Sökresultat:
4362 Uppsatser om Ekonomiska bedömningar - Sida 18 av 291
Investera i affÀrssystem: att leva i eller utanför molnet? - En kvalitativ studie av leverantörers och anvÀndares upplevda fördelar och nackdelar med olika sÀtt att införskaffa och anvÀnda affÀrssystem.
Denna fallstudie har ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och behandlar upplevda för- ochnackdelar med ett affÀrssystem i och utanför molnet. Sex personer frÄn fem olika företag hardeltagit i kvalitativa intervjuer som har varit av semistrukturerad art. Syftet med dessaintervjuer har varit att ta del av anvÀndares och leverantörers uppfattningar rörandeaffÀrssystem som molntjÀnst jÀmfört med ett mer traditionellt affÀrssystem. TvÄ av företagenlevererar bÄda tjÀnsterna och de övriga tre Àr olika anvÀndare. De olika kategorier som jagdelat in frÄgorna i har baserat sig pÄ tidigare och relaterad forskning rörande affÀrssystem ioch utanför molnet.Studiens slutsats visar pÄ att de Àr rÀtt jÀmt mellan upplevda för- och nackdelar med ettaffÀrssystem i molnet kontra ett affÀrssystem utanför.
Konsekvenser vid avskaffandet av revisorers anmÀlningsplikt
Syfte: Uppsatsen avser undersöka om anmÀlningsplikten har haft den betydelse för externa intressenter som dess ursprungstanke var samt att utreda vilka eventuella konsekvenser ett avskaffande kan komma att leda till, framförallt för externa intressenter. Uppsatsen har ocksÄ behandlat anmÀlningspliktens funktion i praktiken de Är den varit verksam. Metod: I uppsatsen anvÀndes kvalitativ metod med betoning pÄ hermeneutiskt synsÀtt samt grundad teori. Semistrukturerade intervjuer gjordes med intressenter berörda av anmÀlningsplikten och debatten kring Àmnet studerades. Teoretiskt perspektiv: I syfte att förstÄ utvecklingen med anmÀlningsplikten samt för att kunna definiera konsekvenserna av ett eventuellt avskaffande togs del av den institutionella teorin.
Vad kommunicerar goodwill? : Olika aktörers syn pÄ goodwill
Goodwill Àr ett redovisningsbegrepp som uppkommer vid förvÀrv och redovisas i ett bolags balansrÀkning. Balansposten uppstÄr nÀr ett bolag förvÀrvar en enhet för mer Àn det verkliga vÀrdet pÄ ett företags nettotillgÄngar, d.v.s. goodwill utgör ett restbelopp. GoodwillvÀrdet ska spegla framtida ekonomiska fördelar som skapas vid genomförandet av ett förvÀrv. Visar det sig i framtiden att förvÀrvet inte genererar de ekonomiska fördelar tvingas bolaget att redovisa en nedskrivning av goodwill som i sin tur blir en kostnad i resultatrÀkningen.Syftet med studien Àr att fÄ en tydligare förstÄelse för goodwill samt granska hur bra redovisningen av begreppet Àr mot en individs egenintressen.
HANTERING AV JORDMASSOR VID ANLĂGGNINGSARBETEN : En ekonomi- och miljöanalys
Denna undersökning har tilldelats frÄn Peab AnlÀggning i Uppsala. Peabs intresse Àr att undersöka hanteringen av oönskade jordmassor för att kunna minska den ekonomiska och miljömÀssiga belastningen. FörutsÀttningarna för att lyckas undersöka detta har skett med hjÀlp av intervjuer med anstÀllda pÄ Peab, samt genom lÀsning av det undersökta projektets förfrÄgningsunderlag. Det givna projektet som studerades Àr en vatten- och tryckspillvattenledning i UppsalaomrÄdet.De faktorer som stÄr i fokus för undersökningen Àr den ekonomiska och miljömÀssiga faktorn. Dessa punkter har undersökts med hjÀlp av en kontroll av arbetstider och hanteringsmetoder som undersökts.
