Sök:

Sökresultat:

4319 Uppsatser om Ekonomiska mćl - Sida 65 av 288

Fördelar, nackdelar och paradoxer : En eklektisk genomgÄng av Kina som vÀrdland för svenska direktinvesteringar

I uppsatsen ger vi en överblick av Kina som vÀrdland för svenska direktinvesteringar. Kinas komparativa fördelar enligt grundlÀggande handelsteori Àr naturtillgÄngar, lÄg arbetskrafts-kostnad samt stor marknad. De komparativa fördelarna blir till lokaliseringsspecifika fördelar vid företagens val mellan export och direktinvestering. Vid direktinvestering etablerar företaget dotterbolag för verksamhet i vÀrdlandet. Av stor vikt för företaget Àr vÀrdlandets förmÄga att kunna erbjuda en gynnsam miljö för företagsspecifika fördelar.

Återvinning av vinstutdelning. Ett konkursrĂ€ttsligt perspektiv pĂ„ aktiebolags vinstutdelning.

Denna uppsats belyser en vinstutdelning ur ett konkursrÀttsligt perspektiv. Fokus ligger pÄ varför och hur Ätervinningsreglerna ska anvÀndas, nÀr ett aktiebolag utdelat vinst kort före sin konkurs. Eftersom de aktiebolagsrÀttsliga olaglighetsreglerna inte erbjuder ett tillfredstÀllande Äterföringsalternativ vid obestÄndssituationer, bör enligt min uppfattning Ätervinningsinstitutet kunna Äberopas alternativt till dessa. Att krÀva att en vinstutdelning i första hand mÄste Äterföras med den generöst utformade beloppsregeln och svÄrtillÀmpade försiktighetsregeln, skulle leda till att konkursförvaltare av ekonomiska skÀl mÄste slÀppa vinstutdelningar som ter sig otillbörliga. Att underordna Ätervinningsreglernas tillÀmplighet skulle förfela den reparativa och i förlÀngningen den preventiva funktion institutet har.Eftersom 4 kap.

Vikttaxa, ett kostnadseffektivt styrmedel?

I takt med att medvetenheten för miljön ökar sÄ ökar Àven Ätervinningen pÄ mÄnga hÄll i samhÀllet. Förut har Ätervinning alltid skett nÀrhelst det varit ekonomiskt lönsamt, nu finns det dock en allmÀn uppfattning i samhÀllet att Ätervinningen Àr alldeles för lÄg för att vi skall kunna ha en ?hÄllbar utveckling?. Denna ökade miljömedvetenhet har lett till förÀndringar i vissa kommuner i Sverige dÀr man infört att hushÄllen mÄste betala en avgift för varje kilo sopor de genererar. Denna uppsats Àmnar försöka utvÀrdera detta ekonomiska styrmedel ur en effektivitetssynpunkt.

EU:s Antidumpningspolitik, kvantitets- och priseffekter pÄ EU:s cykelimport

Antidumpning Àr ett aktuellt Àmne som ökat i omfattning under senare tid och som sedermera pÄverkar handelsflödet mellan lÀnder i vÀrlden. I denna uppsats skildras EU:s antidumpningspolitik, frÄn anmÀlan om dumpning till slutgiltiga ÄtgÀrder, problem och tÀnkbara effekter. Vidare kartlÀggs EU:s antidumpningsÄtgÀrder mot asiatiska cykelproducenter samt vilka effekter dessa resulterar i. De lÀnder som ingÄr i undersökningen Àr Kina, Taiwan, Vietnam, Indonesien, Malaysia och Thailand. Resultatet överensstÀmmer med de antaganden om importminskning, handelsomfördelning och prisökningar som tidigare forskning kommit fram till Àven om de inte Àr generellt applicerbara pÄ alla lÀnder i undersökningen dÄ stora variationer förekommer..

Ett innovativt smÄföretag : En marknadsanalys av energivisualiseringsbranschen

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten pÄ ekonomiska rapporter försÀmrats dÄ företag vÀljer att varken ta hjÀlp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhÀllet Àr det svÄrt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser vÀrdet av en redovisningskonsults tjÀnster. I bolag som vÀljer bort revisorn innebÀr det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket Àr ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie Àr att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har pÄverkats av revisionspliktens avskaffande och dÀrefter se om de Àr redo att bemöta de nÀmnda problemen. För att studera förÀndringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats.

