Sökresultat:
2369 Uppsatser om Ekonomisk pćfrestning - Sida 33 av 158
Arbetslöshet bland ungdomar : En kvantitativ enkÀtstudie om konsekvenser av arbetslöshet hos ungdomar
Det övergripande syftet med föreliggande studie var att undersöka levnadsförhÄllanden bland arbetslösa ungdomar. Syftet var Àven att undersöka vilka konsekvenser som arbetslösheten kan föra med sig för ungdomarna. Konsekvenser som har undersökts Àr inom livsomrÄdena 1)hÀlsa 2) sociala relationer och fritid 3) konsumtion 4) rökning, alkohol och droger 5)kriminalitet och 6) livet i sin helhet. Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ metod med enkÀter, som har delats ut till arbetslösa ungdomar i tvÄ kommuner i Sverige. För att ta reda pÄ varför vissa ungdomar pÄverkas negativt av arbetslösheten, medan andra förblir nÀstintill opÄverkade har ekonomi- skammodellen anvÀnts.
Kan handel vara rÀttvis?
Fair trade har vuxit fram med en otrolig fart de sista Ären och frÄgan Àr hur detpÄverkar producenterna, om det existerar nÄgot sÄdant som rÀttvis handel och ommarknaden kan fortsÀtta vÀxa? För att diskutera dessa frÄgor presenterasnationalekonomiska modeller, argument för och emot fair trade samt ett antalfallstudier i Àmnet. De modeller som tas upp Àr H-O modellen tillsammans medStolper-Samuelsson teoremet. De visar att fair trades framgÄng beror pÄefterfrÄgeelasticiteten av produkten i frÄga.Fair trade har en speciell marknadsstruktur och dÀr olika typer av spelaresamverkar. Det finns en konflikt mellan de som anser att fair trades ?rÀtta? vÀrdeförstörs av att livsmedelsbutiker och stora multiföretag börjar sÀlja fair tradeprodukter och de som anser att fair trade bör kunna nÄ mÀnniskor genom sÄ mÄngakanaler som möjligt.
Energieffektivisering, energikonsumtion, tillvÀxt, klimatfrÄgan : leder energieffektiviseringar till minskad energikonsumtion?
Under det senaste Ärhundradet har en rad energieffektiviseringar pÄ enskilda produkter gjorts i Sverige. Idag har regering i Sverige som mÄl att, genom energieffektiviseringar, bryta sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och energikonsumtion. För att bryta sambandet har en handlingsplan med styrmedel, vars syften Àr att öka och skapa incitament för energieffektivisering, tagits fram. Det finns dock saker som talar emot att energieffektiviseringar leder till minskad energikonsumtion. Teorin om reboundeffekten sÀger att i och med den lÀgre kostnaden som uppstÄr vid en effektivisering kommer inte energikonsumtionen att minska, eller Ätminstone inte minska i samma utstrÀckning som effektiviseringen ökade.
Presentation av underhÄllsföreskrifter med modellbaserat konstruktionsunderlag
Detta examensarbete utfördes pÄ Saab AB, Support & Service, i Tannefors, Linköping, samt vid Institutionen för datavetenskap pÄ Linköpings universitet. Ett moment i kvalitetsarbetet för komplexa industriprodukter, som till exempel flygplan, Àr att skifta frÄn tvÄdimensionellt konstruktionsunderlag till tredimensionellt. Tredimensionella modeller har funnits i flera Är. Nackdelen med dessa modeller Àr att de inte kunnat bÀra nÄgon extra information, förutom den information som krÀvs för att de ska vara uppritade. Tekniken har gÄtt framÄt och nu gÄr det att lagra teknikinformation i modellerna samt göra simuleringar som inte gÄtt att göra förut.
Blankning-en studie av instrumentets effekter pÄ Stockholmsbörsen
Purpose: The purpose of this study is to investigate possible links between short selling and the stock market movements using econometric test models. Methodology: A quantitative study carried out on the time series stock lending and OMX Stockholm 30 index. Information is gathered through qualitative interviews with specialists in the field of stock lending, and studies of relevant newspaper articles and reports. Theoretical approach: The theoretical frame of reference is a further consideration of supply and demand theory. The empirical study is implemented by the simple linear regression model and a vector autoregressive model (VAR).
