigt att veta hur tillvÀxten ska komma igÄng i ett fattigt land som lidit hÄrt av exempelvis inbördeskrig. Det finns inga modeller som specifikt modellerar detta, men det Àr antagligen för att de faktorer som Àr betydelsefulla troligen Àr desamma som för ett fattigt land som inte har hamnat lÄngt under sitt steady state (det jÀmviktslÀge som ekonomin Àr pÄ vÀg mot pÄ lÄng sikt). Det finns mÄnga modeller som försöker förklara vilka faktorer som driver tillvÀxt i fattiga lÀnder, och eftersom modeller alltid Àr förenklingar av verkligheten, finns det inga perfekta modeller, men de flesta har nÄgon viktig faktor som belyses. En modell som ofta anvÀnds för att beskriva tillvÀxten i fattiga lÀnder Àr teknologispridnings-modellen som visar att fattiga lÀnders ekonomier vÀxer dÄ de lÀr sig att anvÀnda mer teknologi.

Revision i kontantbranschen : Vad kan en revisor göra för att sÀkerstÀlla intÀkter vid granskning av ett företag inom kontantbranschen?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer arbetar med revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga ekonomiska brott. Vidare Àr syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om kassaregister uppfyller sitt syfte.I denna studie har den kvalitativa metoden anvÀnts för att uppnÄ uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primÀrdata Àr baserade pÄ personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som Àr verksamma inom kontantbranschen. SekundÀrdata bestÄr av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner.I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen.Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av ekonomiska brott inom kontantbranschen dÄ det Àr revisorerna som utförligt ska granska företagets Ärsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning.

CSR som vÀrdeskapande strategi

Uppsatsens syfte Àr att öka kunskapen och förstÄelsen kring CSR som vÀrdeskapande strategi. VÄrt angreppsÀtt utgÄr frÄn hermeneutiskt forskningsstrategi. Vi gör en kvalitativ fallstudie av beskrivande karaktÀr genom intervjuer och granskning av offentliga rapporter frÄn IKEA, Telenor och Sveaskog. Enligt induktiv metod utgÄr undersökningen frÄn vÄr frÄgestÀllning som tillsammans med relevant teori och empiri leder fram till analys och slutsatser.Genom vÄr undersökning har vi faststÀllt att CSR Àr en vÀrdeskapande strategi. Detta baserar vi pÄ resultaten av vÄr undersökning som bland annat sÀger 1) att det saknas en gemensam och allmÀngiltig definition av CSR och företagens ansvarstagande; 2) att begreppen CSR, CR och hÄllbarhet mer eller mindre Àr utbytbara; 3) att ett fullstÀndigt ansvarstagande krÀver en helhetssyn som innefattar bÄde ekonomiska, sociala, miljömÀssiga och etiska frÄgor; 4) att en fullstÀndig integrering av ansvarsarbetet i organisationen sÄvÀl som i den dagliga verksamheten Àr att efterstrÀva; 5) att bÀttre möjligheter för företagens fortlevnad Àr det viktigaste motivet till respondenternas arbete med ansvarsfrÄgor; 6) att ansvarsarbete Àr mycket vÀrdefullt för företagen men att inget av dem mÀter vÀrdet i ekonomiska termer eller sÀtter upp finansiella mÄl för arbetet; 7) att det generella mÄlet med ansvarsarbetet Àr att bidra till uppfyllande av generella företagsmÄl; 8) att attitydundersökningar hos viktiga intressentgrupper Àr det vanligaste sÀttet att mÀta resultatet av ansvarsarbete; 9) att kommunikation Àr mycket viktigt för att bli framgÄngsrik i sitt ansvarsarbete; 10) att respondenternas viktigaste intressenter Àr deras medarbetare, kunder och Àgare..

Den ekonomiska konsekvensen av ett effektiviseringsprojekt : fallet förbÀttrad timmersortering med hjÀlp av röntgen och 3D-mÀtram

För att öka lönsamheten pÄ ett sÄgverk gÀller det att sortera timret rÀtt frÄn början. En mer precis timmersortering resulterar i ett effektivare flöde genom hela produktionsprocessen. Förbrukningen av resurser i sÄgverket minskar samtidigt som det medför möjligheten att redan innan sönderdelningen av timmerstocken kunna styra rÀtt rÄvara mot efterfrÄgad produktkvalitet. Denna sortering Àr speciellt intressant nÀr det gÀller uppdelningen av frisk- och svartkvistig stock. En friskkvistig rÄvara Àr speciellt lÀmpad för vissa produkter med estetiska kvalitetskrav och den svartkvistiga rÄvaran lÀmpar sig vÀl i produkter dÀr kraven pÄ hÄllfasthet Àr speciellt starka. Syftet med denna studie Àr att visa pÄ de konkreta ekonomiska effekter som ett vÀl avgrÀnsat effektiviseringsprojekt i sÄgverksmiljö kan innebÀra.