Privatpersoners sÀkerhetsmedvetande - Kring anvÀndandet av kreditkort pÄ Internet

I det moderna samhÀllet utför mÄnga privatpersoner ekonomiska handlingar pÄ Internet. Vi handlar i större utstrÀckning via Internet vilket krÀver att vi skyddar oss mot olika datasÀkerhetshot för att vÄr personliga information inte hamnar i fel hÀnder. I studien gjordes en kartlÀggning pÄ privatpersoners medvetenhet av datasÀkerhetshot genom enkÀtundersökningar. Vidare undersökte vi vad tvÄ e-handelsföretag gör för att skydda privatpersonens personliga information. Resultaten visade att datasÀkerhetsmedvetenheten var hög hos mÄnga privatpersoner men det fanns ett samband mellan Älder och medvetenhet.

Förtroende och tillvÀxt - det kausala sambandet

In this essay I examine the causal relationship between confidence in institutions and growth in Sweden 1989-2002. By examining the causal relationship between these two variables, valuable indicators of the causal relationship between trust and growth can be obtained. The institutions which are used in this essay are chosen according to the theory on institutions for public administration building trust and social capital. The chosen institutions are primary schooling, the police and medical service. A Granger causality model is used to measure the causal relation and the results from the tests show that there is no causal relationship between growth and confidence in institutions.

Handelsprocedurer -omfattning, effekter och vinster av förenkling

The aim of this thesis is to analyse the most common economic effects of countries pursuing trade facilitation. Trade flows are constrained by non-tariff barriers and through trade facilitation these barriers can be decreased. We will study the effects of trade facilitation from a theoretical perspective and evaluate a number of empirical studies. Several different trade barriers will be identified as well as those regions and countries that will gain the most from trade facilitation. We draw the conclusion thatlarge gains would prevail for all countries and that the consumers, businesses and the state all benefit from trade facilitation.

GÄr Sverige mot en mer hÄllbar energianvÀndning?

Sambandet mellan samhÀllsutvecklingen och de vÀxande miljöproblemen kom i slutet av 1980-talet att fÄ en allt mer framskjuten roll pÄ den politiska agendan i Sverige. I och med att energianvÀndningen stÄr för en stor del av miljöproblemen har allt fler kommit att inse vikten av att uppnÄ en hÄllbar situation för energianvÀndandet. För att se hur arbetet mot en hÄllbar energianvÀndning fortskrider har International Atomic Energy Agency (IAEA) tagit fram en modell för detta. Studiens övergripande syfte har varit att analysera huruvida Sverige gÄr mot en mer hÄllbar energianvÀndning med hjÀlp av IAEA:s indikatorer. Teorin i studien har baserats pÄ grundlÀggande miljöekonomiska resonemang.

Att skapa en hemsida med fokus pÄ mÄlgrupp och uppdateringsmöjligheter

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förÀndringar skettbÄde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har pÄverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta pÄverkar landskapet i samhÀlletBettna, Södermanlands lÀn. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som Àr involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.

Lettland: en empirisk studie av vÀgar till EU:s miljömÄl

Lettland Ă€r ett av de lĂ€nder som blir medlem i EU Ă„r 2004 och i och med det sĂ„ förbinder de sig vid att vidta vissa miljöförbĂ€ttrande och skyddande Ă„tgĂ€rder enligt det sĂ„ kallade SjĂ€tte miljöhandlingsprogrammet. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur Lettland kan gĂ„ tillvĂ€ga för att nĂ„ de av EU uppsatta mĂ„len samt att föreslĂ„ lĂ€mpliga Ă„tgĂ€rder för att nĂ„ mĂ„len. Detta har gjorts med en metodanalys av ekonomiska och kvantitativa styrmedel, och med uppgifter om det luftutslĂ€ppsnivĂ„er som funnits i Lettland mellan 1991 och 1998. Det krav som EU har satt upp Ă€r att 40 procent av de försurande utslĂ€ppen som finns i Central och Östeuropa ska minskas fram till Ă„r 2010 rĂ€knat frĂ„n 1990. Lettland uppfyller idag EU:s krav för luftutslĂ€pp av svaveldioxid, medan utslĂ€ppsnivĂ„erna av kvĂ€veoxid och koloxid mĂ„ste minskas för att uppfylla de av EU uppstĂ€llda kraven.

