I och med Sveriges medlemskap i EU Àr man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rÀttvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken Àr en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jÀmförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. DÄ dessa tvÄ begrepp Àr motstridiga syftar den hÀr uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.Uppsatsen visar att de frÀmsta skillnaderna Àr vÀrdering av tillgÄngar dÄ de antingen ska vÀrderas till anskaffningsvÀrde eller verkligt vÀrde. Det har ocksÄ visat sig att begreppen god redovisningssed och rÀttvisande bild Àr svÄrdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat.

Den hÀr uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den svenska befolkningens tilltagande ohÀlsa de senaste Ären. Syftet Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, morbiditet Àr relaterat till konjunkturlÀget och pÄ sÄ vis försöka utröna om Ätminstone en del av den försÀmrade hÀlsan kan tÀnkas förklaras av det rÄdande ekonomiska lÀget med bÄde högkonjunktur och bra tillvÀxttakt. Den hÀlsovariabel som frÀmst anvÀnds Àr ?AllmÀnt dÄligt hÀlsotillstÄnd? och utgör en del av SCB:s undersökningar av levnadsförhÄllanden. Perioden som undersöks Àr 1980-2004.

Uppsatsen undersöker förekomsten av politiska budgetcykler i Sverige under perioden 1973 till 2002. En politisk budgetcykel sÀgs uppkomma om regeringen, med hjÀlp av till buds stÄende finanspolitiska instrument, systematiskt försöker expandera ekonomin under valÄr, i syfte att maximera andelen röster vid riksdagsvalen. I den modell som utgör undersökningens teoretiska ram, ursprungligen utarbetad av Kenneth Rogoff, betraktas valÄrens expansiva ekonomiska politik som en signal till vÀljarkÄren att regeringen Àr kompetent nog att fortsÀtta regera. Den empiriska undersökningen genomförs i tvÄ steg. Först skattas en popularitetsfunktion, som granskar hur regeringens popularitet pÄverkas av ekonomiska faktorer.

TitelSportsligt pris ? Ekonomisk kris? En studie om svenska idrottsAB och deras ekonomiska situation.ProblemformuleringIdrott har idag gÄtt frÄn att vara lek och spel till att bli en ekonomisk marknad med stora möjligheter. Svenska idrottsföreningar har överlag visat dÄliga ekonomiska resultat de senaste Ären. Detta gÀller Àven de idrottsföreningar som valt att bilda ett idrottsAB, varav nÀstan alla visat dÄliga ekonomiska resultat. Studien undersöker vilka ÄtgÀrder svenska idrottsAB kan vidta för att försöka vÀnda deras negativa ekonomiska resultat till positiva och skapa en hÄllbar ekonomi.Teoretisk referensram och metodMed hjÀlp av olika teorier inom Change management, Strategic management, Sports management och Intressentteorin har idrottsAB i Sverige studerats och analyserats.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det föreligger ett positivt samband mellan frihandel och ekonomisk tillvÀxt, dels i afrikanska lÀnder, dels i lÀnder tagna frÄn hela vÀrlden. Vad jag genom min uppsats frÀmst vill söka svar pÄ Àr om en ökad grad av frihandel i Afrika bidrar till en högre ekonomisk tillvÀxt. Genom att Àven inkludera andra lÀnder i min undersökning, försöker jag dessutom ta reda pÄ om sambandet mellan frihandel och tillvÀxt ser annorlunda ut ur ett globalt perspektiv.Som metod anvÀnder jag mig i uppsatsen av en regressionsanalys. Som mÄtt pÄ frihandel anvÀnder jag mig av ett index utvecklat av den amerikanska organisationen Fraser Institute, kallat Freedom to Trade Index.Mina regressionsresultat visar pÄ att Freedom to Trade Index ej har nÄgot statistiskt signifikant samband med den ekonomiska tillvÀxttakten i de afrikanska lÀnder jag undersöker. I min ?vÀrldsundersökning? visar sig dÀremot indexet ha ett positivt samband med den ekonomiska tillvÀxttakten.