Utbytesplan för kvicksilverlampor Ät fastighetsbolag

Underlaget till den hÀr studien Àr ett ekodesignkrav faststÀllt pÄ EU-nivÄ om att alla kvicksilverlampor ska förbjudas Är 2015. Tanken Àr att studien skall ge lÀsaren vÀgledning och visa pÄ exempel hur en konkret utbytesplan skulle kunna se ut.Studien innehÄller ekonomiska kalkyler som visar att utbyte av kvicksilverlampor bör ses som en investering som pÄ sikt kan ge stora besparingar, snarare Àn som en kostnad..

Landfill Mining som en hjÀlp vid materialÄtervinning frÄn deponier : Informationsunderlag för prospektering

Att grÀva upp och Ätervinna vÀrdefulla material frÄn gamla deponier har en enorm miljöpotential i form av utvinning av resurser. I dagslÀget innebÀr emellertid sÄdana Ätervinningsprojekt stora osÀkerheter och dÀrmed ekonomiska risker för företag. Anledningen Àr att det finns mÄnga deponier att vÀlja mellan och dessa skiljer sig ofta Ät med avseende pÄ Älder, storlek, typ av avfall och lokalisering vilka alla Àr faktorer som direkt kan pÄverka om ett projekt blir lönsamt eller inte. För att minska de ekonomiska riskerna behöver företag i Ätervinningsbranschen pÄ förhand kunna identifiera skillnader mellan olika deponier. I denna uppsats genomförs en systematisk litteraturöversikt över inventeringar av deponier.

Utformning och styrning av lager : Skapande av modell för tillÀmpning pÄ Sandvik SMT

Inför detta arbete hade vi en förvÀntad leverans att utgÄ ifrÄn, en stor del av dessa förvÀntningar lÄg i att redogöra för anvÀndningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affÀrsomrÄde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gÄng har dock strukturen förÀndrats och denna rapport kom att bygga mer pÄ utformingen och styrningen av ett lager. För att pÄ ett effektfullt sÀtt visa pÄ, hur ett lager under optimala förhÄllanden utformas och styrs sÄ tog vi litteraturen till hjÀlp och utformade en modell som vi sedan anvÀnt i vÄrt arbete. Syftet med detta examensarbete kom dÀrför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som Àr viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.

Goodwill-hur pÄverkas vinst, soliditet och fortlevnad med IFRS3?

Införandet av IFRS 3 inom EU och dÀrmed Àven Sverige, omfattar företag som har aktier och andra vÀrdepapper noterade pÄ en reglerad marknadsplats. Det finns ett intresse av att fÄ en vÀrdering av goodwill och immateriella tillgÄngar som ligger nÀrmare marknadsvÀrdet. Dessutom finns det ett behov av att redovisningen harmoniseras utifrÄn ett globalt perspektiv, men det Àr en omstÀllning som inte Àr problemfri. FörÀndringarna av redovisningsreglerna leder fram till ett antal frÄgestÀllningar som vi arbetat med att söka svar pÄ. För att fÄ svar pÄ de hÀr frÄgorna har vi upplevt det som viktigt att skapa perspektiv i frÄgestÀllningen.

Amerikansk vÀrldsdominans och dess pÄverkan pÄ Förenta Nationerna : En studie av Förenta staters utrikespolitik frÄn andra vÀrldskriget till dags dato

Denna uppsats kommer att presentera USAs utrikespolitik satt i sammanhang till dess Ätagande och engagemang i Förenta Nationerna samt hur dess agerande har pÄverkat nÀmnda organisations agerande. Jag kommer att fokusera pÄ tre aspekter av Förenta staters utrikespolitik; deras militÀra kapacitet, deras ekonomiska styrka samt den allmÀnna opinionen.För uppsatsens tillkommelse har litteratur sÄ som böcker, artiklar, dokument och FNresolutioner anvÀnts. Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ textanalys dÀr den hermeneutisk tolknings metoden har anvÀnds för att fÄ fram resultatet.Resultatet av uppsatsen Àr entydiga och klara i huruvida USA pÄverkar FN eller inte. USA har ett klart och kraftigt grepp om FN och dess verksamhet allt sedan starten fram till dags dato. Uppsatsens slutsats Àr att fram till slutet av det kalla kriget Àr rÀdslan för kommunismens spridning den alltigenom förhÀrskande tonen i utrikespolitiken.

SÄgklasslÀggning vid Krylbo sÄg : en studie med syfte att öka sÄgutbytet

Under de senaste Ären har sÄgverksindustrin pÄverkats starkt av det som nÀrmast beskrivs som en finanskris. De rÄdande förhÄllandena stÀller höga krav pÄ sÄgverksföretagen och för överlevnad krÀvs ekonomisk uthÄllighet, effektiv produktion och hög grad av kostnadsmedvetenhet. AB Karl Hedin har haft en positiv utveckling, men som mÄnga andra företag i sÄgverksbranschen arbetar AB Karl Hedin stÀndigt mot effektivare produktion och ökad lönsamhet. En faktor för ökad lönsamhet kan vara förbÀttrat rÄvaruutnyttjande. Efter en lÄng tid med högt marknadsfokus ser dÀrför AB Karl Hedin i Krylbo ett behov av att öka fokus pÄ förbÀttrat sÄgutbyte.