REVISORNS AGERANDE VID MISSTANKE OM EKONOMISKA BROTT - BenÀgenheten att faktiskt anmÀla
Den första januari 1999 infördes en ny lag i Sverige angÄende revisorernas anmÀlningsskyldighet. Revisorerna var rÀdda att förlora sin sjÀlvidentitet och relationen till klienten, dÄ lagen förutsatte att de agerar sÄ fort de misstÀnker brott. Syftet med undersökningen var att se hur revisorerna egentligen agerade dÄ de misstÀnkte att brott förelÄg. Vidare studerades olika faktorer som ansÄgs ha en pÄverkan pÄ hur revisorerna agerade vid misstanke om brott. Faktorerna kön, Älder, erfarenhet, etikutbildning och storlek pÄ byrÄ testades mot revisorernas anmÀlningsbenÀgenhet.
Ekonomiska styrmedel för förpackningsavfall : En studie om vad som pÄverkar Ätervinningen i EU
In 1994 the EU directive of packaging waste was adopted. The result was that all EU member states developed different systems to manage packaging waste and recycling. This paper examines the various systems and the factors that affect the level of recycling. This is done by a cross-sectional study between countries. The results of my study suggest that take-back system generates less recycling than other systems, the mandatory deposit system can affect the recycling in a positive way.
?F?rvaltningsr?tten finner inte sk?l att fr?ng? l?karnas samst?mmiga bed?mning? - En studie om uttryck f?r makt i psykiatrisk tv?ngsv?rd.
Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.
MiljömÀrkning av hotell : En studie av miljömÀssiga och ekonomiska effekter
Idag Ă€r turismen en av vĂ€rldens största nĂ€ringar och den förvĂ€ntas vĂ€xa ytterligare framöver. Turismen bidrar pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt till den ekonomiska utvecklingen vĂ€rlden över men effekterna av tillvĂ€xten kan Ă€ven fĂ„ förödande konsekvenser för miljön. En ökad miljömedvetenhet inom turismbranschen har pĂ„ senare tid resulterat i olika miljöledningssystem och miljömĂ€rkningar. En miljömĂ€rkning Ă€r Svanen som bildades som ett svar pĂ„ den ökade miljömedvetenheten i samhĂ€llet. Ă
r 1988 beslöt sig det Nordiska MinisterrÄdet att utreda möjligheterna att införa en frivillig nordisk miljömÀrkning.
Ekonomiska effekter av migration : En studie om internationell migration och dess effekter pÄ den ekonomiska tillvÀxten i mottagarlÀnderna
Denna undersökning Àr en fallstudie som syftar till att ta reda pÄ hur elever gÄr tillvÀga nÀr de löser ett algebraiskt problem. Syftet Àr att sÀtta sig in i elevernas tankar och sÀtt att lösa problem och genom ökad förstÄelse kunna förklara för dem pÄ ett sÀtt de förstÄr och kan relatera till.Metoden som anvÀnts Àr enkÀt och intervju, och studiegruppen Àr en klass i Ärskurs nio.Eleverna Àr inte sÄ vana vid att kombinera olika rÀknesÀtt i ett och samma tal. De har lÀttare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror Àn de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De Àr heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, dÀrför löser de ofta talen rutinmÀssigt utan att reflektera över hur.Det Àr viktigt att det ingÄr varierad problemlösning i undervisningen sÄ att eleverna övar sig pÄ bÄde praktisk matematik samt olika matematiska omrÄden. Eleverna tycker det Àr roligt att göra annat Àn enbart rÀkna i lÀroboken.
Kvinnans ekonomiska beroende av mannen i parrelation
ABSTRAKTVÄr uppsats behandlar hur ekonomin fördelas inom hushÄllet, dÀr kvinnor inte verkar ha lika mycket som mÀn att sÀga till om vad gÀller ekonomin. Vidare har kvinnor heller inte lika stor tillgÄng till pengar inom familjen, frÀmst vad gÀller pengar för deras eget bruk. Vi tÀnker oss sÄledes en koppling mellan inkomst och hushÄllsarbete. Det vi avser undersöka Àr vem som lÀgger ner mest tid pÄ hushÄllsarbete och hur inkomsten kan pÄverka denna fördelning, om den har nÄgon pÄverkan. Med samhÀllsutvecklingen har kvinnan kommit ut pÄ arbetsmarknaden i allt större utstrÀckning Àn tidigare, men mÄnga av de typiska ?kvinnosysslorna? finns fortfarande kvar.
