
Sökresultat:
4419 Uppsatser om Ekonomiska kretslopp - Sida 47 av 295
Arbetsbiens kärlek i Sverige : Alexandra Kollontaj i svensk debatt under mellankrigstiden
Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det svenska mottagandet av Alexandra Kollontajs novellsamling Arbetsbiens kärlek, och undersöker vidare hur hennes texter i svensk press infogades i den svenska mellankrigstidens debatt om kvinnofrågor. Som bakgrund används också Kollontajs teoretiska verk Den nya moralen och arbetarklassen (1923) samt Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen (1926), de två verk av Kollontaj som fanns tillgängliga på svenska vid denna tid..
Förväntningsgap mellan revisor och: en kvantitativ studie bland medelstora företag i Norrbottens län
Revision handlar om att revisorn ska bedöma huruvida den ekonomiska information som företaget lämnar är trovärdig och om styrelse och VD sköter sina åtaganden gällande förvaltningen. Företagaren är inte alltid tillräckligt insatt i vad revisorn egentligen ska granska och i vilken utsträckning. Därför kan det hända att den revisionsansvarige på företaget förväntar sig mer av revisionen, detta är vad som kallas ett förväntningsgap. Syftet med uppsatsen var att beskriva om ett förväntningsgap finns och att vidare förklara vilka faktorer som kan ligga bakom ett förväntningsgap. Resultatet av undersökningen visade att det faktiskt existerade ett förväntningsgap bland revisionsansvariga.
Möjligheter till utveckling och lärande för Umeå kommuns medarbetare : En analys av betydelsen av organisationsförändringar och kön
Denna studie bygger på ett uppdrag från Umeå kommuns personalfunktion. I Umeå kommuns Jämställdhetsplan 2012-2014 står det att det ska genomföras en ?analys av möjligheten till lärande och utveckling och om det finns skillnader som är könsrelaterade samt vidta åtgärder med anledning av resultaten?. Det övergripande syftet för studien är att granska och analysera vilka möjligheter medarbetare inom Umeå kommun har till utveckling och lärande och särskilt om det finns skillnader mellan kvinnor och män. Vår frågeställning är: hur påverkas möjligheterna till lärande och utveckling av organisationsförändringar och kön? Studien utgår från tre teoretiska ramverk: politisk styrning och organisationsförändringar, arbetsliv och könsamt kompetensutveckling.
Jämförelse mellan våtkompostering och andra VA-system i omvandlingsområden : en fallstudie i Norrtälje kommun.
Eutrophication of the Baltic Sea and Swedish lakes remains a major problem despite many years of effort to reduce the emissions of nutrients. One major source is waste water systems, especially private sewage systems. These sewages accounts for a very large share of nutrients per capita in comparison with citizens connected to larger sewage treatment plants. Norrtälje community has the greatest number of private sewage systems in Sweden. Discharges of nutrients, especially phosphorus, to the Baltic Sea from these sewage systems are significant.
Försäljning av fastigheter genom bolag : Hur bör förfarandet bedömas utifrån gällande lagstiftning?
Inom skatterätten sökes ständigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmåner. Ett sådant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen är paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpå andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet är att de avyttrade andelarna ska klassificeras som näringsbetingade vilket innebär att kapitalvinsten därmed är skattefri. En förutsättning för att uppnå dessa skattekonsekvenser är dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgångar.
Semestereffekter på Stockholmsbörsen
Syftet med denna uppsats är att ytreda huruvida det existerar en semestereffekt på den svenska aktiemarknaden. Författarna har studerat Stockholmsbörsen via Affärsvärldens generalindex med perioden 1990-2005 som grund. Via en referensperiod har det påvisats att denna effekt tycks ha uppkommit under de senaste 20 åren. Anledningarna till detta tros främst bero på ett tilltagande intresse för aktiehandel och den påtagligt förbättrade infrastrukturen kring denna..
Arbetslöshet i nyhetstidningar : En kvantitativ innehållsanalys av journalistik under perioderna 1993, 2000 och 2009
I den här kandidatuppsatsen har vi undersökt hur arbetslöshet framställs i tidningarna Aftonbladet, Dagens Industri och Dagens Nyheter under olika ekonomiska kriser i Sverige under åren 1993, 2000 och 2009. Vi undersökte främst hur skuld och lösningsansvar delades ut i texterna samt vilken roll tillfrågade experter hade. Vi använde oss av teorier om framing och språkliga grepp. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys av olika sorters artiklar och urvalet bestod av 225 analysenheter.Tidigare forskning har visat att mottagare av nyheter, publiken, påverkas i olika grad av hur händelser gestaltas och vinklas i olika medier. Denna studie undersöker inte publikens reaktioner, utan hur tre svenska tidningar väljer att skriva om arbetslöshetsfrågan under olika svenska ekonomiska kriser.
Goodwillnedskrivningars värderelevans : Bevis från Sverige
I januari 2005 implementerades nya standarder genom IFRS 3 och SFAS 142 vilka ändrade förutsättningarna för hur goodwill ska redovisas och hanteras. En av de största skillnaderna från tidigare standards är att goodwill ska testas genom årliga nedskrivningsprövningar istället för att skrivas av enligt plan. Ett syfte med införandet av årliga nedskrivningsprövningar av goodwill var att öka informationsinnehållet till investerare eftersom årliga avskrivningar inte har ansetts värderelevant.Med data från den svenska marknaden undersöker denna studie detta syfte. Är goodwillnedskrivningar på den svenska marknaden värderelevant? Studien har också som syfte att jämföra dessa resultat med resultat som har bevisats på den brittiska marknaden.