Titel: Vad skapar ett investeringsintresse?Kurs/Ämne: Företagsekonomi, organisation 15 hp.Författare: Anton Johansson, Niclas Lidberg Handledare: Henrik BarthNyckelord: Fastigheter, fastighetsinvesteringar, pĂ„verkande faktorer och intuitionProblembakgrund: En bedömning inför en fastighetsinvestering grundar sig pĂ„ ekonomiska berĂ€kningar som hjĂ€lper fastighetsbolag att uppskatta en fastighetsinvesterings vĂ€rde. Investeringsbeslutet kommer dock i slutĂ€ndan Ă€ven influeras av fler faktorer som inte berör ekonomiska berĂ€kningar. Fastighetsbolag har mĂ„nga aktörer som har betydelse för deras verksamhet och kan pĂ„verka ett beslut inför en fastighetsinvestering.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att finna vilka faktorer utöver ekonomiska berĂ€kningsunderlag som fastighetsbolag verksamma i centrala Göteborg anser Ă€r betydelsefulla för att de ska finna ett investeringsintresse för ett kommersiellt fastighetsobjekt belĂ€get i centrala Göteborg.Problemformulering: Vilka faktorer, utöver ekonomiska berĂ€kningsunderlag, ser fastighetsbolag som betydelsefulla för att de ska finna ett intresse för en fastighetsinvestering?Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett abduktivt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt.

Bakgrund och problem: Revisionsbranschen Àr under stÀndig förÀndring. Flera historiska hÀndelser och politisk beslut har pÄverkat branschens utveckling. Under 2008 presenterades Statens offentliga utredning 2008:32 ett förslag pÄ förÀndring av bland annat grÀnsvÀrdena för den lagstadgade revisionen. Nya grÀnsvÀrden kom sedermera att frÄn 2010 undanta företag som tidigare har omfattats av den lagstadgade revisionen. Syftet med förÀndringen Àr att öka svenska företags konkurrenskraft och administrativa börda.

Berlinmurens fall och Tysklands enande förĂ€ndrade migrationen till och inom Tyskland. VĂ„r uppsats undersöker hur migrationsströmmarna efter Murens fall ser ut, pĂ„ vilket sĂ€tt de har förĂ€ndrats, varför dessa minskat och vĂ€nt. Uppsatsen byggs pĂ„ en deskriptiv studie och utgĂ„r frĂ„n den neoklassiska migrationsteorin med nĂ€rbeslĂ€ktade teorier för att söka en förklaring. Den största gruppen migranter utgjordes av SpĂ€taussiedler/Aussiedler frĂ„n frĂ€mst före detta Sovjetunionen samt Übersiedler frĂ„n det forna Östtyskland. Migrationen till Tyskland har under tidigare Ă„r ocksĂ„ karaktĂ€riserats av arbetskraftsmigration och GĂ€starbetare, vilka hade en uppgĂ„ng frĂ„n andra vĂ€rldskriget fram till den ekonomiska krisen Ă„r 1973 dĂ„ migrationen övergick till karaktĂ€ren av familjeĂ„terförening.

SammanfattningDetta Àr en rÀttsdogmatisk utredning om Eskilstuna kommuns befogenhet att lÀmna ekonomiskt bidrag till MÀlardalens högskola. Syftet Àr att utreda huruvida kommunallagen medger att en kommun lÀmnar ekonomiskt bidrag till en högskola med staten som huvudman. Sveriges kommuner har en viss sjÀlvbestÀmmanderÀtt som Àr lagstadgad, dock sÀtter kommunallagen 2:1 grÀnser för vilka angelÀgenheter en kommun fÄr engagera sig i. Paragrafen stÀller krav pÄ att det finns allmÀnintresse hos kommunmedborgarna för att kommunen ska kunna engagera sig i angelÀgenheten, att det finns en anknytning till kommunens omrÄde och medlemmar, samt att det Àr en angelÀgenhet som inte ankommer pÄ nÄgon annan att sköta. I uppsatsen visas Eskilstuna kommuns ekonomiska bidrag till MÀlardalens högskola och dessa jÀmförs med gÀllande rÀttspraxis genom ekonomiska berÀkningar.

