Syfte: Studera sju portföljer och notera den bästa typen av portfölj med högst avkastning till lägst risk.Metod: Sekundärdata är grunden för uträkning av samtliga portföljers avkastningar, risker och korrelation. Studien är deduktiv med kvantitativa inslag av kända teorier av nobelpristagare i ekonomisk vetenskap. Slutsats: Studien visar att stora bolag i olika branscher är ett vinnande portföljinnehåll för denna studie. Stora bolags aktier har visat högre avkastning till lägre risk jämfört med små bolag under studiens tid då Ekonomiska kriser drabbade marknaden. Den mest presterande portföljen var därför storbolagsportföljen.Vidare forskning: Längre tidsperspektiv och nya teorier som Jensens alfa samt Treynorkvot är av intresse för vidare forskning för att styrka vår slutsats..

Bakgrund: Ekonomiska rapporter tas ofta fram av slentrian i små företag och småföretagare har många gånger svårt att förstå informationen som finns i de ekonomiska rapporterna och använder den inte heller som underlag för sitt beslutsfattande. De förlitar sig hellre på intuition och fingertoppskänsla. Vi menar att småföretagare borde bli mer medvetna om hur de kan dra nytta av de ekonomiska rapporterna. Syfte: Syftet är att ge ett bidrag till diskussionen kring rapportanvändning i små företag. Med bidrag menar vi dels att utreda vilka ekonomiska beslut som fattas i små företag dels vilka variabler som kan vara avgörande för i vilken utsträckning ekonomiska månadsrapporter används som beslutsunderlag.

Studier av och reflektioner över svensk katastrofjournalistik. Vi har med vår undersökning försökt utreda i vilken riktning journalistiken i Sverige har utvecklats mellan två stora kriser, Estonia (1994) och Tsunamin (2004), mot bakgrund av de olika teoretiska perspektiv som beskrivits ovan..

Traditionellt sett har finansiella kriser och krascher på aktiemarknaden sammanfallit med volatilitetschocker med extrema volatilitetsnivåer på aktiemarknader. Volatilitet har inte bara i samband med kriser utan även generellt sett visat sig vara negativt korrelerat med aktieavkastningar. Då de flesta tillgångsklasser är positivt korrelerade med varandra uppkommer naturligt då frågan om huruvida man kan utnyttja denna negativa korrelation för att diversifiera en redan diversifierad portfölj. I denna rapport studeras hur man genom att i en institutionell investerares diversifierade portfölj kan förbättra avkastningen och risken genom att introducera dels variansswapar men även säljoptioner i portföljen. Slutsatserna från studien visar att säljoptioner och variansswapar i mindre proportioner kan användas för att minska risken i den diversifierade portföljen.

Titel:Ledarskap i krissituationer ? att vara chef inom den privata äldreomsorgen 2011-2013.Huvudsyfte:Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom den privata äldreomsorgen ser på sitt ledarskap i krissituationer. Huvudfrågan för undersökningen har varit: förändrar chefer i den privata äldreomsorgen sitt ledarskap vid krissituationer, och i så fall hur?Huvudsaklig metod:Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem chefer från tre olika organisationer inom den privata äldreomsorgen.Huvudsakliga resultat:Det råder delade meningar bland de undersökta cheferna om huruvida branschkrisen 2011 innebar förändringar av ledarskapet. Överlag visar mitt resultat att de flesta av cheferna kan peka på faktorer i sitt ledarskap som förändrats i krissituationer.

Problembakgrund: Ekonomiska kriser och hållbarhetskriser har lett till förändringar i sociala, ekonomiska och ekologiska förhållanden världen över. Företag börjar ta större ansvar för hållbarhet men kan uppleva stora svårigheter att uppnå sina hållbarhetsmål. Detta beror på att det saknas förståelse för hur processen ser ut. Beslutsfattare har svårigheter med att skapa en plan som går ända från hållbarhetsvision till hållbarhetsredovisning via strategi, implementation och prestationsmätning. Textilindustrin spelar en stor roll i den globala ekonomin, och har stor påverkan på sociala och miljömässiga frågor.

Sverige har historiskt sett drabbats av fyra finansiella kriser sedan landet industrialiserades i slutet av 1800 ? talet. I dagsläget befinner vi oss i en ny finansiell kris vilken har en global spridning och har sin grogrund i bland annat att utlåningen ökat lavinartat runt om i världen det sista decenniet . Finansiella kriser föranleds ofta av att det finansiella systemet satts ur balans. För att erhålla ett stabilt finansiellt system krävs förtroende och för att värna om detta, och därmed stabiliteten i det finansiella systemet i förlängningen, finns lagar och regler.2007 implementerades ett nytt kapitaltäckningsregelverk i svensk lag, efter direktiv från EU.

Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för den svenska bolagskoden och dess grundtankar, och med hjälp av den informationen utreda och analysera effekterna av införandet av koden för svenskt näringsliv. Forskningsansatsen i uppsatsen är abduktiv/explorativ och metodansatsen är kvalitativ. Intervjuer har genomförts med tre olika respondentgrupper, och intervjuerna har varit öppna, individuella och semistandardiserade. Referensramen visar att kriser ger upphov till reglering av olika slag, att det finns flera viktiga bakomliggande faktorer till bolagskoden samt ger en beskrivning av internationella erfarenheter. En mycket viktig faktor är det sociala kapitalet, som genomsyrar allt i samhället och som hittills inte fått stort fokus hos normskapare.

