Sökresultat:
3050 Uppsatser om Ekonomisk pćverkan - Sida 18 av 204
Kvinnors upplevelser av att leva med polycystiskt ovariesyndrom : En allm?n litteratur?versikt
Bakgrund:?Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) ?r ett kroniskt och endokrint tillst?nd som globalt sett drabbar cirka en tiondel av alla kvinnor i fertil ?lder. Sjukdomens orsak ?r oklar men den p?verkar de drabbade p? m?nga olika s?tt och medf?r allvarliga kort- och l?ngsiktiga konsekvenser. Trots sjukdomens omfattning visar forskning att samh?llet och v?rden har otillr?cklig kunskap om PCOS samt hur v?rden korrekt b?r anpassas till denna patientgrupp.
Preventiva ÄtgÀrder mot spridningen av HIV/AIDS i Uganda - en kostnadseffektiv lösning?
HIV/AIDS upptÀcktes i början av 1980talet och utvecklades snabbt till en omfattande epidemi. VÀrst drabbat Àr Afrika söder om Sahara med 2/3 av vÀrldens cirka 40 miljoner smittade. Uganda, som ligger norr om Victoriasjön, var bland de första lÀnderna att rapportera om HIV-fall och hade under 1990talets början en HIV-prevalens pÄ omkring 20 %. Sedan dess har man lyckats minska spridningen av smittan och uppger idag en prevalens pÄ omkring 4 %. Uppsatsen syftar till att se pÄ vilka preventiva ÄtgÀrder mot spridningen av HIV/AIDS som genomförts i Uganda och i möjligaste mÄn deras kostnadseffektivitet uttryckt i USD/förhindrat fall av HIV-smitta.
PÄverkas miljökuznetskurvan olika av ekonomisk frihet Àn av demokrati
According to the theory of environmental Kuznets curve there is a relationship between carbon emissions and GDP. The relationship has an inverted U-shape. Carbon emissions rise initially and then decreases once a certain level of GDP is obtained.This essay interprets earlier studies in the field of environmental economics and uses public choice to seek answer on how the population acts on aggregate level. This essay analyses 115 countries in cross-sectional data. The analysis shows that there is a significant relationship between carbon dioxide emissions and GDP that is increasing at first and then decreases for a certain level of GDP.
Naturresurser och statlig konsumtion -en interaktion som kan leda till resursfÀllan
Syftet med denna studie Àr att, med hjÀlp av ett urval tillvÀxtvariabler, analysera hur det kommer sig att lÀnder rika pÄ naturresurser generellt uppvisar lÀgre tillvÀxt Àn lÀnder som saknar naturtillgÄngar. Fenomenet brukar benÀmnas ?the Resource Curse?, eller ?resursfÀllan? som det hÀr kommer kallas. UtmÀrkande för denna studie Àr att jag valt att analysera hur variablen statlig konsumtion interagerar med naturresurstillgÄngen i landet och hur denna interaktion kan leda till att lÀnderna i analysen fastnar i resursfÀllan..
Vad driver svenska swapspreadar? En regressionsmodell med ECT
Uppsatsen Àr en kvantitativ studie som undersöker vilka faktorer som har kunnat förklara den svenska swapspreaden under tidsperioden 2001-12-31 till 2008-10-31. Resultatet Àr en linjÀr regressions modell som pÄvisar att swapspreaden Àr kointegrerad med svenska statens upplÄningsbehov samt rÀntespreaden för europeiska kommersiella obligationer. PÄ kort sikt förklaras swapspreaden av bland annat att den Àr mean reverting kring ett lÄngsiktigt samband med tidigare nÀmnda variablerna, basis risken, den historiska volatiliteten pÄ aktiemarknaden, bankaktiers utveckling i förhÄllande till övriga aktiemarknaden samt lutningen pÄ Money Market kurvan..
Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten?
