Statens och försäkringsbolagens utbetalningar till brottsoffer har ökat kraftigt sedan mitten av 90-talet. Ökningen grundar sig på flera faktorer, bl a på grund av den ökade brottsligheten i samhället men även p g a att medvetenheten om Brottsoffermyndighetens verksamhet har ökat i takt med att polis och åklagare informerar mer om rätten till statlig brottsskadeersättning. De ökade kostnaderna för försäkringsbolagen kan bero på den ökade medvetenheten om att ersättning kan lämnas genom överfallsskyddet i hemförsäkringen. Överfallsskyddet i hemförsäkringen kom till på 1970-talet som ett led i att förbättra ersättningen till brottsoffer. Vid den tiden fanns redan statlig brottsskadeersättning men endast i begränsad omfattning.

Förhållandet när en elitishockeyspelare kontrakteras av en svensk ishockeyklubb regleras av tre olika avtal. I uppsatsen görs en inledande utredning och granskning av dessa avtal som är skräddarsydda för att användas som grund för att besvara de två nedan angivna frågeställningarna.Avtalen granskas först utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv där vi undersöker ishockeyspelarens rättsliga ställning och fastställer om spelaren kontrakteras av sin klubb i egenskap av arbetstagare eller om han är att anse som självständig uppdragstagare samt undersöker vilka konsekvenser detta får i form av tillämpligheten av svensk arbetsrättslagstiftning. Avtalen undersöks sedan ur ett avtalsrättsligt perspektiv med fokus riktat på hur långt de grundläggande principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet kan sträcka sig samt vilken inbördes ställning och förhandlingsposition avtalsparterna har vid avtalsskrivandet. Vi undersöker vidare hur ett ingånget avtal kan fullgöras samt på vilket sätt avtal kan begränsas i syfte att skydda en avtalspart i underlägsen ställning från att drabbas av oskäliga avtalsvillkor. Rättsläget är utifrån denna problemställning oklart vad gäller spelaravtal inom svensk elitishockey.Inom ramen för de två frågeställningar som vi vill besvara gäller den första frågeställningen vid den situationen att en svensk ishockeyspelare som står i ett avtalsförhållande med en svensk ishockeyklubb väljer att lämna klubben för spel i NHL.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för förhållandet mellan skolkuratorns person och yrkesroll samt hur känslor som uppkommer i elevsamtal hanteras. Utöver det undersöks också de konsekvenser för välbefinnande som kan följa av känslohantering, för såväl kurator som elev. Detta undersöks genom åtta kvalitativa intervjuer med skolkuratorer där deras beskrivningar av kuratorsyrket står i fokus. Intervjuerna utgör en systematiserad empiri som tolkas för att tillsammans med utvalda teorier besvara studiens frågeställning. De teorier som huvudsakligen används för att förstå empirin är teorierna om emotionellt arbete och social responsivitet.

Tappningsstrategin för Vänern ändrades i ett beslut från Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Vattenfall AB, på uppdrag av regeringen år 2008. Detta gjordes för att minska risken för översvämningar i Vänern.  Åtgärden var föreslagen av Klimat- och sårbarhetsutredningen, som försökt utreda konsekvenser av klimatförändringar för Vänern i ett framtida förändrat klimat. I utredningen används en metod för att mäta kostnader. Metoden är en kostnads-nytto-analys (Cost-Benefit-Analysis; CBA) som användes för att utvärdera bland annat Vänern med omnejd. Enligt denna uppsats saknas det värdering för naturmiljö och sociala faktorer i denna utredning.