Körkonsertens dramatiska potential

HÄllbarhet handlar om att frÀmja vÀlfÀrd nu, och i all tid framöver, genom att ta hÀnsyn till egologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Det handlar om att tillgodose dagens behov utan att förstöra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina.VÄrt examensarbete undersöker förutsÀttningarna för hÄllbar möbelproduktion. och vi gör detta genom ett flödesschema som skall anvÀndas vid uppstart av hÄllbart producerande företag. Idén bygger pÄ att rÄvarorna utvinns och förÀdlas inom en femmilsradie.Vi hoppas kunna Ästadkomma en djupare relation mellan anvÀndaren och objektet Àn vad endast köpande och Àgande ger. Vi har valt att tydliggöra konstruktion och uppbyggnad, samtidigt som formen uppmanar förnuftet till kritiskt ifrÄgasÀttande av stabilitet och hÄllbarhet bÄde konkret och i ett vidareperspektiv.

Ung och arbetslös : -En studie om unga arbetslösas bakgrund, nuvarande situation och framtidsvision.

The purpose of this study is to increase understanding of the unemployed youth. To achievethat, we have investigated who the unemployed young people are, how their wellbeing isaffected and what they need for a change to take place. The study was conducted in amedium-sized Swedish city with the help of a method combination. The target population forthis study is people enrolled in ?Job-guarantee for Youth? in spring 2014.

Individuell lönesÀttning för domare - Om konkurrerande vÀrden och konflikt

I denna uppsats sÄ tar vi upp frÄgan om individuell lönesÀttning för domare. Detta blev nyligen implementerat för Sveriges domare pÄ initiativ av Domstolsverket. FrÄgan blev en konflikt dÄ domarna ansÄg att det var ett hot mot deras sjÀlvstÀndighet i den dömande verksamheten dÄ individuell lönesÀttning skulle kunna vara ett verktyg för styrning. Vi har intervjuat domare och Domstolsverket och vi har gjort en argumentationsanalys av det som skrivits om frÄgan och jÀmfört parternas argumentation. Vi har Àven belyst frÄgan genom att anvÀnda Lennart Lundquists teori om demokratins vÀktare samt ett ramverk utvecklat av Björn Johnson om policyöversÀttning.

Brasilien i svensk dagspress före och efter Lula : Stormakt eller evigt framtidsland?

Uppsatsen undersöker hur representationen av Brasilien har förÀndrats i svensk dagspress. Syftet Àr att granska vilken roll de olika sociopolitiska och geopolitiska förutsÀttningarna som rÄdde i Brasilien vid presidentvalen 1998 respektive 2010 spelade för representationen av landet. HuvudfrÄgan Àr hur representationen av landet och rapporteringens omfÄng pÄverkades under en period av stora förÀndringar. Uppsatsen försöker ocksÄ svara pÄ hur representationen av Brasilien och brasilianarna har förÀndrats i termer av huvudteman och ÀmnesomrÄden, andrifiering och stereotyper samt vilka röster/aktörer som kommer till tals i artikelmaterialet.Studien anvÀnder ett socialkonstruktionistiskt angreppssÀtt tillsammans med Galtung och Ruges nyhetsvÀrderingsteori, Stuart Halls teorier om representationen av de(n) Andra, andrifiering och stereotyper samt Faircloughs kritiska diskursanalys.Uppsatsen bestÄr av en kvantitativ del och en kvalitativ, diskursanalytisk del. Den kvantitativa undersökningen bestÄr av den Ärliga Brasilienrelaterade artikelfrekvensen mellan 1998 och 2010 och artikelfrekvensen under de brasilianska presidentvalsÄren 1998, 2002, 2006 och 2010.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->