Denna rapport behandlar framtagandet av en modell för beräkning av lastbilars nyttjandegrad. Vidare beskrivs hur denna modell har implementerats och vilka möjliga ekonomiska besparingar som finns att hämta med ett ökat nyttjande. Den kostnadskalkyl som upprättades för att kunna beräkna dessa möjliga besparingar resulterade i en kalkylerad timkostnad på 551 SEK per timme och lastbil. De resultat som beräkningarna av lastbilarnas nyttjandegrader gav, tyder på att bilarna i den södra regionen, som förväntat, hade en klart lägre nyttjandegrad än övriga. Mer oväntat var dock att detta till stor del berodde på ett lågt kapacitetsutnyttjande.

Vilka ekonomiska frågor ligger närmast de svenska brevskrivarnas hjärtan? Två svenska professorer, Becker och Jonung undersökte detta 1998. Denna studie undersöker i ett världsunikt data set innehållande 536 brev adresserade till statsminister Fredrik Reinfeldt under hans mandatperiod 2006-2014. Genom undersökningen ges en övergripande bild av brevskrivarnas mest centrala frågor rörande ekonomi. Utgångspunkten ligger i att undersöka skillnader i fördelningen av brev mellan denna och tidigare studie.

I denna uppsats undersöker vi Export Processing Zones (EPZ) roll i ett lands ekonomiska utveckling, exemplifierat med Mexico. Fokus för uppsatsen är centrerat kring de bakåtriktade länkeffekter som förväntas uppstå som en effekt av ett EPZ-program. Fenomenet längs den mexikansk-amerikanska gränsen kan sägas ha flera orsaker, men grundas i tillgången på billig arbetskraft samt närhet till världens enskilt största konsumentmarknad. Uppsatsen visar på ett minskat FDI-inflöde, ökad sysselsättning, begränsad teknologiöverföring samt mest jobbspecifik kunskapsöverföring. Eftersom få lokala eller inhemska underleverantörer kontrakteras av EPZ-företagen minimeras länkbildningen.

I denna uppsats studeras hur afrikanska länders ekonomiska tillväxt påverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemställningen har en tvärsnittsstudie utförts med hjälp av en regressionsanalys. Datamaterialet som används är sekundärdata som inhämtats från Världsbanken. Den beroende variabeln som undersöks är genomsnittlig tillväxt i reell BNP per capita mellan år 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.

I Sverige används mycket energi för uppvärmning av bostäder och lokaler. För att uppfylla det ständigt ökande behovet av värme, byggs exempelvis nya värmeproducerande anläggningar som komplement i fjärrvärmesystem. Samtidigt finns det outnyttjad energi i industrin som i sin produktion får värme som oönskad biprodukt.Denna rapport undersöker möjligheten att utnyttja denna biprodukt från industrin för att tillföra energi till ett befintligt fjärrvärmenät och lagra i ett säsongsvärmelager. När värmebehovet ökar under den kalla delen av året, skall säsongsvärmelagret bidra med värme.Idén är att lagret skall ersätta delar av de värmeproducerande anläggningarna som utnyttjas i Halmstads fjärrvärmesystem. Målet är att all fossil bränsleanvändning skall kunna tas bort.

Sedan 1990-talet har många företag valt att komplettera den ekonomiska redovisningen med information om företagets påverkan på den yttre miljön. I slutet av 1990-talet började intressenter att efterfråga företags ställning gällande sociala frågor. Allt fler företag började ta in detta helhetsbegrepp (ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer) och rapportera information om hur man ser på företagets roll i samhället i en så kallad hållbarhetsredovisning. Viss kritik har riktas mot hållbarhetsredovisning på grund av dess frivilliga karaktär både till existens och innehåll och många har ifrågasatt trovärdigheten i den information som redovisas. Syftet med vår uppsats var att studera varför företag valt att hållbarhetsredovisa, vad de använder sin hållbarhetsredovisning till idag och hur de arbetar för att få informationen så trovärdig som möjligt.