ESammanfattning Examensarbetets titel: Vin & Sprit ? Konsekvenser av försäljningen till Pernod Ricard Seminariedatum: 2008‐06‐04 Ämne/kurs: FEKP01, Examensarbete magisternivå, 15 poäng Författare: Malmborg Niklas, Måwe Mikaela, Pettersson Mikael Handledare: Skärvad Per Hugo Fem nyckelord: Vin & Sprit, Absolut Vodka, Pernod Ricard, varumärke och förvärv Syfte: Syftet med detta examensarbete är att utifrån den teoretiska referensramen, med hjälp av en konstruerad analysmodell identifiera positiva respektive negativa konsekvenser för V&S efter försäljningen till Pernod Ricard. Metod: Författarna använder en abduktiv ansats med ett deskriptivt syfte. Kvalitativ metod är tillvägagångssättet för att samla in information. Vid datainsamlingen används semistrukturerade telefonintervjuer som primärdata och artiklar som sekundärdata. Teoretiska perspektiv: Författarna använder sig av förvärvs‐ och ledarskapsteorier samt tidigare forskning kring Corporate social responsibility i den teoretiska referensramen. Varumärkesstrategins grunder och forskning framförs även i ramverket. Empiri: Det empiriska datamaterialet hämtas från kvalitativa intervjuer, dagstidningar, rapporter och Internet. Detta tillsammans skapar ett djupt och realistiskt material.

Ett undantag från revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefär 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stämmer är stor. Revisorn är ett sätt för att bekräfta informationen och öka trovärdigheten för räkenskaperna. Detta ledde till vår problemformulering: Förändras trovärdigheten i ett bolags finansiella rapporter om aktiebolaget väljer bort revisionen? Vilka konsekvenser får det för bolagen i relation till bankerna?Syftet är att få en bild av om trovärdigheten hos ett bolag förändras då de väljer bort revisionen och vilka konsekvenser det kan få.Studien har en deduktiv ansats, vilket innebär att vi började med datainsamling och teorier.

Tidigare forskning har visat samband mellan språkanvändning och den uppfattning som kvinnor själva och samhället har om våld och övergrepp. Kvinnor som har blivit utsatta för våld och övergrepp möter ofta misstro och skuldbeläggande från omgivningen, vilket leder till att de inte blir trodda och att förövaren i många fall inte döms. I detta arbete undersöks hur en viss språkanvändning framställer våld och övergrepp på ett sätt som bland annat skuldbelägger offret, och vilka konsekvenser den språkanvändningen får. Metoden för arbetet är diskursanalys, och består av en textgranskning av domar från en svensk tingsrätt. Resultaten visar att rätten beskriver våld och övergrepp på ett sätt som leder till konsekvenser som att våldet döljs, förövarens ansvar minskas samt att offret skuldbeläggs.

Bakgrund och problem: Det har byggts ungefär 50 nya arenor under 2000-talet och i flera fall har arenorna byggts i små kommuner. Varje år lägger Sveriges kommuner ut 400 miljoner kronor för att arenorna ska gå runt. Med detta som bakgrund tycks arenatrenden trots allt öka, men varför? Media lyfter ofta fram den ekonomiska situationen för en arena men kommunerna beskriver att de vill skapa ett värde som inte kan mätas i ekonomiska termer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och förstå kommunens syn på en arenas lönsamhet genom att beskriva beslutsprocessen för etablering av en ny arena. För att uppfylla detta kommer vi att identifiera och förklara avgörande faktorer (både ekonomiska och icke-ekonomiska). Avgränsningar: Vi har valt att endast studera multiarenor och därmed uteslutit andra typer av arenor.

Fokus i denna uppsats ligger i att jämföra fyra organisationers hållbarhetsredovisningar och se i vilken utsträckning de uppfyller GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan. De fyra organisationer som granskas är Sveriges storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Eftersom att de agerar inom den finansiella sektorn har en avgränsning gjorts till det ekonomiska ansvaret eftersom det är det mest relevanta och intressanta att titta närmare på. Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt, i sina hållbarhetsredovisningar, tillämpar Sveriges fyra storbanker GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan? Syftet är att se hur bankerna har presenterat sin ekonomiska påverkan enligt GRI:s riktlinjer och jämföra dessa med varandra. För att få fram information om detta har respektive banks hållbarhetsredovisning för år 2010 granskats och tolkats.