Klimatinvesteringsprogrammet som styrmedel : på väg mot klimatmålen med Östersund som fall
The swedish national environmental goals have different policies and developments connected to them in order to achieve the goals on time, but the implementation of the different policies differ and is hard to evaluate compared to the theoretical background. With this thesis I have chosen to investigate the climate investment programmes results in Östersund compared to its goals with a case study. The different projects within the climate investment programme have reduced the emissions of CO2, but not in the amount that was anticipated and a lot of the projects were within projects that the municipality already was developing or doing. .
Lokal samförvaltning av fiske ? hållbar lösning eller misslyckad politik?
Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.
K2 - Egenupparbetade immateriella tillgångar. En studie omfattande utgivare av programvara
Bakgrund och problem: Efter att redovisningen i Sverige traditionellt sett inte gjort någonåtskillnad mellan olika typer av företag så tog Bokföringsnämnden 2004 initiativ till Kprojektetdär en uppdelning görs utifrån företagets storlek och associationsform. Det nyaregelverket för mindre aktiebolag, kallat K2, syftar främst till förenkling. En förändring somgör att bland annat företag verksamma inom programutveckling kommer att påverkas i höggrad är att egenupparbetade immateriella tillgångar inte längre tillåts att aktiveras.Konsekvensen därav är att det egna kapitalet och soliditeten minskar, vilket kan påverkasynen på företagets ekonomiska ställning.Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur mindre företag av kategorin programvaruutvecklarepåverkas av övergång till K2 avseende immateriella tillgångar i årsredovisningen och vaddetta får för effekt på eget kapital och soliditetsmåttet.Avgränsningar: Vi har valt att begränsa studien till egenupparbetade immateriella tillgångar.Vidare kommer vi endast att undersöka aktiebolag som tillhör kategorin Utgivning av annanprogramvara (ej för dataspel), SNI-kod 58290.Metod: Angreppssättet i studien är kvantitativt, där vi hämtat relevant data från företagensårsredovisningar, vilket sedan sammanställts i tabeller och diagram. Nyckeltal ochförändringar i dessa vid övergång till K2 har beräknats.Resultat och slutsatser: En relativt liten andel av undersökt population kommer direktpåverkas vid en övergång till K2 avseende att egenupparbetade immateriella tillgångar intelängre tillåts aktiveras. Av de som påverkas så innebär övergången för flertalet en markantförändring i eget kapital och soliditetsmåttet.
Tillämpning av näringsrekommendationer inom förskolan
Syftet med studien var att ta reda på hur chefer och kökspersonal på förskolor arbetade för att främja goda matvanor hos barn enligt de nationella riktlinjer som finns.Metoden som användes var kvalitativ intervjuundersökning med fem förskolechefer och fem kökspersonal i en kommun i östra Svealand. Kravet för att medverka i undersökningen var att förskolorna skulle tillaga och planera maten på egen hand. I kommunen fanns det 65 förskolor som lagade och planerade maten själva. Lottdragning tillämpades för att välja ut vilka förskolor som skulle delta i undersökningen.Resultatet visade att förskolecheferna hade det yttersta ansvaret för att Statens livsmedelsverks riktlinjer följdes men de delegerade ansvaret till kökspersonalen då dessa ansågs vara experter inom området. Resultatet visade dock att kökspersonalen inte följde riktlinjerna till fullo, då de ansåg att de hade tillräckligt med kunskap.
Samverkan mellan kommun och näringsliv : en fallstudie av Växtkraft Kinda
Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunal samverkan med det lokala näringslivet utformas utifrån teorier kring governance, policynätverk samt public-private partnerships. Detta genomförs utifrån en fallstudie av projektet ?Växtkraft och företagarutveckling? som är en del av den ekonomiska föreningen Växtkraft Kinda. I uppsatsen undersöks faktorer som gemensamma mål, resursutbyte, ömsesidigt beroende samt förtroende och vilken betydelse dessa har för samverkan. Dessutom granskas hur kontakterna mellan aktörerna är utformade samt vilken betydelse inflytande och konkurrens har i samarbetet.I uppsatsen kommer jag fram till att det existerar gemensamt formulerade mål även om de till viss del varierar mellan aktörerna.
Motivation och lönsamhet ? en studie om motivationshöjande åtgärder och effekten på lönsamheten.
Lönsamhet är ett ständigt aktuellt diskussionsämne för företag. För chefer är det en stor utmaning att bygga ihop en organisation som kan generera de högsta vinsterna. Ett sätt att möjliggöra högre lönsamhet är att ta hand om de existerande resurserna. Personalen är en konstant nyckelresurs i organisationen och bidrar till företagets framgång. Därför är det intressant att ta reda på hur företag kan påverka sin personal för högre ekonomiska effekter.
Scanvados - en skånsk calvados
?Scanvados ? en skånsk calvados? börjar med en beskrivning av vad calvados egentligen är och vilka som är de ultimata förhållandena för att kunna producera en god och attraktiv calvados. Examensarbetet fortsätter sedan med att undersöka förutsättningarna för calvadosdestillering i Skåne, och täcker juridiska, ekonomiska och praktiska aspekter av produktionsförloppet såsom lagar, tillstånd, kostnader men även ifall de närproducerade äppelsorterna lämpar sig för calvadostillverkning. Mot slutet följer en diskussion som knyter ihop de olika resultaten av undersökningarna och där jag drar mina slutsatser om en hållbar calvadosproduktion i Skåne..