Uppsatsen beskriver hur samhÀllets ekonomiska och kulturella situation pÄverkar reklamens utformning. UtgÄngspunkten i arbetet Àr samspelet mellan samhÀllets situation och reklamens utformning och omfattar Ären 1960 till 2005. Vi har funnit olika företeelser som kan kallas trender i samhÀllets ekonomiska och kulturella situation som till viss del kan kopplas till de trender som iakttagits i reklamen. Vi har Àven sett trender i reklamen som kan sÀgas ha pÄverkat samhÀllets utveckling. DÀrmed kan vi sÀga att det finns en pÄverkan mellan samhÀllets situation och reklamens utformning.

Sverige Àr sedan den 1 januari 1995 medlem av Europeiska unionen, vilket innebÀr att Sverige mÄste tillÀmpa det regelverk som utvecklats inom Europeiska gemenskapen. Den Europeiska gemenskapen antog i november 1995 en ny strategi för redovisningsharmoniseringen i unionen. FrÄn och med 2005 skall alla noterade bolag upprÀtta sin koncernredovisning i enlighet med International Accounting Standards. Regelverket syftar till att öka jÀmförbarheten mellan företag och lÀnder vilket i sin tur medverkar till att den internationella redovisningen i större grad blir harmoniserad.Materiella anlÀggningstillgÄngar regleras i International Accounting Standard 16 och definieras som fysiska tillgÄngar som innehas för produktion eller distribution av varor eller tjÀnster som företaget förvÀntas anvÀnda mer Àn under en period. Olika avskrivningsmetoder skall anvÀndas för att systematiskt fördela av det avskrivningsbara beloppet över nyttjandeperioden.

The theory of ?security communities? is generally understood as ?dependable expectations of peaceful change? between groups and whether or not the African Union can be said to meet that criteria has been contested in the research community. One of the central disagreements lie in the nature of the region?s conflicts, of which a majority are intrastate but with tendencies of transnational involvement. This paper seeks to understand how extensive this involvement is and how it affects the possibility of classifying the African Union as a security community.

A1209Alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, har enligt lagstiftningen revisionsplikt. Aktiebolagets ekonomiska förehavanden, styrelsens och verkstÀllande direktörens förvaltning ska varje Är granskas av en godkÀnd eller auktoriserad revisor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur smÄ aktiebolag upplever revisionsplikten och de diskussioner som föregick valet av bolagsform. Dessutom jÀmförs företagarnas Äsikter med de diskussioner som förs i ekonomisk press om huruvida revisionsplikten i smÄ aktiebolag ska förÀndras eller helt avskaffas. Informationen som ligger till grund för undersökningen Àr intervjuer med fyra företag och debattartiklar frÄn den ekonomiska pressen som sedan analyserats för att nÄ fram till slutsatser. I Sverige pÄgÄr idag en debatt om en eventuell förÀndring av revisionsplikten.

Under det senaste decenniet har det skett en mÀrkbar förÀndring vad gÀller bedrivandet av den ekonomiska politiken i Europa. Den kanske mest synliga förÀndringen Àr EMU och introduktionen av den gemensamma valutan i tolv av unionens medlemslÀnder. En annan skillnad Àr införandet av de allmÀnna ekonomiska riktlinjerna som syftar Ät harmonisering av bedrivandet av finanspolitik pÄ nationell nivÄ. En tredje skillnad Àr introduktionen av stabilitets- och tillvÀxtpakten, som tillkommit som komplement för EMU i syfte att motverka ett beteende bland medlemslÀnderna som skulle försvÄra ECB: s arbete för prisstabilitet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera om och i sÄ fall hur stabilitets- och tillvÀxtpakten har pÄverkat Tysklands möjligheter till stabilisering av ekonomin genom den nationella finanspolitiken.

Kultursatsningar motiveras idag samhÀllsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbÀttringar av en regions image. Den hÀr uppsatsen vill infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhÀllsekonomiska nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnÀrliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En kreativ förmÄga att komma pÄ nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrÄn Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, sÄ stÄr vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte dÀr kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillvÀxten. Uppsatsens hypotes Àr att aktiv ?kulturkonsumtion? kan öka kreativitetsnivÄn hos individer och att kultursatsningar pÄ det sÀttet bidrar till den regionala ekonomiska tillvÀxten.