Sökresultat:
4319 Uppsatser om Ekonomiska mćl - Sida 39 av 288
Energieffektivisering i vÀrmlÀndska industriföretag : Hinder, drivkrafter och betydelsen av det ekonomiska stödet energikartlÀggningscheck
Energieffektivisering Àr positivt ur sÄvÀl ett miljömÀssigt som ett företagsekonomiskt perspektiv. Med syftet att frÀmja energieffektiviseringen i landet finns sedan 2010 ett statligt stöd som kallas energikartlÀggningscheck som riktar sig till företag med en energianvÀndning över 500 MWh. Checken anvÀnds till att genomföra en kartlÀggning över företagets energianvÀndning.Den hÀr studien syftar till att studera och jÀmföra företag som sökt energikartlÀggningscheck och företag som inte sökt den för att pÄ sÄ sÀtt undersöka hur energikartlÀggningschecken pÄverkar synen pÄ hinder och drivkrafter för energieffektivisering i smÄ och medelstora, icke- energiintensiva företag. Studien bygger pÄ intervjuer med personer pÄ företag inom tillverknings- och verkstadsindustrin som sökt respektive inte sökt energikartlÀggnings- checken. Ett teoretiskt ramverk presenteras som diskuterar hinder och drivkrafter för energieffektvisering samt energikartlÀggningschecken som styrmedel.Studien visade att ekonomiska hinder och korta Äterbetalningstider var ett stort hinder för majoriteten av företagen.
Att samtala om levnadsvanor - ny utmaning för primÀrvÄrden
Syfte Syftet med denna studie Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrden resonerar angÄende Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. I en förlÀngning syftar studien Àven till att undersöka framtida förutsÀttningar för hÀlsopedagoger att verka inom primÀrvÄrden.Hur arbetar primÀrvÄrden med patienters ohÀlsosamma levnadsvanor idag? Hur anser verksamhetschefer inom primÀrvÄrden att Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kommer att pÄverka deras verksamhet? Vad krÀvs för att möjliggöra genomförandet av de nya riktlinjerna? MetodSex intervjuer med verksamhetschefer pÄ primÀrvÄrdsenheter inom Stockholms lÀns landsting har genomförts. Intervjuerna var av semistrukturerad art och utgick frÄn en intervjuguide med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna. ResultatStudiens resultat visar att arbetet med levnadsvanor skiljer sig mycket mellan de enheter som undersökts. Samtliga verksamhetschefer anser att satsningen Àr vÀlkommen och hoppas att den Àven ska medföra de ekonomiska incitament som krÀvs.
Skönlitteraturens roll i skolan : En studie av sex lÀrares anvÀndning av skönlitteratur i undervisningen
Examensarbetets syfte var att undersöka hur sex lÀrare i Är 7-9 anvÀnder sig av skönlitteratur i skolan och varför de anvÀnder sig av den. Den kvalitativa intervjun anvÀndes som undersök-ningsmetod och intervjuer genomfördes med sex lÀrare pÄ tre olika skolor i en mindre kom-mun i södra Sverige.Efter genomförda intervjuer samt teoretiska studier har jag kommit fram till att lÀrare anvÀnder sig av en mÀngd olika arbetssÀtt vad gÀller arbetet med skönlitteratur i skolan. De sÀtt de arbetar med beror bland annat pÄ tid och ekonomiska resurser samt tradition pÄ skolan..
BostadsrÀttsföreningars Ärsredovisning -Hur anvÀnds Ärsredovisningen av olika intressenter?
Bakgrund och problem: Betydelsen av bostadsrÀttföreningens Ärsredovisning har ökat somen följd av den kris Sverige upplevde pÄ 90-talet. Att köpa bostadsrÀtt blev ansett som enriskfylld investering vilket gjorde att bostadrÀttsköparen lade större vikt vid att granskaÄrsredovisningen. BostadsrÀttsföreningar har flera olika intressenter vilka har olika krav pÄinformation, varför en svÄrighet med Ärsredovisningen Àr att möta samtliga intressentersinformationsbehov. För att intressenter skall tolka Ärsredovisningen pÄ ett korrekt sÀtt krÀvsen förstÄelse för vad som Àr viktigt att observera i redovisningen, samt en vetskap om hurolika redovisningsprinciper pÄverkar resultatet. BFNAR 2003:4 Àr en rekommendation sombörjade gÀlla frÄn och med 2004.
GÄr det att skapa ett gynnsamt företagsklimat, med offentliga politiska instrument?
