Bostadsbristen i de tätbebyggda områdena blir idag allt påtagligare och studenter är oftast de som drabbas hårdast. Byggandet av nya bostäder pågår runt om i landet men med alldeles för långsam tillväxt. I städerna minskar de centralt belägna markreserverna och ny bebyggelse förläggs allt längre från stadskärnorna.Ett alternativ till att minska bostadsbristen och att eftersträva en förtätning av innerstaden kan vara att utnyttja de befintliga råvindar som ofta finns i äldre byggnader med brantare tak. När är det lönsamt att bygga om en råvind till en vindsvåning? Vilka regler och krav måste följas?Bostadshuset Karlsborg 5 på Tegnérgatan 13 i Jönköping förvaltas av HSB Gambrinus.

Lagar är till för att följas. Lagar skapas, omarbetas, byts ut och tas bort. Skolorna ska följa dessa många lagar och riktlinjer och bland dem finns skollagen och läroplanen. Samtidigt ska kommunerna följa de revideringar som genomförs och skolorna får ett större ansvar där elevernas bästa ska stå i centrum. I samband med att Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) trädde i kraft 2006 ställdes högre krav på skolorna och kommunernas arbete mot mobbning och kränkande behandling.

Småhusområden tar upp en stor del av ytorna i våra städer och de anses ofta vara gröna. Det finns här en stor andel grönska per person, men hur grönt är det egentligen? Många av de nya småhusområdena saknar en närvarande grönska och uppfattas tvärt emot äldre områden som homogena och tråkiga. Varför är det så? Genom litteratur och empiri studeras den planeringsprocess som leder fram till avsaknaden av grönska i dessa områden.

Den här uppsatsen undersöker om IMF, genom sitt agerande under den finansiella krisen i Indonesien 1997-1998 gav upphov till moral hazard. Problemet analyseras dels kvalitativt genom att titta närmare på de förväntningar som IMF hade på den indonesiska staten och jämföra dessa med den faktiska utgången. Den kvantitativa analysen baserar sig på den monetära betalningsbalansteorin. Genom att observera förändringar i den inhemska kreditexpansionen mäts huruvida den indonesiska penningpolitiken var expansiv eller åtstramande. Såväl den kvalitativa som den kvantitativa analysen visar att IMF bidrog till att moral hazard uppstod..

Arbetet har gjorts för att få reda på hur mycket mekaniska skador som den nya råsorteringen på Tunadal tillför virket. Utvärderingen skall även tjäna som verifikation av ställda garantier från maskintillverkaren. Med mekaniska skador menas kanturslag, klämskador, sprickor, bräckage och nedsmutsning. Mätningarna gjordes på skador större än 3mm. Resultaten av studien visar att före förbättringsåtgärderna var resultatet följande: • Råsorteringen tillförde skador på 24% av sidoutbytet • Råsorteringen tillförde skador på 41% av centrumutbytet.

Denna uppsats kommer att behandla ämnet sponsring, sett ur ett föreningsperspektiv. Sponsring är idag ett viktigt ekonomiskt stöd i idrottsverksamheten och för dess utveckling. När vi som författare tänker sponsring tänker vi på affärer, avtal, marknadsföring, hjärta, samarbete och stöd. Vårt intresse inom sport samt marknadsföring har lett oss till vårt ämnesval. Av egna erfarenheter vet vi hur svårt det är att få ekonomiskt stöd från företag utan att ha en väl förberedd strategi. Sponsringen har utvecklats de senaste 20 åren från en välgörenhet till ett givande och tagande mellan idrottsföreningar och företag.

Den gemensamma valutan euron är tänkt att möjliggöra friheten för kapital för att på så sätt kunna förverkliga den inre marknaden. Sverige står dock utanför den ekonomiska och monetära unionen som förverkligades den 1 januari 1999. Trots det kommer de svenska företagen ändå att påverkas av införandet av euron. Syftet med min uppsats är att beskriva och förklara vilka fördelar och nackdelar det kan finnas för börsnoterade svenska företag med att ge ut en årsredovisning i euro. För att kunna besvara mitt syfte har jag ställt ett antal frågor till personer insatta i mitt problemområde.

Bakgrund och problem: Människor i dagens samhälle blir mer och mer medvetna och bryr sig mer om vart ifrån de produkter och tjänster de använder kommer ifrån. Begreppet hållbarhetsredovisning har därför blivit allt viktigare för företagen. De statliga företagen måste följa GRIs riktlinjer från och med år 2008. Hållbarhetsredovisning är inte längre frivilligt för de statligt ägda företagen, utan de måste i årsredovisningarna utarbeta rapporter där informationen kring miljöaspekter, socialt ansvar samt medarbetare redovisas. Men är kravet nödvändig för att få företagen att redovisa dessa områden, eller finns det andra påtryckningar som avgör vad företagen inkluderar i sin redovisning? Vilka faktorer utöver riktlinjerna som infördes 2007 kan förklara vad förändringar i de statliga företagens hållbarhetsredovisning beror på?Syfte: Syftet är att kartlägga förändringar i två statliga företag samt två privatägda företag.