De traditionella dagvattensystemen med underjordiska ledningsnät innebär stora komplikationer i form av översvämningar och en mycket negativ miljöpåverkan. Genom att istället efterlikna naturens kretslopp renar och fördröjer de ekologiska dagvattensystemen vattnet på dess väg mot det mottagande vattendraget, recipienten, och avlastar samtidigt ledningsnätet. Denna uppsats syftar till att informera, argumentera och inspirera till en utökad användning av dessa system och att särskilt belysa biodikets roll och funktion.Biodiken, eller bioswales, är grunda, vegetationsbeklädda diken med svag lutning som renar, infiltrerar och fördröjer dagvattnet och kan exempelvis användas längs vägar, på parkeringsplatser eller bostadsgårdar. De är flexibla som gestaltningselement och effektiva ur reningssynpunkt, men de kräver rätt utformning och dimensionering. Därför beskrivs i detta arbete tekniken och de viktigaste parametrarna man bör tänka på vid planering och anläggande av biodiken.

Bakgrund och problem: I dagens globala samhälle är miljöaspekter omöjliga att bortse från.Företagens påverkan på miljön har varit ett återkommande ämne och de kan inte längre endastse till aktieägarnas intressen, utan märker att andra intressenter ställer högre krav på attföretagen ska ta sitt ansvar gentemot miljön. Företagens styrning mot sina miljömål har gåttfrån ett utifrånperspektiv till ett mer inifrånperspektiv. Av den orsaken kan det finnassamband mellan företagens ekonomiska mål och miljömål och frågan är om det går att se omföretagens miljöarbete påverkar deras ekonomiska mål.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur miljöarbetet används i ICA och Coop:sekonomistyrning och i vilken mån miljöfrågor påverkar företagen i dagligvaruhandelnsekonomiska mål.Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie i dagligvaruhandeln där respondenter på tvåbranschföretag har intervjuats.Resultat och slutsatser: Genom vår studie har det framkommit att ICA och Coop användersig av miljöarbete om det är ekonomiskt lönsamt. Miljöarbete ses som en storkonkurrensfördel i branschen vilket till stor del bidrar till att företagen agerar överhuvudtaget.Förslag till fortsatt forskning: Att studera ämnet sett ur fler aktörers perspektiv, gärnainkluderande lågpriskedjor. Undersöka miljöarbetet och dess ekonomistyrning i tillverkandeföretag, samt väga in kundernas uppfattning av företagens miljöarbete..

Bakgrund: Många biltillverkare fick stora ekonomiska problem under den ekonomiska krisen i slutet av 2008. Detta gjorde biltillverkarnas kapitalstruktur och skuldandel till ett högaktuellt ämne.Syfte: Studien syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan biltillverkarnas skuldandel och resultat, börsvärde samt finansiella nyckeltal under låg- respektive högkonjunktur.Genomförande: Sekundärdata har samlats in från företagens årsrapporter och finansiella rapporter. Dessa data har sedan sammanställts för att kunna göra en regressionsanalys och hypotesprövning. Detta för att se om det finns något samband mellan skuldandelen och nyckeltalen.Resultat: Det fanns ett signifikant samband under både låg- och högkonjunktur mellan skuldandelen och resultatet samt räntabiliteten på det totala kapitalet. Det är svårt att säga om det är skuldandelen som är den beroende eller oberoende variabeln, det vill säga om det är skuldandelen som påverkar nyckeltalen eller tvärt om.

