Syftet med vår litteraturstudie i upprepad utsatthet är, att beskriva fenomenet utifrån vedertagna kriminologiska teorier, samt sammanställa åtgärdsförslag, som kan användas i det förebyggande polisarbetet. Med upprepad utsatthet menas att samma person eller samma objekt utsätts för flera brott under en begränsad tidsperiod. I England har man forskat på området sedan 80-talet. I Sverige är det först på senare år som man ägnat sig åt att genomföra studier i ämnet?.

Rapportens huvudsakliga syfte är att undersöka om polisens bemötande mot personer som har begått brott har någon betydelse för om de kommer att begå ytterligare brott. Rapporten inriktar sig på intervjuer med dels poliser och dels med personer som har någon form av kriminalitet bakom sig. Vi delar in de kriminella personerna i tre kategorier; ungdomar, personer som har begått enstaka brott samt vanekriminella. Genom de här intervjuerna och med hjälp av krimino¬logiska teorier har vi kommit fram till att polisens bemötande har stor inverkan på de personer som har blivit föremål för ett ingripande från polisen. Samtliga tre kategorier påverkas av polisens bemötande, dock på lite olika sätt.

Bakgrund Lagen om anmälningsskyldigheten infördes 1999 och dess konsekvenser har diskuterats flitigt. Införandet har gjort att revisorerna fått en svårare roll. De förväntas agera i samhällets intresse samtidigt som de löper risken av att själva drabbas av negativa effekter när de anmäler brott.Syfte Mot denna bakgrund tyckte vi det var intressant att undersöka om lagen visat sig vara effektiv. För att mäta dess effektivitet har vi tagit fram modellen AGUFE. Vidare ansåg vi det intressant att jämföra revisorskårens inställning till lagen med revisorer som anmält brott.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisorer arbetar med revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga Ekonomiska brott. Vidare är syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om kassaregister uppfyller sitt syfte.I denna studie har den kvalitativa metoden använts för att uppnå uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primärdata är baserade på personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som är verksamma inom kontantbranschen. Sekundärdata består av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner.I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen.Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av Ekonomiska brott inom kontantbranschen då det är revisorerna som utförligt ska granska företagets årsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning.

En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd.

En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd.

Syftet med vår uppsats har varit att beskriva och analysera brottsstrukturen vid anmälningar gjorda av revisorer.Med utgångspunkt från bestämmelserna som reglerar revisorns anmälningsskyldighet vid misstanke om brott, FAR: s modell om hur revisorn bör agera vid misstanke om brott och våra teorier har vi skapat en egen hypotesmodell. Modellen beskriver förhållandena som vi grundar våra hypoteser på.Undersökningen genomfördes som en mindre tidsseriestudie och baserades fullständigt på sekundärdata. Informationen samlade vi in genom en dokumentstudie. Insamlade data omvandlade vi till information som tillsammans med ett Chitvå-test används för att besvara våra hypoteser.I analysen kunde vi konstatera att revisorerna har fått en ökad förståelse för hur de ska agera vid misstanke om brott men trots det så är antalet anmälningar från deras sida få i förhållande till andra anmälare. Vi fann även att visa revisorer anmäler felaktigt och att flertalet anmälningar avser bokföringsbrott..

Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och ämnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Syftet med studien är att undersöka butikspersonals trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av statistik från Polismyndigheten i Karlskrona och en enkätundersökning. Studiens enkät innehåller 21 frågor och följande sju ämnesområden: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rädslan över att utsättas för brott, oron över att utsättas för brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmälningsbenägenheten och frågor om polisens agerande. Frågorna är även utvalda utifrån den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som påverkar människors trygghet.

Problemformulering: Ekonomisk brottslighet och bolagsskandaler är något som har uppmärksammats allt mer under de senaste åren. Den Ekonomiska brottsligheten är ett växande och allvarligt samhällsproblem och den blir allt mer och mer avancerad och internationaliserad. För att kunna få kontroll över den Ekonomiska brottsligheten i Sverige infördes det den 1 januari år 1999 därför en ny lag som föreskrev en skyldighet för revisorer att anmäla misstanke om brott till åklagare eller polis, den så kallade anmälningsskyldigheten eller anmälningsplikten. Problemen med anmälningsskyldigheten är bland annat hur olika centrala begrepp ska tolkas och hur revisorn ska kunna bibehålla sin oberoende ställning gentemot klienten.Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur revisorers anmälningsskyldighet vid misstanke om brott upplevs och hur centrala delar av lagtexten tolkas av revisorerna. Studiens delsyften är att redogöra för om det finns ett glapp mellan lagstiftarens och revisorernas tolkning av lagstiftningen, undersöka om anmälningsplikten har påverkat revisorns val av klienter samt att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan små, medelstor och stora revisionsbyråer.Avgränsningar: Studien är avgränsad till auktoriserade och godkända revisorer i Stockholmsregionen för enkätundersökningen och till intervjuer med en chefsåklagare på EBM.Metod: En elektronisk enkät skickades ut till totalt 70 revisorer, efter att vi kontaktat revisionsbyråerna via telefon.

Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band.

En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd.

Ett flertal av brotten i Brottsbalken kräver angivelse av målsäganden för att åklagaren ska kunna väcka åtal. På Polisutbildningen undervisar man väldigt lite om de här brotten och många poliser saknar därför kunskap i området. Jag tyckte det skulle vara intressant att ta reda på mer om dessa brott samt varför/om detta är viktigt för oss poliser att kunna. För att undersöka detta har jag använt mig av lagtext, förarbeten, JO-utlåtanden och doktrin. Mitt resultat är en genomgång av hur lagstiftningen är utformad, samt ett försök att få det någorlunda begripligt.

Syftet med vår uppsats är att göra en probleminventering av bokföringsbrott. Vi kommer att kartlägga de huvudsakliga anledningarna utifrån kontrollväsendets perspektiv till varför människan begår bokföringsbrott för att kunna ge förslag på möjliga åtgärder. Eftersom det inte finns mycket teori inom ämnet har det varit svårt att sätta den teoretiska referensramen. Dock har vi tagit med den information vi tyckt varit relevant för ämnet där vi använder oss av institutionell teori och rättviseteori.. Vi har valt att använda oss av en induktiv metod där vi utgår ifrån empirin för att finna våra slutsatser.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur brottsutsatta kvinnor som har eller har haft en missbruksproblematik upplever sitt behov av stöd efter att de utsatts för någon form av brott. Med studien har vi även haft ett delsyfte där vi ville undersöka om kvinnorna identifierar sig själv med bilden av ett brottsoffer eller inte. Våra frågeställningar har varit:? Vilket behov och vilken form av stöd upplever kvinnorna sig ha efter att de utsatts för brott?? Har det förekommit någon form av stöd efter att kvinnorna varit utsatta för ett brott?? Hur har detta stöd sett ut?? Upplever kvinnorna att de är ett brottsoffer?Brottsutsatta kvinnor med missbruksproblematik har svårt att själva se sitt behov av stöd. Det kan bero på att de inte identifierar sig med bilden av ett brottsoffer då de anser att de valt att leva i en värld där de vet att risken att utsättas för brott är påtaglig.