SammanfattningDen första av en rad skandaler i USA och i Europa, var Enron-skandalen. Det amerikanska företaget Enron försattes i konkurs i slutet av 2001 då företaget hade dolt sina skulder och manipulerat redovisningen för att kunna ge sken av att vara ett finansiellt välmående företag. Då det uppdagades att Enrons revisionsbyrå Andersen hade förstört material för att dölja information för tillsynsmyndigheten i och med förundersökningen mot Enron var skandalen ett faktum och revisorernas roll kom alltmer i fokus.Skandalerna har bidragit till att allmänheten upplever att revisorerna inte levererar det de ska: att revisionen garanterar att det inte försiggår några förbiseenden eller oegentligheter i ett företags affärstransaktioner. Allmänheten förväntar sig att en revisor ska vara som en polis i granskandet av ett företags affärer och blir därför besvikna på revisionsprofessionen då en revisionsskandal uppstår. För att minska detta förväntningsgap behöver allmänhetens förväntningar på en revisors ansvar realiseras och alltså minskas samtidigt som revisionsprofessionen behöver öka sin prestation.Det här är ett kvalitativt arbete där materialet kommer ifrån lagtexter, akademisk revisions-, redovisnings- och marknadsföringslitteratur, kursböcker, domar från Stockholms tingsrätt samt utlåtanden från Revisorsnämnden.

Revision har funnits länge men intern kontroll är något som har blivit mer uppmärksammat på senare tid i och med ett antal bolagsskandaler i USA. Intern kontroll är något som alla bolag bör ha och variationen är stor mellan bolagen. I svensk lagstiftning är den reglerad i 8 kap 4§ Aktiebolagslagen, men den är inte uttömmande. Det finns dock rekommendationer för större aktiebolag att tillämpa som exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning.I mindre bolag som har ett fåtal ägare vilka även är aktiva i bolaget kan problem uppstå. Om inte en god intern kontroll finns inom bolaget måste intressenterna förlita sig mer på att revisorn upptäcker väsentliga fel vid revisionen.

Problem: På Tetra Pak Processing Components är man intresserade av att ta reda på om det är ekonomiskt hållbart att utföra tillståndsövervakning på deras homogenisator, med målet att göra den mer tillförlitlig och underlätta underhåll. För att ta reda på detta behövs först begreppet tillståndsövervakning redas ut. För- och nackdelar, ekonomiska konsekvenser, förändringar i underhållsarbetet, tekniska möjligheter, vad gör övriga industrin? mm är saker som bör utredas för att förstå helheten i problemet. Det saknas idag en bra överblick över vad resten av Tetra Pak gör inom tillståndsövervakning därför bör detta undersökas för att ta reda på vilka möjligheter till samordning som finns.

Mitt syfte är att undersöka elevers tankar om millenniemålen, hälsa och utveckling. I studien har jag utgått från litteratur, seminarier, forskning, rapporter, läroplaner och en kvantitativ undersökningsmetod för att få svar på frågeställningarna. Det som är intressant att se är vilken uppfattning eleverna har om världen. Samt att se hur de tror att de skulle kunna hjälpa till att förändra den för många fattiga i de mindre utvecklade länderna. Resultatet visas i tabeller och grupperas in för att visa vad eleverna tyckte var viktigast och på en fallande skala.

Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och svårigheter som kan finnas vid tillämpandet av principen förorenaren betalar vid implementeringen av Vattendirektivet i Sverige och studera vilka ekonomiska styrmedel olika intressenter föredrar. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie. Det empiriska materialet som har legat till grund för min studie har samlats av forskarna från det Vattenstrategiska forskningsprogrammet VASTRA genom fokusgruppsintervjuer inom Rönne å avrinningsområde. Materialet har jag analyserat utifrån ekonomisk teori och principen att förorenaren skall betala. De ekonomiska styrmedel som berörs i min studie är: skatter, avgifter, handel med utsläppsrättigheter och bidrag/subventioner och även åtgärder berörs.

Internationaliseringen har lett till att svenska företag har ökat sitt engagemang på olika utländska marknader. Detta har skett genom en ökad export, men även genom anskaffningar och nyetableringar utomlands. Internationalisering av företag har pågått länge men på senare tid har detta ämne växt enormt mycket. Vårt syfte med arbetet är att få en bättre förståelse om hur vårt valda fallföretag har gått tillväga med internationaliseringen. Vi vill även undersöka vilka problem och hinder företaget stötte på under internationaliseringen.

Sedan kommunismens fall i Polen har utvecklingen i landet gått mycket fort. Med övergången till en marknadsekonomi följde en våg av nystartade företag. Även utländska aktörer har varit ivriga att investera i Polen, inte minst svenska företag. Drygt 15 år efter kommunismens fall har landet utvecklats till att bli en fullgod partner i den europeiska gemenskapen och utbytet mellan Polen och andra länder, däribland Sverige, har blivit ännu viktigare. Det svensk-polska utbytet har i allmänhet men speciellt på det ekonomiska planet aktualiserat behovet av en ekonomisk fackordordbok mellan svenska och polska.

