FrÄn att IT tidigare varit en stödfunktion till framförallt produktion inom frÀmst tillverkandeindustri har IT sedan 90-talet övergÄtt till att ses som en grund för affÀrerna. Samtidigtkarakteriseras mÄnga organisationers IS/IT miljöer av lÄg interoperabilitet. Tillsammans har detföranlett ett behov inom bÄde privat och offentlig sektor att investera i integrationsplattformarför att bli mer agila. DÄ det rÄder en informationsbrist kring vad som pÄverkar beslutsfattare vidbeslut om att investera i integrationsplattformar har det varit uppsatsens primÀra syfte att bidratill att skapa en ökad förstÄelse och dokumentation för dessa investeringar. Ett sekundÀrt syftevar Àven att undersöka om det fanns kategorier av faktorer som har en större pÄverkan Àn andravid dessa beslut och om dessa kategoriers pÄverkan skiljer sig Ät mellan privat och offentligsektor.

Under lÄgkonjunkturer Àr det ofta ungdomar som drabbas hÄrdast pÄ arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger pÄ en nivÄ över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lÀgsta Äterfanns i NederlÀnderna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mÀtningar i mars 2012 vÀxt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för NederlÀnderna. Denna uppsats Àmnar att utifrÄn teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jÀmföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa tvÄ lÀnder.Genom en deskriptiv studie av de bÄda lÀndernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsÄtgÀrder finner vi stora skillnader mellan lÀnderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet Àr mer Àn fem gÄnger sÄ stor som NederlÀndernas. Vi fann skillnader mellan de bÄda lÀndernas utbildningssystem och vilka ÄtgÀrdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att lÀnderna drabbats olika svÄrt av den senaste recessionen..

Bakgrund: AnstÀllda och dess kompetens genererar betydande vÀrden Ät företag. I strÀvan efter att öka och förnya ett företags kompetenser torde de anstÀlldas vilja att sjÀlva lÀra sig och utvecklas vara av stor vikt. Engagerade medarbetare som Àr benÀgna att anstrÀnga sig"lite extra"i sitt arbete underlÀttar kunskapsgenerering, varför vi har valt att studera ÀmnesomrÄdet engagemang. Syfte: Att identifiera vad som pÄverkar kollektivanstÀlldas engagemang samt att ge företagsledningen vÀgledning vid bedömningar rörande företagsekonomiska effekter av engagemangsskapande ÄtgÀrder. Genomförande: En kvantitativ tvÀrsnittsstudie bland kollektivanstÀllda pÄ vÄrt fallföretag, vilket Àr verksamt inom metallvaruindustrin.

Syfte: Vi har i denna uppsats ett syfte att undersöka sambandet mellan revisionspliktens avskaffande och ekonomiska brottsligheten.Metod: För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att göra personliga intervjuer med vÄra respondenter frÄn revisionsbyrÄer, skatteverket, ekobrottsenheten och en f.d. skatterevisor. För att fÄ en bÀttre förförstÄelse inom Àmnet och för att kunna stÀlla relevanta intervjufrÄgor har vi tagit del av tidskrifter och andra artiklar som Balans.Teori: I teorin har vi tagit om omrÄden som Àr vÀsentliga och som underlÀttar för lÀsaren att snabbt fÄ en förstÄelse om Àmnet. Vi har skrivit om revisorer och revision, vad som ingÄr. Vi har Àven skrivit om ekonomisk brottslighet och tagit upp de tvÄ vanligaste ekobrotten.Empiri & Analys: Empirin utgörs av frÄgor och svar vi erhÄllit frÄn vÄra respondenter.

Studien tog sin början genom ett uppdrag frÄn festivalledningen för PiteÄ Dansar och Ler. Uppdraget bestod i att uppmÀrksamma brister i festivalomrÄdets omrÄdesdesign. Under uppdraget framkom att begreppet omrÄdesdesign var oklart och att innebörden vÀxlade beroende pÄ vem jag frÄgade. Komplexiteten hos begreppet ledde till att studien riktades mot att definiera begreppet omrÄdesdesign. Vid gatufestivaler anvÀnds stadens centrum som arena. Detta innebÀr att funktioner och anvÀndningsomrÄden, till exempel scener och toaletter, mÄste anpassas estetiskt och funktionellt till den befintliga stadsmiljön.

SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera tvÄ företags erfarenheter av affÀrssystem, samt dess pÄverkan pÄ den ekonomiska styrningen. METOD: Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med nyckelpersoner i de bÄda företagen och litteraturstudier i de omrÄden vi behandlar i uppsatsen. Vi har behandlat implementeringen av affÀrssystem samt systemens pÄverkan pÄ företagens styrning, finansiella rapportering, budgetering och kalkylering. RESULTAT: VÄr slutsats Àr att företag kan vÀlja vilken roll affÀrssystem kan ha med avseende pÄ ekonomisk styrning. Valet av roll avgör huruvida företaget mÄste anpassas till affÀrssystemet eller vice versa.

Musikplattformen, som Àr den del av Statens musikverk dit det fria musiklivet kan vÀnda sig för att söka ekonomiskt stöd, har bland annat som mÄl att erbjuda musikupplevelser av ?högsta kvalitet?. I den hÀr undersökningen försöker jag ta reda pÄ hur Musikplattformens bidragssökare beskriver, tolkar och motiverar vad som Àr kvalitativa egenskaper hos de musikaliska projekt som de söker bidrag för.Undersökningen baseras pÄ en nÀrlÀsning av tio bidragsansökningar till Musikplattformen. Genom att titta pÄ vad varje bidragssökare skriver i sin ansökan urskiljer jag olika aspekter som lyfts fram som kvalitativa. PÄ sÄ sÀtt försöker jag visa pÄ vad som i varje ansökan tolkas och lyfts fram som kvalitet och pÄ sÄ sÀtt kunna visa pÄ skillnader och likheter i hur Musikplattformens bidragssökare resonerar kring kvalitet.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur ekonomisk krishantering sker i ideella idrottsföreningar samt varför ekonomiska kriser uppstÄr bland ideella idrottsföreningar. Vidare undersökte vi skillnader i ekonomisk krishantering mellan idrottsföreningar och vinstdrivande företag. Vi studerade Àven krishanteringsmodeller för att se om nÄgon gick att tillÀmpa i idrottsföreningar. Till sist studerade vi hur föreningarna kan förebygga kriser. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor gjorde vi en litteraturundersökning samt intervjuer med fem ishockeyföreningar.

Uppsatsen kartlÀgger det amerikanska agerandet i frÄga om EU: s skapande av en militÀr krishanteringsförmÄga. Dessutom görs ett försök att med hjÀlp av en teori vars födelse Àgde rum före det kalla kriget, förklara USA:s sÀkerhetspolitiska beteende gentemot Europa. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att ur ett geopolitiskt-realistiskt perspektiv belysa hur USA betraktar den Europeiska Unionens sÀkerhetspolitiska utveckling.I uppsatsen kan det konstateras att USA:s officiella syn pÄ den europeiska utvecklingen i huvudsak har varit positiv och att man vÀlkomnar att de europeiska allierade staterna satsar mer pÄ sin respektive försvarsförmÄga vilket ger en mer jÀmbördig fördelning av kostnaderna. USA vÀlkomnar europeiska utvecklade förmÄgor för att förbÀttra NATO:s kapacitet. Det föreligger en amerikansk oro för att den europeiska uppbyggnaden skall leda till att NATO:s betydelse minskar.

This essay focus on the European Union and its democracy both from a national perspec­tive and from an international perspective. Furthermore, the essay center on the con­cept of democratic deficit, this in order to study the European UnionŽs status regarding the democratic legitimacy. This study intends to nuance the problems that previous research and previous researchers have de­fined as democratic deficits in the European Union and ends up in conducting a textual anal­ysis of the latest European Union treaty, the Lisbon Treaty.The aim is that by using previous research on the democratic deficit in the European Union examine whether the Lisbon Treaty has enhanced the EU's position regarding democratic legitimacy. In other words, my study aims to identify what the deficit is and if it exists.The results show that the Lisbon Treaty has been trying to improve the democratic legitimacy and that some practical adjustments have been made, but it also show that there is much that still can be improved before citizens have full democratic rights..