Under senare delen av 1900-talet har antalet tätorter såväl som tätorternas invånarnatal ökat markant. Detta har inneburit en expansion av tätorternas yta, vilket har lett till att åkermark tagits ur bruk för att istället bebyggas. Samtidigt är intresset för närodlat och hållbar användning av naturresurser mycket stort bland både konsumenter och kommuner, vilket innebär en konflikt mellan kommunens val att bebygga åkermark för att tillgodose kortsiktiga, ekonomiska mål och att bevara åkermark för att ta hänsyn till mer långsiktiga, ekologiska värden. Syftet med detta arbete var att identifiera vilka faktorer som påverkar huruvida en kommun beslutar att bebygga åkermark eller ej, samt att undersöka hur dessa faktorer påverkar beslutet att bygga på åkermark. Undersökningen gällde dock endast bostadsbyggnation på åkermark. Studien är uppdelad i två delar. Först gjordes en litteraturgenomgång av vilka kostnader och nyttor som tätortsexpansion på åkermark för med sig vid en kostnadsnyttoanalys.

Denna uppsats undersöker hur ett produktivt skogsbruk kan drivas med höga rekreativa värden och utan att produktionen och intäkterna minskar. Skogsbrukets drivkraft är ekonomi men skogen har även ett rekreativt värde för invånare i den urbana miljön.Den första delen innehåller en litteraturstudie kring vad rekreationen betyder och vilka aspekter som har störst vikt i strukturen av skogen. Längre fram i studien lyfts också skogsbrukets olika metoder och argument fram och i den avslutande fallstudien prövas teorierna i ett verkligt fall utifrån några typbestånd.Vad rekreationen betyder för människan kan sammanfattas med att vi i naturen till skillnad från staden rekreerar oss. I skogen samlar vi energi genom att vi då slipper element som annars stör vår koncentration som t.ex. reklam och buller.

Det är väl känt att mediebranschen befinner sig i en tid av förändring. Tidningsredaktionernas ekonomiska situation har blivit allt sämre, och såväl frilansarvodena som andelen fasta anställda har minskat. När journalistiken inte betalar sig, kan frilansjournalister tvingas till alternativa ekonomiska lösningar. Sidouppdrag inom pr är en variant på sådana.  Syftet med vår studie var att ta reda på vilka incitament som fanns för att som frilansjournalist börja ta pr-uppdrag, samt hur de tillfrågade förhöll sig till sina dubbla yrkesroller.

Undermåliga enskilda avlopp i Östersjöns närområden bidrar till både övergödning ochförorening av havsvattnet. En av orsakerna är att sommarstugeområden i allt högre gradövergår till åretruntboende. Denna successiva förändring, skapar så kalladeomvandlingsområden, med i många fall otillräckliga avloppssystem. I takt med att flerväljer att bosätta sig permanent i dessa områden ökar belastningen på avloppen ochdärmed risken för läckage och föroreningar.Ett sätt att minska utsläppen är att bygga ut det kommunala avloppsledningsnätet tillomvandlingsområdena. Problemet är att det kan ta 5 ? 10 år från planering avutbyggnad fram tills inkoppling av kommunalt avlopp kan ske på berörda fastigheter.Under den tiden behövs tillfälliga avloppssystem som kan användas somövergångslösningar, ersätta bristfälliga enskilda avlopp och förbättra miljön.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare i Namibia förhåller sig till läroplaner och ämnets förutsättningar och hur det påverkar deras uppfattning om musikutbildning. Studien är en undersökning om vilka tyngdpunkterna i de namibiska styrdokumenten i ämnet musik är. Vi har undersökt hur kursplanen tolkas i teorin och i praktiken av lärare. Dessutom har vi undersökt vilka ramfaktorer som är rådande för en musiklärare i Namibia och hur dessa faktorer påverkar undervisningen. Denna studie bygger på sociokulturell teori och ramfaktorsteori.

Marknaden för flygmotorunderhåll har blivit allt mer konkurrensutsatt sedan nya aktörer börjat ta marknadsandelar. Det kärvare marknadsklimatet har främst drabbat de små fristående underhållsleverantörerna. En av dessa små fristående underhållsleverantörer är Volvo Aero Corporation, VAC, i Trollhättan. Ett problem vid flygmotorunderhåll är behovet av reservmotorer. Kapitalkostnaden för inköp av reservmotorer är mycket hög, samtidigt som bristkostnaderna också är mycket höga.