En ny designprototyp ?Sambandssystem vid Kriser? (SaK) för krisledning och för dagligt användande i organisationer har utformats. Detta arbete fokuserar på att utreda SaKs gränssnitt och dess inverkan på människans kognition, samt beslutsprocesser i relation till Stockholms stads krisledningsorganisation. Två bärande tankar har varit särskilt betydande för SaKs konstruktion: (1) Tänk om alla kunde följa det som sker i organisationen och hålla sig uppdaterade! (2) Hur undviks ?information overload? och hur kan informationsutbytet regleras på lämpligt sätt? Tillsammans med dessa tankar har syftet med arbetet främst varit att stärka och stödja organisationens krishantering, att det ska klara hantering av ett eller flera projekt, samt att systemet ska vara användarvänligt och självinstruerande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella krishanterare arbetar med att ge stöd tillindivider som drabbas av traumatiska kriser i dagens moderna Sverige. Vi har genom kvalitativmetod utfört nio intervjuer med professionella krishanterare med erfarenheter av att mötamänniskor i kris. Tre av informanterna är medlemmar i POSOM (psykiskt och socialtomhändertagande), tre arbetar inom Svenska kyrkan, två är kuratorer inom psykiatrin respektiveskolan och en arbetar som psykolog inom psykiatrin. Den vetenskapsteoretiska ansats som använtsär hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följandesocialpsykologiska teorier och begrepp: krisens faser (Cullberg, 2006), holding, mellanområde ochövergångsobjekt (Winnicott, 1993), Benämnandets kraft (Crafoord, 2005), den ontologiskatryggheten och konfiskering av erfarenheten av Giddens (Johansson, 1995), Emotionsteori (Scheff,1990) samt abstrakt och konkret socialitet (Asplund, 2004).

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjälper till med detta. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehåll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frågeschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frågor som går in djupare på en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har.

Uppsatsen syftar till att belysa det allmänna pensionssystemets ekonomiska incitament till förlängt arbetskraftsdeltagande. Vidare undersöks huruvida pensionssystemet är försäkringsmässigt. För att synliggöra de ekonomiska incitamenten görs en jämförelse med det gamla pensionssystemet. Det allmänna pensionssystemets ekonomiska incitament belyses med följande ekonomiska mått: pensionsförmögenhet, förmånsvärde, toppvärde och ersättningskvot. Valet mellan pension och ökat konsumtionsutrymme åskådliggörs i en nyttofunktionsmodell.

Forskarna är överens, kriser har blivit ett oundvikligt inslag i dagensinformationssamhälle. Ett särskilt fokus ligger på hur immateriella värden påverkas. Immateriella värden syftar bland annat till en organisations varumärke och förtroendekapital. Parallellt med den här utvecklingen har även behovet av god krishantering växt fram. Det är numera allmänt vedertaget att god krishantering inte bara kan hjälp en organisation under en kris utan även stärka organisationens varumärke och förtroende efter krisen.Utifrån dessa resonemang såg jag det intressant att undersöka krismedvetenheten med koppling till varumärkesfrågor hos de kommunikationsansvariga på den statliga myndigheten Vägverket.

Syfte: Att skapa förståelse för hur situationen på en marknad kan påverka den finansiella stabiliteten. Med det som grund göra en samlad bedömning om vilka risker som finns på Sveriges bostadsmarknad för att utvärdera hur och om de kan påverka finansiell stabilitet idag.Metod: För att ge oss en ökad förståelse om hur finansiell instabilitet uppstår på en marknad har vi tagit hjälp av Hyman P. Minskys teoretiska modell ?The Financial Instability Hypothesis?. Teorin har vi sedan applicerat på utvalda finansiella kriser för att studera vad som karaktäriserat dem i sin utformning.

Under de senaste åren finns en ökad uppmärksamhet i att kunna förutspå konkurs och andra former av Ekonomiska kriser. Vissa forskare menar att konkursprediktion har varit huvudforskningsämne inom redovisning och finans sedan Altmans studie från 1968. Under åren har flera modeller vuxit fram och tidigare forskning har påvisat att konkurs kan förutspås med en hög grad av tillförlitlighet.Denna uppsats har som utgångspunkt Altmans studie från 1968. 66 företag har undersökts i tre år mellan åren 2000 och 2010, varav hälften av företagen har inlett konkurs och den resterande hälften är så kallade friska företag (ej konkurs). Detta i syfte för att undersöka om Altmans konkurspredektionsmodell Z??-score kan appliceras på svenska företag inom service och informationsteknikbranschen.De 33 friska företagen har jämförts mot de 33 konkursförsatta företagen och sedan sammanslagits för en total procentuell klassificering.Vår studie visar att 14 av 33 konkurssatta företag visar tecken på konkurs ett år innan konkurs inleddes.