I denna uppsats undersöks vilka skillnader och likheter som finns mellan svensk och rysk arbetslagstiftning och rättsläget gällande uppsägningar från arbetsgivarens sida. Studien omfattar tre viktiga moment när arbetsgivarens frihet begränsas i ett uppsägningsförfarande. Med dessa moment avses de villkor som måste iakttas för att en arbetsgivare ska kunna säga upp en eller flera arbetstagare, de procedurregler som gäller inför en uppsägning och de formerna av anställningsskydd som garanteras arbetstagarna i samband med en uppsägning. Slutsatsen av undersökningen är att svensk och rysk arbetsrätt visar upp flera gemensamma drag och att dessa beror på att ländernas regleringar utgått från samma minimikrav i ILO:s konventioner. Studien visar också på betydande olikheter. Exempelvis saknar några av de regler som utgör själva kärnan i det svenska anställningsskyddet vid uppsägningar någon motsvarighet i rysk arbetsrättslagstiftning. Dessutom bidrar den brist på enhetlig reglering i den ryska lagstiftningen att skillnader i fråga om anställningsskydd uppstår till nackdel för arbetstagare.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur olika yrkesgrupper inom skolan och förskolan uppfattar handledning, vad de förväntar sig att handledningen ska ge samt vilka förutsättningar de uppfattar är viktiga för arbetet med handledning. För att undersöka detta syfte har kvalitativa intervjuer gjorts med informanter från tre yrkesgrupper. Dessa intervjuer har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studien har tre teoretiska utgångspunkter; de specialpedagogiska perspektiven, teorier om handledning och Abbotts professionsteori.Resultatet visar att det finns skillnader i hur yrkesgrupperna uppfattar handledning och vilka förväntningar de har på handledningens form, syfte och innehåll. Fem viktiga förutsättningar som yrkesgrupperna uppfattar som viktiga för att handledning ska kunna bli ett verktyg i arbetet med att möta olika barns olika behov identifieras.Studien visar att en viktig förutsättning för arbetet med handledning är att det avsätts mer tid till handledning så att man kan få till en kommunikation mellan aktörerna där man tydliggör syftet med handledningen, vilken handledningsmodell som kommer att användas samt vilka förväntningar man har på varandra och på handledningen.

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur K3-företagen valde att göra (de facto) vid värdering av förvaltningsfastigheter under räkenskapsåret 2014. Vidare avser studien att undersöka om det finns faktorer som kan förklara vilka likheter och olikheter som finns för företagen gällande redovisning av informationen kring verkligt värde på förvaltningsfastigheter Studien är genomförd med en kvantitativ metod där en dokumentstudie använts för att studera årsredovisningar från företag som ingår i studien. Resultatet i denna studie visar på ett flertal faktorer som påverkar i vilken utsträckning K3-företagen väljer att lämna ytterligare upplysningar utöver vad som står i K3-regelverket i noten om verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Studien visar även på faktorer som påverkar företagens val av värderingsmetod vid fastställandet av verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Vidare forskning inom området kan innebära att en undersökning görs för att ta reda på vad redovisare anser om K3-regelverket i allmänhet och upplysningsnoten på verkligt värde i synnerhet. Forskning kan även göras gällande andra faktorer som inte finns med i denna studie, som exempelvis genomsnittligt verkligt värde per kvadratmeter. .

Uppsatsen tar upp breddningen av Kungsgatan i Norrköping. Här listas orsakerna till varför ingreppet genomfördes, konsekvenserna detta fick för kulturmiljöerna och motståndet som uppstod när hotet började realiseras. Uppsatsen tittar på vilka faktorer (politiska, stadsplanemässiga, kulturvårdande, ekonomiska) som påverkar en gatas förändring och vad som värderas högst..