Förskolechefers syn pÄ specialpedagogiskt stöd : En intervjustudie med sex förskolechefer.

Syftet Àr i denna studie att undersöka hur nÄgra förskolechefer beskriver det specialpedagogiska stödet pÄ sina förskolor, hur det formas och hur samarbetet fungerar med de specialpedagoger som finns som stöd. Arbetet handlar Àven om förskolechefernas redogörelser kring det stöd de fÄr frÄn respektive huvudman nÀr det gÀller det specialpedagogiska omrÄdet. Insamlingen av data har skett genom en kvalitativ metodansats, genom halvstrukturerade intervjuer med sex stycken förskolechefer.Resultatet Àr uppdelat i fyra teman och visar att förskolecheferna har tillgÄng till specialpedagogiskt stöd och beskriver samarbetet som vÀl fungerande. Dock uttrycker nÄgra av förskolecheferna en önskan om att ha en specialpedagog pÄ enheten. De anser vidare att nÄgra av specialpedagogens huvuduppgifter Àr att handleda pedagogerna samt att utföra observationer.

RÀttvisande VÀrdering : En studie om vÀrderingsmetoder inom IFRS mot verkstadsindustrin

Den hÀr studien Àr genomförd under vÄren 2013 av tvÄ studenter vid Handelshögskolan i UmeÄ. Problem & SyfteStudien undersöker vilken vÀrderingsmetod bolag inom verkstadsindustrin som redovisar enligt IFRS bör anvÀnda vid vÀrdering av sina anlÀggningstillgÄngar, för att mot en investerare uppvisa den mest rÀttvisande bilden över sin ekonomiska stÀllning vid utfÀrdandet av ekonomiska rapporter. Studiens problem lyder redovisar bolag inom verkstadsindustrin vÀrdet av anlÀggningstillgÄngar pÄ, ur en investerares synvinkel, det mest rÀttvisande sÀttet med hÀnsyn till IAS 1 p. 9 och 15. Bakgrunden till det Àr att tidigare forskning frÀmst behandlat vÀrderingsmetodernas för och nackdelar samt hur de anvÀnds inom fastighetsbranschen. Metod & TeoriStudien hÄller en positivistisk kunskapssyn dÄ vi Àmnar att se hur verkstadsindustrin vÀljer att vÀrdera sina anlÀggningstillgÄngar och utifrÄn teorin se till om det Àr det bÀsta sÀttet ur en investerares perspektiv. Studien anvÀnder en grundteori presenterad i metodkapitlet, utöver det anvÀnds kompletterande teori som författarna tagit fram genom en systematisk litteraturgenomgÄng. Praktisk MetodStudien inleder med att undersöka frÄgestÀllningen genom en förstudie som kontrollerar hur verkstadsindustrin vÀljer att vÀrdera sina anlÀggningstillgÄngar.

Revisionspliktens avskaffande: hur kvalitetssÀkras ekonomisk information?

Den redovisning som ett företag utför granskas av en revisor för att uppnÄ kvalitet och genom det kan informationen sÀkerstÀllas till företagets intressenter. I skrivandets stund pÄgÄr en debatt om revisionsplikten ska vara lagstadgad eller inte, dÄ det medför en stor kostnad för de mindre aktiebolagen. Enligt ett förslag ska mindre aktiebolag, sÄ kallade K2, slippa krav om revisor och istÀllet ska den vara frivillig. Ett avskaffande av revisionen kan leda till sÀmre kvalitet pÄ den ekonomiska informationen och intressekonflikter mellan de parter som berörs. Om revisorn vÀljs bort krÀvs en annan typ av garanti som kan tillgodose intressenternas behov.

Miljö: Nyckeln till EU:s utveckling och framgÄng. En studie om miljödimensionens betydelse inom Lissabonprocessen

Historiskt sett har miljöfrÄgor inte varit av nÄgon större vikt inom politiken och har dÀrför inte heller varit sÀrskilt aktuella pÄ den politiska agendan. I de fall dÀr miljöfrÄgor har diskuterats och varit en del av den politiska agendan har det frÀmst handlat om hur miljöresuser skulle kunna utnyttjas bÀttre i syfte att maximera den ekonomiska vinningen. Sedan ungefÀr tre Ärtionden tillbaka har detta dock kommit att förÀndras. I takt med globaliseringen och den tekniska utveckligen har insikten om den nÀra kopplingen mellan ekonomiska, sociala och miljöfrÄgor fÄtt större genomslag och blivit allt mer framtrÀdande pÄ den politiska dagordningen. Denna koppling fick sitt stora genombrott med Brundtlandrapporten dÀr uttrycket hÄllbar utveckling myntades.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->