En jÀmstÀlld förÀldraförsÀkring? Effekter pÄ kvinnors villkor pÄ arbetsmarknaden
This Bachelor Thesis is entitled ?Swedish parental leave and gender equality. Effects on women?s conditions on the labour market?. Through our empirical results in conjunction with economical and sociological theories, this Bachelor Thesis attempts to answer the questions: 1) Why are the claims for Swedish parental leave unevenly distributed between men and women? 2) Does the uneven distribution result in discrimination of women on the labour market? 3) How do different designs of parental leave scheme influence women?s conditions on the labour market and which possibilities are there to change these conditions through changes in the design? We make use of case studies from Denmark, Iceland and Great Britain, which work as basis for policy implications for the Swedish parental leave scheme.
Sanning eller konsekvens? En studie av ungdomar födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund och deras bild av den svenska arbetsmarknaden
En anledning till varför vissa grupper av individer födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund har en svagare arbetsmarknadsposition Àn individer vars förÀldrar Àr födda i Sverige kan vara att de har en negativ bild av möjligheterna pÄ arbetsmarknaden och dÀrför avstÄr frÄn humankapitalinvesteringar som skulle öka deras faktiska chanser. För att undersöka om sÄ Àr fallet krÀvs en kartlÀggning av individers bild av arbetsmarknaden och av deras arbetsmarknadsstrategier. Syftet i den hÀr uppsatsen Àr att undersöka huruvida ungdomar födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund har en bild av arbetsmarknaden som stÀmmer överens med den bild empirisk forskning ger oss. I uppsatsen intervjuas Ätta ungdomar och resultaten jÀmförs med empirisk forskning. BÄde vad gÀller hur det ser ut och varför har ungdomarna i flera avseenden en korrekt bild av arbetsmarknaden.
Samordning inom Àldreomsorgen ur ett enhetschefsperspektiv
Denna uppsats handlar om arbetssituationen för enhetschefer inom kommunal Àldreomsorg, i en delad organisation. Delad organisation innebÀr att utredningar och prövningar av de Àldres behov och beslut om bistÄnd sÀrskiljs frÄn ansvar för det faktiska utförandet av hjÀlpinsatserna. Ansvar för utredning och beslut har en bistÄndsbedömare och ansvaret för utförandet av insatserna har en enhetschef.
Syftet Àr att undersöka hur samordningen mellan enhetschefen och bistÄndsbedömare i den delade organisationen gynnar och/eller motverkar utförandet av besluten och hur man organiserar denna samordning. Jag har valt att studera detta ur ett enhetschefsperspektiv.
Dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi ur ett patientperspektiv
Introduktion
Till yrket Àr vi narkossjuksköterska och operationssjuksköterska. PÄ det sjukhus vi arbetar Àr de
flesta patienterna inneliggande pÄ vÄrdavdelning i ca tvÄ till tre dagar i samband med att de skall
fÄ gallblÄsan borttagen med laparoscopisk titthÄlsteknik. Det Àr vÀl kÀnt att pÄ andra sjukhus, i
synnerhet utomlands, har man börjat operera patienterna dagkirurgiskt dvs. att patienterna
kommer till operationsavdelningen pÄ morgonen och Äker hem pÄ eftermiddagen eller kvÀllen.
Syfte
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av pre- och postoperativ
omvÄrdnad nÀr hon/han genomgÄr dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi.
Metod
Det Àr en litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar, publicerade mellan Ären 2001-
2005. Artikelsökningen skedde i databaserna PubMed och CINAHL.
Resultat
Vid granskning av artiklarna framkom att merparten av patienternas upplevelser vid
dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi var smÀrta och illamÄende.
Ledarskap : Den ekonomiska krisens inverkan pÄ ledarskap
Vi lever i ett förÀnderligt samhÀlle som för tillfÀllet prÀglas av en ekonomisk kris, en kris som pÄverkat lÀnder vÀrlden över, dÀribland Sverige. Denna instabilitet i det ekonomiska klimatet har medfört att förutsÀttningarna för verksamma organisationer liksom dess ledare har förÀndrats. Som ledare har man till uppgift att pÄ ett effektivt sÀtt leda företaget och de underordnade, nÄgot som inte alltid Àr ett lÀtt Ätagande. För en verksam ledare Àr en ekonomisk kris som denna sÄlunda inte en faktor som underlÀttar.Vi har under uppsatsens gÄng haft som syfte att bidra till ökad förstÄelse för om och i sÄdana fall hur den ekonomiska krisen inverkat pÄ ledarskapet inom finansbranschen.För att uppnÄ det ovannÀmnda syftet har vi valt att intervjua fyra ledare, varav tre mellanchefer samt en överordnad ledare. Vid valet av respondenter anvÀnde vi oss av ett slumpmÀssigt urval. De genomförda intervjuerna Àr uppbyggda pÄ ett semistrukturerat vis.