Den hÀr uppsatsen problemstÀllning Àr att tillvÀxttakten av nya företag i regioner som fÄr högt statligt stöd Àr jÀmförbar med regioner som fÄr lÄgt statligt stöd, samtidigt som den ekonomiska tillvÀxttakten Àr lÀgre i de regioner som erhÄller högt statligt stöd Àn i de regioner som fÄr lite statligt stöd. IstÀllet borde det vara sÄ att i regioner som erhÄller högt statligt stöd bildas fler företag Àn i regioner som fÄr lÄgt stöd, och att den ekonomiska tillvÀxten Ätminstone ligger i paritet med de regioner som erhÄller lÄgt statligt stöd. DÀrför Àr uppsatsens syfte att undersöka om det gÄr att skapa ett gynnsamt företagsklimat med offentliga politiska instrument, nÀr det resultatet av de hittills gjorda statliga satsningarna Àr sÄ lÄgt. För att kunna besvara denna frÄgestÀllning, Àr det av vikt att veta vilka faktorer som styr bildningen av nya företag. SkÀlet Àr att det kan finnas liknande faktorer som styr bÄde bildandet av företag, och förutsÀttningarna för att fÄ redan existerande företag att vÀxa.
Det dolda hotet - om Europas minskande befolkning
Som en reaktion pÄ ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgrÀnser ökat. NÀr tvÄ eller flera samarbetsparter gÄr samman och skapar ett gemensamtbolag benÀmns samarbetet som ett joint venture, vilket Àr en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrÀvs en ÀndamÄlsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men fÄ behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, dÀrrelationen mellan Àgarna sÄvÀl som relationen mellan Àgarna och det samÀgda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillÀmpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som pÄverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanÀgarna till övervÀgande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.
medarbetarfokus i den ekonomiska styrningen : en jÀmförelse mellan privata och offentliga organisationer
Ekonomisk styrning Àr ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att pÄverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen pÄverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, Àgandeform, mÄl och syfte. Styreffekten beror ytterst pÄ mÀnniskorna i organisationen. Dessa ska bÄde styra och bli styrda pÄ ett sÄdant sÀtt att de frÀmjar verksamhetens helhet.
Cash Pooling- I ljuset av aktiebolagslagens förbud mot nÀrstÄendelÄn
I Sverige aktualiserar cash pool-system sÀrskilda aktiebolagsrÀttsliga frÄgestÀllningar, beroende pÄ att lÄn till aktieÀgare som huvudregel Àr förbjudna. Vid en prövning av de undantagsmöjligheter som ges uppstÄr sÀrskilda bedömningsproblem nÀr ett företag som Àger aktier i det utlÄnande aktiebolaget har sitt sÀte utanför det Europeiska Ekonomiska SamarbetsomrÄdet (EES). OmfÄnget av förbudsregeln och dess undantag vid likviditetshantering Àr i detta hÀnseende oviss. Det Àr dÀrför nödvÀndigt att klargöra omfattningen av förbudet och utreda vilka krav aktiebolagslagen stÀller pÄ svenska aktiebolag som avser att delta i en cash pool..
Investeringsprocessen : En studie om nyproduktion i kommunaala bostadsföretag
Den tilltagande bristen pÄ tillgÀngliga bostÀder pÄverkar pÄ lÄng sikt förutsÀttningarna för den ekonomiska tillvÀxten i Sverige. Genomförandet av nyproduktion fyller dÀrmed en viktig roll i den ekonomiska vÀlfÀrden. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv ses den höga efterfrÄgan pÄ bostÀder som en intressant investeringsmöjlighet. Syftet med denna studie Àr dÀrmed att undersöka och analysera hur investeringsprocessen vid nyproduktion av hyreslÀgenheter ser ut i kommunala bostadsföretag samt att identifiera vilka faktorer som pÄverkar investeringsprocessen.Denna studie har en deduktiv ansats och har genomförts som en fallstudie. Sex fallföretag har medverkat.
Företagens kommunikation av ansvarsfullt företagande : och dess utveckling i de tio största börsbolagen 1999-2008
 Företagsetik Àr ett ÀmnesomrÄde som fÄtt allt större uppmÀrksamhet under senare Är. Med företagsetik menas studier av företags aktiviteter, beslut och situationer dÀr frÄgor om rÀtt och fel behandlas. SÄdana frÄgor brukar ofta indelas i miljöfrÄgor, sociala frÄgor och ekonomiska frÄgor.Detta Àr en studie med bÄde en kvalitativ och en kvantitativ ansats som tar sikte pÄ hur kommunikationen av företagsetiska frÄgor utvecklats under Ären 1999-2008. För att ta reda pÄ detta gör vi innehÄllsanalyser av Ärsredovisningar och separata etiska rapporter för de tio största börsbolagen i Sverige. Vi lÄter dessa publikationer representera företagens totala etiska kommunikation.