Bakgrund och problem: I Sverige infördes revisionsplikt för alla aktiebolag 1983. Syftetmed revisionsplikten var att den skulle vara bra för kampen mot den ekonomiskabrottsligheten. FrÄgan om revisionsplikt har sedan införandet berörts av flera statligautredningar, men har inte vidare utretts. Det har hÀnvisats till samma argument somframfördes vid lagstiftningen, det vill sÀga att revisionsplikten Àr av stor betydelse förbekÀmpning av ekonomisk brottslighet. Meningarna om huruvida den lagstadgade revisionenbidrar till att förebygga brott gÄr isÀr och frÄgan om revisionspliktens preventiva effekt pÄ denekonomiska brottsligheten kvarstÄr.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om revisionsplikten har betydelse för arbetetmot den ekonomiska brottsligheten.AvgrÀnsningar: Denna uppsats behandlar endast ekonomisk brottslighet och revisionsplikt imikroföretag i Sverige.
Oljeprisets inverkan pÄ oljerelaterade aktier
I denna studie undersöker vi vad som pÄverkar oljeaktier och oljeservice aktier. Vi har valt ut fem aktier med varierad storlek frÄn varje bransch, pÄ den amerikanska börsen.Vi anvÀnde oss av en multipel regressionsanalys för att komma fram till vilket av oljepriset och Dow Jones index som pÄverkade aktierna mest. Vi analyserade effekterna bÄde pÄ kort och pÄ lÄng sikt.Studiens resultat visade att pÄ kort sikt pÄverkade oljepriset och Dow Jones index aktierna ungefÀr lika mycket, men pÄ lÄng sikt var det bara oljepriset som hade en inverkan..
Miljoner pÄ spel : Hur svenska storbanker arbetar med intern kontroll för att förhindra, upptÀcka och ÄtgÀrda individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet.
Bakgrund: Under senare Är har skandaler inom svenska banker uppmÀrksammats. Det har senare visat sig att mÄnga skandaler har uppkommit till följd av brister inom den interna kontrollen. Samtidigt har antalet interna brott som begÄs pÄ grund av en svag intern kontroll ökat trots att flera noterade bolag har ökat sina investeringar i den interna kontrollen. Banker har en viktig roll i samhÀllet men den interna kontrollens betydelse för att motverka individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet inom svenska storbanker Àr inte sÀrskilt utredd.Syfte: Studien Àmnar bidra med en förstÄelse för hur intern yrkesbaserad ekonomisk brottslighet motverkas med de svenska storbankernas interna kontroll med hÀnvisning till Internal Control ? Integrated Framework och Three Lines of Defence.
Hantering av schaktmassor med hÀnsyn till miljömÄlen "giftfri miljö" och "begrÀnsad klimatpÄverkan"
I Sverige pa?gick under 2013 efterbehandlingsa?tga?rder pa? 1789 fo?rorenade omra?den. Det nationella miljo?ma?let ?giftfri miljo?? har av regeringen angetts som det styrande miljo?- ma?let vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken fo?r fo?rore- ningsspridning i mark fra?n avslutade verksamheter som industrier, va?gar med mera.
NÄgtra aspekter av systemet för kommunal utjÀmning ur political economy- och tillvÀxtperspektiv
Uppsatsen granskar systemet för utjÀmning mellan kommunerna ur political economy- och tillvÀxtperspektiv. Political economy-analysen undersöker i vilken utstrÀckning systemets utformning möjliggör politiskt motiverad taktisk omfördelning. Av denna analys framgÄr att det rÄdande statsbidrags- och utjÀmningssystemet ger ett mycket begrÀnsat utrymme för diskretionÀra bidrag. Den övergripande slutsatsen av political economy-analysen Àr att det finns en pÄtaglig kontrast mellan ansatserna i de akademiska studierna och de offentliga utredningarna. Analysen ur tillvÀxtperspektiv granskar vilka effekter lÄngtgÄende kommunutjÀmning kan tÀnkas ha pÄ arbetskraftsrörligheten, samt vilka konsekvenser detta kan tÀnkas ha för den lÄngsiktiga ekonomiska tillvÀxten.