Makten framför allt? En studie av politiska budgetcykler i Sverige 1973-2002
Uppsatsen undersöker förekomsten av politiska budgetcykler i Sverige under perioden 1973 till 2002. En politisk budgetcykel sÀgs uppkomma om regeringen, med hjÀlp av till buds stÄende finanspolitiska instrument, systematiskt försöker expandera ekonomin under valÄr, i syfte att maximera andelen röster vid riksdagsvalen. I den modell som utgör undersökningens teoretiska ram, ursprungligen utarbetad av Kenneth Rogoff, betraktas valÄrens expansiva ekonomiska politik som en signal till vÀljarkÄren att regeringen Àr kompetent nog att fortsÀtta regera. Den empiriska undersökningen genomförs i tvÄ steg. Först skattas en popularitetsfunktion, som granskar hur regeringens popularitet pÄverkas av ekonomiska faktorer.
Konsten att förutspÄ konjunkturen - Hur anvÀndbara Àr enkÀtbaserade snabbindikatorer?
Foreseeing future changes in economic activity is of up most importance to a wide array of actors. The time lag in the presentation of official GDP statistics means that to somewhat accurately capture a tendency of where the business cycle is heading one need turn to qualitative sentiment indicators such as Purchasing Managers? Index (PMI) and official sentiment indicators for valuable clues. This thesis uses in-sample and out-of-sample methods to evaluate how well PMI and official Business Tendency Surveys (BTS) in Sweden and Denmark fair against the year-on-year growth rate of industrial production. Moreover, various Swedish regional sentiment indicators get examined and a case study of the indicator for the Ăresund region is performed.
Problematiken kring generationsskiften : en kvalitativ studie av familjeföretag
I och med att en stor del av de smÄ och medelstora bolagen idag Àr uppbyggda och drivs av fyrtiotalister, som inom en tioÄrsperiod kommer att gÄ i pension, kommer troligtvis 60 procent av dessa att genomföra nÄgon form av Àgarskifte. Den hÀr uppsatsen speglar framförallt problematiken vid generationsskiften inom familjeföretag och endast kortfattat försÀljning till utomstÄende.Vi har valt att anvÀnda oss av en deduktiv ansats, dÄ vi har nyttjat befintliga teorier och tidigare rön som redan finns för att ta fram teori till vÄr framstÀllning. Vi har sedan testat den hÀr teorin empiriskt genom intervjuer. Till vÄr framstÀllning ansÄg vi Àven att en kvalitativ metod var mest lÀmplig för insamlandet av vÄr empiri, dÄ den ger oss större flexibilitet vid vÄr datainsamling.Ett Àgarskifte innebÀr inte bara problem av ekonomisk karaktÀr, utan Àven mÄnga viktiga frÄgestÀllningar Àr av mer kÀnslomÀssig sort. Vem passar bÀst att driva verksamheten? Vem vill ta över företaget? Hur ska syskonen kompenseras? De hÀr frÄgorna i samband med generationsskiften kan ofta skapa turbulens inom en familj.
Miljöledningssystem - Konsekvenser vid implementering i en kommun
Miljöledningssystems största vinst Àr inte ekonomisk utan den visar sig i form av en effektivare organisation, ökad miljömedvetenhet och engagemang hos ledningen och medarbetarna, besparingar, minimerade risker för framtida problem, bÀttre feed-back pÄ miljöarbetet, större sÀkerhet för att fÀlja lagarna och sÄ vidare. Men kostnaden för införandet och driften av miljöledningssystemet Àr hög..
Gammalt vin i nya lĂ€glar? Ăr PRS-initiativet endast en nydaning av tidigare strukturanpassningsprogram?
Abstract Denna studie har vi Àgnat Ät att undersöka PRS-dokumenten, vilka innefattas under IMF och VÀrldsbankens nya skuldreduceringsprogram som ska prÀglas av nationellt Àgande, nationellt drivande och landsspecificering. FrÄgan vi stÀllt oss Àr om dessa dokument Àr landsspecifika eller om de Àr mer generellt utformade och dÄ ej sÄ anpassade till det enskilda landets förhÄllanden. Vi har Àven tagit del av den kritik som riktas mot PRS-initiativet och försökt utröna hur pass befogad denna Àr. Kritikerna menar bl.a. att PRS-initiativet endast Àr en fortsÀttning pÄ tidigare strukturanpassningsprogram (framtagna av IMF och VÀrldsbanken) och inte alls nÄgot nytt inom utvecklingsarbetet.