De centrala delarna i denna studie är föreningens ekonomiska nytta för medlemmen, problem med vagt definierade äganderätter samt nytta förknippad med sociala och ideologiska faktorer, som i detta arbete benämns ?icke-ekonomiska faktorer?. Dessa delar analyseras med hjälp av ett antal teorier, som främst är transaktionskostnadsteori, agent- och äganderättsteori samt institutionell teori. Resultatet av studien visar att en stor del av Lyckeby Stärkelsens försäljning har sitt ursprung i de vidareförädlande bolagen, vilket betyder att de innehar en väsentlig betydelse för medlemmens nytta av föreningen. Av studien framgår också att de omsättningsbara leveransrätternas relativt höga marknadsvärde i slutändan leder till att endast de mest effektiva odlarna med den högsta råvarukvaliteten blir kvar i föreningen, vilket bidrar till en positiv utveckling av det kooperativa företaget. Enkätundersökningen resulterade i att påvisa att Lyckeby Stärkelsens organisationsmodell, med en sluten medlemskrets och omsättningsbara andelar, gör att annars vanligt förekommande problem i lantbrukskooperativa företag minskar eller försvinner helt. Det framkom också att medlemmarna i Lyckeby Stärkelsen sätter ett stort värde på den sociala gemenskap och det kontaktnät som föreningen ger upphov till.

Vatten är inte en vanlig vara och bör därför inte heller betraktas som en sådan. Dess avgörande egenskaper och svåra hantering gör att kraven på välfungerande institutioner är stora, men gör också den ekonomiska analysen mer komplicerad. Traditionella, ekonomiska lösningar på externaliteter och effektivitetsproblem går inte alltid att ena med de rättvise- och moralaspekter som uppkommer när det handlar om ett mänskligt basbehov. Den här uppsatsen redogör för den institutionella problematik som uppkommer vid vattenhantering i urbana områden. För att sätta problematiken i ett verkligt sammanhang, används Mexiko City som fallstudie och därefter undersöks huruvida den mexikanska staten kan anses ha lyckats med stadens vattenhantering eller inte.

Så som miljön ser ut idag och med de ständiga påminnelserna om farliga koldioxidutsläpp, tyckte vi att det var intressant att Kristianstad Kommun ville ha hjälp att beräkna om det var kommersiellt lönsamt att börja odla bladvass. Vi har genomfört vår uppsats med tanke på att få en överblick över hur den svenska bioenergimarknaden ser ut idag och att också ta fram en kalkyl över de kostnader och intäkter en kommersiell bladvassodling kan generera. För att nå fram till vårt syfte var vi givetvis tvungna att sätta oss in i ämnet, och detta skedde genom en mängd datainsamling av olika slag, litteratur-, rapport-, och artikelstudier samt intervjuer.Vårt insamlade material kunde vi sedan applicera på vår teori. För att vi skulle få något att jämföra med har vi också gjort likadana ekonomiska kalkyler för salix och rörflen. Salix, rörflen och bladvass är tre relativt likvärdiga energigrödor, därför valde vi just dessa för jämförelse.

Små aktiebolag har ofta lite resurser och företagarna har då själva ansvaret för deras bolags riskhantering. En enskild risk kan få stora negativa konsekvenser för små bolag och det är därför viktigt att företagarna arbetar med riskhantering. En revisor kan vara värdefull och exempelvis bidra med nya synvinklar gällande vilka risker bolaget står inför. Att ett bolag anses legitimt är viktigt för att det ska kunna bedriva sin verksamhet framgångsrikt. Ett sätt att uppnå legitimitet mot kreditgivare är genom att skicka signaler till dem.

 diskuterats flitigt, såväl på det nationella planet som på EU-nivå. Trenden pekar på ettbyggande där allt större vikt läggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagsläget finns flera exempel på hus med ett mycket lågt energibehov, och antaletlågenergihus växer för varje år.I skrivande stund ligger kraven på bostäders specifika energianvändning på 110 kWh/m2år i Stockholm, men redan till nästa år finns förslag på att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om såkallade Nära nollenergihus och de preliminära resultaten indikerar att kravnivån för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 år, vilket är i nivå med de rekommendationersom i dag återfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgångsläge i ett uppfört lågenergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande åtgärders inverkan på effekt- ochenergibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med åtgärderna har studeratsmed hjälp av en modell för livscykelkostnader.Åtgärderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor påverkan dehar var för sig.

Inför detta arbete hade vi en förväntad leverans att utgå ifrån, en stor del av dessa förväntningar låg i att redogöra för användningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affärsområde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gång har dock strukturen förändrats och denna rapport kom att bygga mer på utformingen och styrningen av ett lager. För att på ett effektfullt sätt visa på, hur ett lager under optimala förhållanden utformas och styrs så tog vi litteraturen till hjälp och utformade en modell som vi sedan använt i vårt arbete. Syftet med detta examensarbete kom därför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som är viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.

SammanfattningResurseffektivisering är ett område som kommer att spela en allt mer större roll i framtida samhällen både på grund av ekonomiska orsaker men också på grund av klimatförändringarna samt den begränsade tillgången på energiresurser. Energieffektivisering är en del av detta område med tanke på att energikonsumtionen blir allt större och större. Energipriset går inte att påverka men kostnaden går det att påverka genom att kartlägga energiförbrukningen och därefter vidta lämpliga åtgärder. Fastighetssektorn är en bransch där det finns stora anledningar att titta på energikonsumtionen då de står för ca 40 % av samhällets energiförbrukning i Sverige.(Energimyndigheten, 2012)Inom fastighetsbranschen kan man energieffektivisera på många olika sätt och det finns en uppsjö av olika lösningar vilka tillämpas efter behov och möjligheter. Det allternativ man väljer beror av hur kartläggningen av fastigheten som ska energieffektiviseras ser ut.

The purpose of this essay is to evaluate how the big changes in prices are effecting pigproduction. My calculations show how much there will be left for interests and amortisation. I?ve chosen not to calculate the costs of buildings. The condition from the beginning is a production of pork with 10.000 pigs per year. Instead of buying piglets, I?ve calculated on breeding them and for that purpose I will need 440 sows. I?ve investigated the working hours and given examples of how to decries these. My conclusion is that with the prices we have to day, pork production is a hard business..