Ăkade hastigheters ekonomiska konsekvenser för samhĂ€llet som helhet ? en sammanvĂ€gning av individernas, nĂ€ringslivets, kommunernas, landstingens och statens primĂ€ra kostnader och besparingar
Bakgrund: HastighetsövertrÀdelser pÄ de svenska vÀgarna Àr ett underskattat problem som i hög grad pÄverkar folkhÀlsan. Fortkörning Àr idag ett socialt accepterat fenomen. SamhÀllet premierar snabbhet och effektivitet, vi vill hinna med sÄ mycket som möjligt pÄ kortast möjliga tid, bÄde privat och i arbetet. Det finns en belöning i att köra för fort. Attityden verkar vara att fördelarna övervÀger nackdelarna.
Den ekonomiska nettoeffekten av mottagna flyktingar i enskild kommun : fallet Karlstad
Flyktingmottagande Àr en viktig och högst aktuell frÄga idag. Flyktingströmmarna till Sverige ökar dÄ oron i andra lÀnder ökar. Detta leder till att frÄgor uppstÄr kring mottagandet och de effekter detta skapar. I Sverige förhandlar LÀnsstyrelserna pÄ uppdrag av staten med kommunerna om hur mÄnga flyktingar respektive kommun ska ta emot. I dessa förhandlingar uppstÄr frÄgor kring effekterna av mottagandet och vissa frÄgor Àr svÄra, om inte omöjliga att besvara. FrÄgan kring vilka ekonomiska nettoeffekter flyktingmottagandet skapar kunde inte lÀnsstyrelserna besvara.
Effektivare lotsallokering
Arbetet har utförts i syfte att belysa möjligheten för Sjöfartsverket att anvÀnda helikopter istÀllet för att allokera lotsar med lotsbÄttransport till fartyg. Detta har gjorts i ett ekonomiskt perspektiv genom att anvÀnda Payback-metoden. Metoden har anvÀnts explorativt dÀr det ekonomiska underlaget frÄn nuvarande verksamhet vid allokering med lotsbÄt jÀmförts med de berÀknade kostnaderna för Sjöfartsverkets SAR-helikoptrar om de utför samma transporter. Ingen vikt har lagts vid vilka eventuella processförbÀttringar detta skulle kunna leda till, utan enbart vad kostnaderna för samma transporter skulle bli med det nya transportsÀttet. Resultatet har tagits fram utifrÄn tre aspekter: Hur det ses frÄn lotsningens sida, hur det ses frÄn helikopterfunktionens sida och slutligen vad det kommer att innebÀra för Sjöfartsverket som helhet.
?Jag vill mer Àn vad jag kan? : ekonomi och ÄterhÀmtning för personer med psykiskt funktionshinder
1 juli 2008 trÀdde en förÀndrad sjukförsÀkring i kraft dÀr syftet Àr att effektivisera sjukskrivningsprocessen och dÀrmed öka möjligheterna för sjukskrivna att ÄtergÄ i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angÄende individers arbetsförmÄga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmÄga men inte tillrÀcklig för att fÄ ett arbete kan komma att hÀnvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som rÄkar i ekonomiska svÄrigheter kan fÄ psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom fÄr ekonomiska svÄrigheter rÄkar dÄ dubbelt illa ut.
Har bolagiseringen av idrottsföreningar gett önskad effekt? : En fallstudie om idrottsaktiebolag ger bÀttre finansiella nyckeltal samt bÀttre sportsligt resultat
Bakgrund och problem: Ă
r 1999 blev det tillÄtet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefÀr 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplÄtit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lÀmnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt nÄgra enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle fÄ möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bÀttre ekonomi skulle ge bÀttre sportsliga resultat.