SmÄ ridskolorssyn pÄ marknadsföring
Den svenska ridskolan Àr vÀrldsunik dÄ det inte finns liknande omfattning av ridskolor i andra lÀnder. Den svenska ridskolan Àr ocksÄ unik genom sitt anpassade utbud av ridundervisning till barn, ungdomar och vuxna oavsett social bakgrund. Ridskoleridning Àr idag en folksport och har dÀrigenom en stor social betydelse för dagens samhÀlle.Tidigare studier belyser att det Àr svÄrt att nÄ lönsamhet för smÄ ridskolor. Kopplat till detta lyder studiens frÄgestÀllningar: Hur mycket resurser lÀgger mindre ridskolor pÄ sitt marknadsföringsarbete? Finns det en medveten strategi nÀr det gÀller val av kundgrupp och verksamhetsinriktning? Finns det en koppling mellan lönsamhet och medvetet marknadsföringsarbete?Studiens syfte Àr att undersöka hur mindre ridskolor anvÀnder, och kan anvÀnda sig av marknadsföring för att förbÀttra lönsamheten.Djupintervjuer har anvÀnts för att kunna jÀmföra och analysera olika ridskolors situationer.
Skollagen i praktiken ? en omöjlig uppgift? : En kvalitativ studie om lÀrares upplevelser av resurstillgÄngar för elever i behov av sÀrskilt stöd
Svenska elevers resultat blir allt lÀgre i internationella jÀmförelseundersökningar och frÀmst Àr det elever i behov av sÀrskilt stöd som halkar efter. Tidigare forskning visar att stöd till elever sÀtts in sent i den svenska skolan, vilket kan vara en anledning till de lÄga resultaten. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har samtliga elever som behöver nÄgon form av stöd i sin skolgÄng rÀtt att fÄ det. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare pÄ en skola upplever i vilken mÄn detta stöd tillgodoses och i vilken mÄn elever fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ svenskÀmnets kunskapskrav i Ärskurs tre. För att ta reda pÄ hur stödet till elever fördelas anvÀnds kvalitativa forskningsintervjuer med fem lÀrare i Är F-3, vilka syftar till att skapa oss en bild av hur de upplever sina resurstillgÄngar.
Svensk militÀr luftmakt i framtiden anno 2012
Uppsatsens resultat visar att det saknas ett entydigt luftmaktsteoretiskt stÀllningstagande. IstÀllet Äterfinns en tudelad teoribild, dels den svenska traditionella defensiva luftmaktsteorin, men ocksÄ den som inriktas mot en vÀstlig modern expeditionÀr luftmaktsteori.Resultatet stöds av slutsatserna frÄn studien av förmÄgeutvecklingen, en utveckling som spÀnner över en bred men traditionell förmÄgebas. Huruvida ett tudelat teoretiskt stÀllningstagande och ett i huvudsak traditionellt förmÄgeutvecklingsprogram, kommer vara effektivt att möta framtidens uppgifter och ekonomiska realiteter ÄterstÄr att se..
Med solen i fokus : En kvalitativ studie om hur Karlstads kommun arbetar med sitt arbetsgivarvarumÀrke
Uppsatsens resultat visar att det saknas ett entydigt luftmaktsteoretiskt stÀllningstagande. IstÀllet Äterfinns en tudelad teoribild, dels den svenska traditionella defensiva luftmaktsteorin, men ocksÄ den som inriktas mot en vÀstlig modern expeditionÀr luftmaktsteori.Resultatet stöds av slutsatserna frÄn studien av förmÄgeutvecklingen, en utveckling som spÀnner över en bred men traditionell förmÄgebas. Huruvida ett tudelat teoretiskt stÀllningstagande och ett i huvudsak traditionellt förmÄgeutvecklingsprogram, kommer vara effektivt att möta framtidens uppgifter och ekonomiska realiteter ÄterstÄr att se..
Charterresan :  ett nöje som medför ansvar
Uppsatsen Àmnar undersöka om Ving, Apollo och Fritidsresor tar ett ansvar för att uppnÄ hÄllbar turism. Detta undersöks bland annat genom arrangörernas hemsidor samt att turistens perspektiv belyses i en enkÀtundersökning.HÄllbar turism kopplas ofta samman med hÄllbar utveckling, Ving, Apollo och Fritidsresor definierar detta som miljö och socialt ansvar. I stora drag handlar det om att ta hÀnsyn till dagens behov utan att riskera framtiden för kommande generationer. Ur ett turismperspektiv innebÀr detta att aktörerna pÄ resemÄlet mÄste ta hÀnsyn till bÄde lokalbefolkningen och turisterna. För att en destination ska ses som hÄllbar mÄste miljömÀssiga, sociala samt ekonomiska faktorer finnas i Ätanke.Researrangörer bistÄr turisterna med olika typer av arrangemang som faller under turismprodukten; transport, boende och aktiviteter.