Produktiviteten i slutavverkning har sedan 1960-talet fram till 2009 ökat konstant. Denna trend har dock avstannat på en produktivitetsnivå på 25 m3sk/timme. Det finns aggregat som är framtagna för skörd i antingen klen eller grov gallring eller för slutavverkning, det vill säga för olika stor medelstamsvolym. Att tillverka ett aggregat som uppnår högsta möjliga effektivitet i alla beståndsförhållanden vore önskvärt, men är inte realistiskt. Huvudsyftet med studien var att mäta effekten av att använda två olika skördaraggregat, ett litet respektive ett större aggregat, och skördad medelstamsvolym på skördarens produktivitet i slutavverkning. Produktiviteten har sedan använts för att beräkna det ekonomiska resultatet på årsbasis för en entreprenör som investerar i två aggregat och jämföra detta med en entreprenör som använder ett aggregat vid olika sammansättning av avverkningstyper (slutavverkning och gallring) över året. Skördaren som användes i studien var en Komatsu 911.5, årsmodell 2013.

Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög segregation.I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i.

De sociokulturella teorierna försöker ge en förklaring till hur lärande går till. TIU är en metod som syftar till lärande och därför tittar vi i denna undersökning på vad de sociokulturella teorierna säger om fyra valda TIU-program. Materialet till denna studie är hämtat från eget material, litteratur samt studenter i Oslo. De olika ursprungskällorna medförde att materialet ursprungligen såg ut på olika sätt, men det har bearbetats för att få en enhetlig form. Det bearbetade materialet analyseras utifrån Olga Dysthes sex centrala aspekter i sociokulturell teori om lärande, samt Vygotskijs teori om ?den närmaste utvecklingszonen?.

Med bakgrund i det ökade antalet barn som upplever skilsmässa och separation, undersöker denna studie påverkan på psykisk hälsa i vuxen ålder. Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan skilsmässa och separation under uppväxten och individens psykiska ohälsa i vuxen ålder, samt om ett eventuellt samband kan förklaras av konflikt mellan föräldrarna i uppväxtfamiljen. De teorier som uppsatsen använder för att förklara relationen mellan separation i uppväxtfamiljen och psykisk ohälsa i vuxen ålder tar sin utgångspunkt i ekonomiska svårigheter, psykologisk stress, familjestruktur samt konflikt mellan föräldrar. Studien bygger på kvantitativa data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Genom logistisk regressionsanalys undersöks om ett samband finns mellan separation och psykisk ohälsa i vuxen ålder.

Detta kandidatarbete undersöker science fiction, en av de större och vanligast använda genrerna inom medier såsom spel, film och litteratur, genom att studera dess undergrupper, de så kallade subgenrerna. Dessa är specialiserade versioner av genren i fråga och använder den inom vissa förutsatta ramar, exempelvis hur samhället ser ut eller vilken typ av teknologi det huvudsakliga fokuset kretsar runt. Genom att studera hur subgenrer är beskrivna i The Encyclopedia of Science Fiction kan man avgöra att de består av sex punkter: plats, tidsperiod, karaktärer, teknologi, narrativ och visuell estetik. Dessa punkter har använts som ramverk för att utveckla en ny subgenre; Mystech, där scenarier utspelar sig i vad som kan ses som en typisk fantasyvärld med magi och monster, men där dessa egentligen bara är teknologi majoriteten av de påverkade inte förstår sig på. För att demonstrera Mystech har två olika miljöer utvecklats, både i bild och skriven form. Dessa är två mycket olika skådeplatser för scenarier att berättas i men som trots sina olikheter har nog med faktorer gemensamt för att kunna klassificeras som delar av samma subgenre..

Svensk titel, Musikalitet: Tre rytmikpedagogers uppfattningar av begreppet.Engelsk titel, Musicality: The thoughts and opinions of three pedagogues in eurythmics on the concept musicality.Denna uppsats syftar till att klargöra vad begreppet musikalitet innebär. Vi kommer även att klargöra för två inriktningar inom rytmikmetoden. uppsatsen behandlar begreppet musikalitet och belyser detta ur olika synvinklar. Studien bygger på intervjuer med tre rytmikpedagoger och deras uppfattningar om musikalitet samt litteraturstudie av forskningskontext. I resultatet jämförs deras tolkningar och tankar med olika teorier.