AnmÀlningsbenÀgenheten i svenska företag : Brott utan straff? Eller Àrlighet varar lÀngst?
Bakgrunden till denna uppsats Àr att den ekonomiska brottsligheten inom svenskt nÀringsliv kostar företagen och, i förlÀngningen, samhÀllet stora belopp varje Är. Uppsatsen fokuserar pÄ förskingring och trolöshet mot huvudman, tvÄ brott som i huvudsak utförs av en anstÀlld eller nÄgon i en förtroendeposition. Uppsatsen följer en trÄd dÀr lÀsaren först fÄr en förstÄelse för ekonomisk brottslighet i allmÀnhet, hur gÀrningsmannen ser ut och dÀrefter hur brotten upptÀcks. Externa kontrollinstanser som tillsynsmyndigheter har ofta en lagstadgad skyldighet att polisanmÀla vid misstanke om brott, men rapporter frÄn PwC visar att företagens interna kontrollmiljö har förbÀttrats pÄ senare Är, vilket innebÀr att företagen upptÀcker en större andel av brotten. Detta innebÀr att det i större utstrÀckning Àr företagens beslut om ett brott skall polisanmÀlas eller inte.
Empiriska vĂ€xelkursmodeller för den svenska kronan - Ăr det nĂ„gon som fungerar?
The forecast ability of four well-known exchange rate models for theSwedish krona is tested in this thesis. The models that are tested arethe purchase power parity, the real interest differential model, thesticky-price model and a productivity model. In addition to thebenchmark, the random walk, they are also compared to each other.They are all tested on three different horizons one quarter, two quartersand four quarters. The mean squared forecast error criteria and thedirection of change criteria are used for evaluation of the forecastability. Only in a couple of cases are the forecast ability of thetheoretical based models significant better than the random walk..
Ekonomisk brottslighet och obestÄnd - hur ser utvecklingen ut?
Ekonomisk brottslighet Àr ett samhÀllsproblem som pÄverkar alla. Det Àr ett stort problem för företag vÀrlden över oberoende av vilken industri eller vilket land företaget befinner sig i. Ekonomisk brottslighet har ingen klar definition, men sÀgs vara brott som sker inom ramen för en lagligt bedriven nÀringsverksamhet och för vinnings skull. Ekobrott pÄverkar inte bara företag utan Àven stat och den enskilda mÀnniskan.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva den ekonomiska brottslighetens utveckling. Vi vill redogöra för orsakerna till varför ekobrott sker och genom detta undersöka om ekobrotten verkligen ökar eller om de endast uppmÀrksammas mer.
Den sm?rtsamma v?ntan. Upplevelse av att v?nta p? en akut bukoperation ? en kvalitativ intervjustudie.
Bakgrund: ?rligen opereras cirka 400 000 patienter inom slutenv?rden i Sverige. Det finns
forskning som visar upplevelsen av att v?nta p? en elektiv operation, dock saknas det
forskning om hur patienterna upplever v?ntan p? en akut bukoperation.
Specialistsjuksk?terskan beh?ver kunskap om och f?rst?else f?r hur patienterna upplever sin
v?ntan p? en akut bukoperation f?r att kunna bem?ta patienten och ge trygghet.
Ekonomisk tillvĂ€xt och ren natur - Ăr det möjligt?
I och med att lÀnderna i vÀrlden blivit allt rikare har Àven miljöförstöringen ökat. Detta Àr ett problem som uppmÀrksammas allt mer och det sker allt fler studier om sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och miljöförstöring. I början av 1990-talet publicerade Grossman och Krueger en undersökning som visade pÄ ett uppochnedvÀnt U-förhÄllande mellan inkomst och miljöförstörande utslÀpp, dvs att miljöförstöringen först ökar med den ekonomiska tillvÀxten tills den vid en viss nivÄ vÀnder och börjar minska samtidigt som ekonomin fortsÀtter att vÀxa. De kallade denna kurva för ?The Environmental Kuznets Curve? (EKC).