UtifrĂ„n erfarenheter i arbetslivet samt verksamhetsförlagd utbildning har vi fĂ„tt en översikt över arbetssituationen i mottagningskök och hur de optimala förhĂ„llandena i mĂ„ltidsverksamheten styrs för medarbetarna. Kandidatuppsatsens syfte Ă€r att undersöka hur anstĂ€llda i mottagningskök pĂ„ förskolor upplever sin arbetssituation. PĂ„ grund av ekonomiska och andra styrande faktorer i kommuner vĂ€ljer man för det mesta att tillĂ€mpa mottagningskök pĂ„ förskolor dĂ„ det anses vara mer lönsamt. Än idag Ă€r det svagt undersökt om mottagningskök Ă€r det mest optimala för en medarbetare att kunna kĂ€nna arbetstillfredsstĂ€llde. I studien har en kvalitativ intervjuundersökning utförts med ekonomibitrĂ€den i mottagningskök, vi har ocksĂ„ samtalat med omrĂ„deschefen och enhetschefen i kommunen.

Denna uppsats behandlar vilken roll den teknologiska utvecklingen spelat för den ekonomiska tillvÀxten i Sverige under perioden 1970-1998. Uppsatsen anvÀnder Solows enkla tillvÀxtmodell med tillvÀxt i arbetskraften och den privata sektorns investeringar som förklarande variabler för att skatta Solowresidualen under perioden. I modellen antas denna representera den teknologiska utvecklingen. Solowresidualens medelvÀrde analyseras sedan utifrÄn makroekonomiska hÀndelser under perioden. MedelvÀrdet anvÀnds pÄ grund av att ekonomisk tillvÀxt Àr ett lÄngsiktigt fenomen och dÀrför kan inte slutsatser dras frÄn enskillda observationer.

Uppsatsen forskar i tvÄ lÀnder som har gjort stora satsningar pÄ IKT-infrastruktur och som har genomgÄtt stor utveckling efter just dessa satsningar. LÀnderna vi valt att studera och jÀmföra Àr Singapore och Rwanda. Singapore som för 40 Är sedan var ett utvecklingsland, men efter stora satsningar pÄ IKT-infrastruktur under 70-talet, idag 2013 Àr ett av de ekonomiska starkaste lÀnderna i vÀrlden med en hög konkurrenskraft . Vi har anvÀnt Singapore som jÀmförelse mot ett av dagslÀgets utvecklingslÀnder Rwanda. Rwanda drog Är 2000 igÄng en plan vid namn Rwanda Vision 2020 som ska göra Rwanda till just ?Afrikas Singapore?.

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

Det Àr en stor variation mellan lÀnders ekonomiska tillvÀxt idag och de bakomliggande orsakerna till dessa stora variationer Àr att lÀnderna har olika nivÄer av produktivitet och effektivitet. Olikheter i produktivitet och effektivitet kan förklaras med bÄde positiva och negativa faktorer. Investeringar, bra institutioner, ökade utbildningsnivÄer Àr nÄgra av dem som anses som positiva och tros ha en positiv inverkan pÄ ett lands ekonomiska tillvÀxt medan korruption anses som negativ och tros skada den.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur korruption pÄverkar ekonomisk tillvÀxt.Den empiriska metod som anvÀnds i denna tvÀrsnittsstudie Àr en multipel regressionsanalys med en dummyvariabel. Data för studien innehöll 93 olika lÀnder dÀr 28 lÀnder tillhörde OECD medan resten var lÀnder utanför OECD. Resultatet var att i den enkelt linjÀra regressionsmodellen sÄ fann författaren att korruption hade en positiv pÄverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt, men dÄ fler kontrollvariabler inkluderades blev pÄverkan negativ och upphörde att vara signifikant tills att dummyvariabeln OECD inkluderades.