Bakgrund: Personer som har en utvecklingsstörning är i hög grad utsatta för ohälsa där otillräcklig fysisk aktivitet är en bidragande orsak. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en effektiv metod för att främja fysisk aktivitet, men det saknas kunskap om hur den fungerar för personer som har en utvecklingsstörning.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter hos sjukgymnaster inom habiliteringsverksamheter i Sverige av att använda FaR för vuxna personer som har en utvecklingsstörning på lindrig eller måttlig nivå samt hur tillvägagångssättet såg ut vid en förskrivning av FaR.Metod: Studiens design var explorativ med en kvalitativ ansats. Tolv intervjuer utfördes och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och elva subkategorier. De tre kategorierna var Att ha rutiner för förskrivning, Att ta hänsyn till patientens förutsättningar inför en förskrivning och Att uppnå följsamhet. Informanternas beskrivning av tillgång till rutiner och struktur i arbetssättet varierade.

ProblemArbetslöshet drabbar alla, speciellt med bakgrund av den ekonomiska krisen 2008. Vi såg hela världen drabbas och inte minst Sverige, unga som gamla. Vi har därför intresserat oss för hur människorna bakom arbetslöshetssiffrorna upplever sin situation som arbetslösa.Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att ur ett sociologiskt individperspektiv analysera hur arbetslöshet upplevs utifrån arbetslösas perspektiv.För att uppnå vårt syfte kommer vi att utgå från följande frågeställningar:Vad har intervjupersonerna för arbetslivsbakgrund, Hur ser deras handlingsmöjligheter ut?Hur ser de på sina jobbchanser? Hur upplever intervjupersonerna sin arbetslöshet? Finns det skillnader mellan män och kvinnor vad gäller deras upplevelser?Hur hanterar männen respektive kvinnorna sin arbetslösa situation? MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod med djupintervjuer för att studera upplevelserna kring arbetslösheten. Vi har även använt oss av andrahandsmaterial till våra intervjuer.

För att öka vår kunskap kring kritiska framgångsfaktorer vid genomförande av projekt, har vi identifierat vad vi tror är generella framgångsfaktorer och fallgropar. Genom att, utifrån den befintliga projektteorin, undersöka utförda projekt hos LFV Data har vi kommit fram till att bemanningen av projektgruppen är den idag mest förbättrings bara fallgropen för att genomföra projekt inom LFV Data, även om förankring av mål och vision för projekt också är av stor vikt. Bemanning av projektgruppen är den främsta generella framgångsfaktorn och vår idé är att kartlägga vilka kompetens områden som behövs för att matcha med befintlig personals kvalifikationer. Polärdiagram kan vara till hjälp vid denna matchning. Vi menar att bemanningen av projekt är det som blir fel, även om projektet sedan följer metodiken, har förankring hos ledningen, håller tidplanen, och når de ekonomiska målen, dvs gör allt som de ska.

Syftet för studien är att med tidigare forskning och Vygotskijs socialkonstruktivistiska utvecklingsteori granska ämnet populärkultur i förhållande till de resultat som studien gett och från de intervjuer som gjorts. Metoden för studien är en kvalitativ intervjustudie där sju fritidspedagoger i enskilda intervjuer fått frågor som berör populärkulturens betydelse i fritidshemmet. Resultatet som framkommer i studien bevisar hur populärkulturen kan vara ett svår definierat begrepp. Vid undersökningen visas det även finnas vissa svårigheter kring hur populärkulturen ska användas i lagom mängd för att väcka intresse hos barnen. Detta utan att populärkulturens ekonomiska aspekt ska påverka barnens status och rätt att få en likvärdig vistelse på fritidshemmet.

Detta arbete syftar till att ta reda på om svenska fondförvaltare har förmågan att prognostisera aktiemarknadens framtida rörelser samt utvärdera vilken betydelse tidsperioden för avkastningsdata har i en sådan undersökning. En empirisk analys av 30 Sverigefonder med två statistiska modeller med dagliga och månatliga avkastningsdata ger dock inga stöd till att svenska fondförvaltare som grupp har denna förmåga. Från analysen visas det även att valet av statistisk modell och tidsperiod för dataobservationerna påverkar resultatet. För den svenska marknaden ger månatlig data mer trovärdiga resultat än daglig data, vilket avviker från tidigare amerikanska studier..

Syftet med denna studie är att undersöka hur man kan arbeta för hållbar utveckling i textilslöjden. Jag vill ta del av andra lärares erfarenheter samt undersöka hur eleverna upplever undervisningen. Studien baserar på kvalitativa intervjuer med textillärare i grundskolan och elever i årskurs 8-9. Undersökningen ger en bild av hur lärare undervisar och hur lärare och elever ser att undervisningen i textilslöjden kan bidra till en hållbar utveckling. Skolan har en estetisk profil där man arbetar ämnesövergripande och återkommande har inslag av hållbar utveckling i form av återbruk.

The margin in crop production is more and more less and it forces the producer to check out how to reduce the cost of establishment of new crop. One way to reduce the cost in establishment is to begin with plough less farming. It saves money and time compares to conventional soil preparation with plough and harrow. Not all soil types are god for plough less farming and should be continued with ploughing (mainly light soil), but other soil types working very well with plough free farming. If you want to success with plough less farming you have to think in new lanes. One of the things you have to think about is to not grow too much cereal after cereal. Low stubble is important when you harvest the crop and also to spread and chop the straw well. I have in this work interviewed some farmers and farm advisers in Östergötland to see which thoughts they have about plough less farming.