Ett företags organisationskultur erkänns idag av många som en viktig faktor när det handlar om att skapa innovationer i en industriell kontext. Anledningen till detta är att organisationskulturen utgör den grund av gemensamma antaganden och värderingar sompräglar beteendet i en organisation. Många författare har undersökt samspelet mellan organisationskultur och innovationsförmåga och vissa har också gjort försök att beskriva hur en organisationskultur som stödjer innovation bör se ut. (se till exempel Kanter, 1985 och Martin & Terblanche, 2004)I denna uppsats presenteras och jämförs olika parametrar, som typiskt sett sägs ingå i en organisationskultur som stödjer innovation, på tre fallföretag i en gemensam koncern. Likheter och olikheter identifieras i företagens tillvägagångssätt och dess effekt på kulturen, varpå rekommendationer lämnas angående hur företagen vidare kan agera för att öka förutsättningarna för innovation i organisationen genom kulturstyrning.Uppsatsen diskuterar också, utifrån fallföretagens situationer och medarbetarnas uppfattningar, huruvida det verkligen går att generalisera bilden av vad som är en innovationskultur på alla företag.

Ekonomibyggnader är en förutsättning för lantbruksproduktionen och underhåll bör således vara en central angelägenhet i ett lantbruksföretag. I perioder med sämre ekonomi, då företa-gare måste se över sina kostnader, är det möjligt att underhåll och investeringar får stå till-baka. Om underhållet på mjölkgårdens stallbyggnader och byggnadsinventarier negligeras kan det leda till att omfattande reparationer eller nyinvesteringar krävs för att kunna fortsätta produktionen. Sådana åtgärder är vanligtvis dyrare än förebyggande underhåll samtidigt som en förutsättning för att vara rationell som mjölkproducent är att hålla kostnaderna nere. Ge-nom att hålla kostnaderna nere idag och skjuta på underhållet kan de framtida kostnaderna öka vilket mjölkföretag eventuellt inte klarar av med marginalerna i mjölkbranschen. Syftet med denna studie är att undersöka vad som påverkar mjölkföretagarens beslut att un-derhålla ladugård och ladugårdsinventarier samt öka förståelsen för den ekonomiska betydel-sen som underhåll medför i ett mjölkföretag.

I studien har undersökts vilka kunskaper och färdigheter som elever i årskurs 9 värdesätter och anser som mest väsentliga att bedöma inom sång och ensemblespel och relatera dessa bedömningar till de nationella mål och kriterier som har fastställts för ämnet musik. Jag har använt mig av kvalitativ samtalsintervju som undersökningsmetod och begränsat mig till att undersöka sexton elever, 8 pojkar och 8 flickor, som jag undervisar i musik på en högstadieskola i Mellansverige. Undersökningen utgår från ett fragmatiskt- och sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet belyses också utifrån formativ bedömning i undervisning och betydelsen av att använda bedömningsmatriser för att tydliggöra för eleverna vad som de förväntas lära sig. Resultatet visar att en gemensam syn på bedömning är viktig för att eleverna ska veta på vilken kunskapsnivå de befinner sig på men även för att de ska veta vad de behöver förbättra.

Titel: Mångfald på företag - nödvändigt ont eller en förutsättning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gällande sambandet mellan mångfald i personalsammansättningen på företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och påstår man inom den akademiska världen att sambandet är positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillräckligt mycket. Således saknas tillräckligt empiriskt stöd som kan rättfärdiga antagelserna. Vi har därför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjälp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap. Denna kunskap är särskilt viktigt och intressant för vinstdrivande företag, då dessa alltmer befinner sig i en mer och mer globaliserad och multikulturell omvärldsmiljö som de är beroende av. Syfte: Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur mångfald i företagets humankapital påverkar företag utifrån ett ekonomiskt perspektiv.

Syftet med föreliggande studie var att få en ökad förståelse kring några barnhemsbarns anknytningsmönster sett utifrån ett utbildareperspektiv på ett barnhem i Kambodja. Följande frågeställningar var i fokus: Hur menar några utbildare att barnen knyter an eller relaterar till människorna omkring dem? Hur hjälper utbildarna barnen till en tryggare tillvaro med sociala relationer i och utanför barnhemmet? Urvalet bestod av fem utbildare på barnhemmet, varav fyra utbildare och en förståndare. Åldersspannet var från tjugo till fyrtio år. Tre av de medverkande var kvinnor, samt två män.