Uppsatsen granskar det avtal mellan Indien och USA som ingicks under 2006.Utifrån det rationella aktörsperspektivet har vi undersökt hur man kan förklara debeslut USA och Indien tog då de ingick avtal med varandra. Vi har använt oss avfyra grundbultar som utgångspunkt: målsättning, alternativ, valmöjligheter ochkonsekvenser. Med dessa fyra bultar har vi försökt förstå vilka för- och nackdelarIndien respektive USA haft när de ingick avtalet och hur de kan ha resonerat införundertecknandet av avtalet. Vi har också försökt se vilka konsekvenser avtalet kanha fått för icke-spridningsavtalet NPT och för andra länder i världen.Vi kom fram till att både Indien och USA agerat rationellt utifrån sinanationella intressen och att detta samarbete trots flera risker är betydande för bådaländerna och värt de uppoffringar som man gjort..

Svenska fjällområdet är välbesökt av både utländska och svenska turister. Kalfjällen och det öppna landskapet utgör en omtyckt vandringsmiljö och de alpina skidområdena har årligen miljontals besökare.Klimatförändringarna diskuteras flitigt idag och fjällområdet står inför enförändring. Djur- och växtarter flyttar norrut och kalfjällen växer igen. Den alpina skidsäsongen förväntas bli kortare, vilket får Ekonomiska konsekvenser för de berörda verksamheterna. Skistar AB, som är den dominerande aktören inom alpin verksamhet i Norden, ökar ständigt användandet av snökanoner för att säkerställa skidsäsongen.

I denna uppsats jämförs det gamla kommunala utjämningssystemet, som gällde mellan 1996 och 2004, med det nya som trädde i kraft vid årsskiftet 2004/2005. Som utgångspunkt för analysen används ekonomisk teori med fokus på relationerna mellan olika nivåer av offentlig sektor. Den svenska modellen för ansvarsfördelning mellan stat och kommun, inklusive finansieringsrätten, kräver att kostnader som inkomster utjämnas över kommungränserna. Det övergripande syftet med det kommunala utjämningssystemet att upprätthålla kommunal självstyrelse utan att ineffektivitet och negativa samhällsekonomiska effekter uppstår. En betydande del av uppsatsen behandlar de två olika systemens effekter för olika kommuntyper.

En önskan finns från brödföretaget Polarbröd AB i Älvsbyn att veta om det är tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt att utvinna etanol ur gasen från bakugnarna. För detta ändamål togs prover på gasen som sedan analyserades med gaskromatografi. Proverna visade att gasen innehöll etanolånga motsvarande en volym av upp till 30 m3 etanol i vätskeform per år. De tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att separera ut denna etanol undersöktes och det visade sig vara tekniskt fullt möjligt men ekonomiskt tveksamt att genomföra en sådan separering med konventionella metoder. Nya separationsmetoder under utveckling visade på betydligt bättre ekonomiska förutsättningar.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av självskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner får för medlemmarnas identitetsskapande på ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. Två diskurser har identifierats och döpts till ?naturlighetsdiskurs? och ?onaturlighetsdiskurs?. Inom dessa konstrueras självskadebeteende på skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan båda diskurserna.

Bakgrund: Upplevelsen av att vara anhörig till någon som har långvarig smärta är något som de flesta inte tidigare har erfarenhet av. Traditionellt sett har familjen varit ansvarig för vård och omsorg. I de flesta fall ses det som en självklarhet att hjälpa och vara ett stöd för den smärtdrabbade makan/maken. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur nära anhöriga upplever det att leva tillsammans med personer som har långvarig smärta. Metod: Studien genomfördes och analyserade kvalitativt, datainsamlingen genomfördes via artikelsökning i olika databaser.