Sök:

Sökresultat:

2412 Uppsatser om Ekonomisk nedskärning - Sida 35 av 161

?Ibland sÄ kan en bok som jag har tyckt vara lite halvdöd plötsligt fÄ liv och piggna till? ? En kvalitativ studie av formella och informella lÀsecirklar

The purpose of this Master?s thesis is to examine similarities and differences in qualitative experiences between formal and informal reading groups from the participants? point of view. The empirical data was acquired from interviews with nine reading group participants, of whom four of them participated in formal reading groups and five in informal reading groups. To analyze the empirical data, Louise M. Rosenblatt?s theory concerning reading and a method concerning reading groups by Immi Lundin were used.

Kapitalflöden till skatteparadis : En modelskapande undersökning av finansiella offshorecentra och ekonomisk brottslighet

Finansiella offshorecentra, eller skatteparadis som de ocksÄ kallas i dagligt tal, utvecklades som ett alternativ till mellankrigstidens hÄrt reglerade finansiella marknader. Skatteparadisen har ansetts utgöra rÀddningen för vÀlbÀrgades rikedomar genom lÄga/avsaknad av skatter och en stark banksekretess, medan andra betraktar dem som platser dÀr brottslingar och terrorister tillÄts tvÀtta pengar och finansiera sin verksamhet genom förvaringsplats av kapital. Efter terroristattackerna mot USA den elfte september 2001 tillsammans med stora företagsskandaler som Enron och Parmalat har ett omfattande internationellt arbete med att stÀnga skatteparadis pÄbörjats med USA som initiativtagande nation.För att undersöka hur skatteparadisen fungerar och vilka incitament som kan finnas för att anvÀnda skatteparadis har jag stÀllt frÄgan: Vilka faktorer kan pÄverka kapitalflöden till skatteparadis och vilka konsekvenser kan dessa fÄ?Vid besvarade av denna frÄga har studien syftet att för det första utforma en modell över vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka kapitalflöden till skatteparadis. DÀrefter Àmnar studien undersöka modellen för att se hur det ser ut i verkligheten.Med hÀnsyn till kunskapssynen kritisk rationalism har jag anvÀnt en multistrategisk metod, bestÄende av intervjuer och fallstudie tillsammans med kvantitativa skattesatser, för att besvara problemstÀllningen.

Ett ekonomiskt perspektiv pÄ den svenska spelmarknaden - exemplet Svenska Spel AB

Uppsatsens syfte Àr att undersöka den svenska regleringen pÄ spelmarknaden inom Sveriges grÀnser. Dels vilket motiv som ligger bakom regleringen och vad det har fÄtt för effekter pÄ marknaden och samhÀllet. Detta jÀmförs med om man skulle ha haft en helt oreglerad marknad med hjÀlp av grundlÀggande nationalekonomisk mikroekonomisk teori. Uppsatsens slutsatser Àr att regleringen motiveras frÀmst av sociala skÀl frÄn statligt hÄll p g a av problemet med externa effekter, asymmetrisk information (konsumentsÀkerhet) och ur omfördelningssynpunkt. Ett oreglerat tillstÄnd av marknaden har ett osÀkert utfall vad gÀller de externa effekterna men de skulle sÀkerligen öka.

Individuellt pensionssparande - DÀr förvÀntad avkastning inte kan förutspÄs

Titel: Individuellt pensionssparande - DĂ€r förvĂ€ntad avkastning inte kan förutspĂ„s Datum för seminarium: 1:a februari 2007 Ämne/Kurs. Finansiell ekonomi, kandidatuppsats 10p Författare: Charlotte Engqvist och Carolin Hellström Handledare: Hossein Asgharian, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan Lund Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka vĂ€rdeutvecklingen hos ett antal portföljer som Ă€rkonstruerade enligt bankernas rekommendationer för det individuella pensionssparandet. Vikten lĂ€ggs pĂ„ att med Value at Risk ta reda pĂ„ ett möjligt sĂ€msta utfall som Ă€r ett resultat av placering i olika risknivĂ„er. Metod: Vi har för var och en av de tre utvalda bankerna utfört en simulering baserad utifrĂ„nderas rekommendationer. HĂ€nsyn har tagits till individers olika riskbenĂ€genhet samt en begrĂ€nsad tidshorisont.

Marknadens effektivitet vid aktieprisfallet pÄ ex-dagen

Titel: Marknadens effektivitet vid aktieprisfallet pÄ ex-dagen.NivÄ: Kandidatuppsats inom Nationalekonomi, vÄrterminen 2007Författare: Alexander Lemland och Oskar SinhaHandledare: Hossein AsgharianSyfte: Syftet Àr att undersöka aktieprisbeteendet pÄ ex-dagen för att se om det förekommer en signifikant skillnad mellan prisfallet och storleken pÄ utdelningen. Det Àr ocksÄ att se vad aktieprisbeteendet pÄ ex-dagen kan sÀga om utvecklingen av marknadens effektivitet.FrÄgestÀllning: GÄr det att finna en signifikant skillnad mellan prisfallet pÄ ex-dagen och storleken pÄ utdelningen efter justering för indexrörelser? Vad kan man utifrÄn aktieprisets beteende pÄ ex-dagen sÀga om utvecklingen av marknadens effektivitet?TillvÀgagÄngssÀtt: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ datainsamling och gjort hypotesprövningar för att kunna dra slutsatser. Materialet Àr hÀmtat frÄn databaserna Datastream och Ecowin.Slutsatser: Det gÄr att för vissa Är finna en signifikant skillnad mellan aktieprisfallet och utdelningens storlek. Av de tolv Är vi undersökt har det visat sig att det för fem Är kan sÀgas att prisfallet varit signifikant lÀgre Àn utdelningsbeloppet.

Implicit volatilitet och deltaneutrala optionsstrategier inför kvartalsrapporter.

SYFTE: Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka om det Àr möjligt att utnyttja marknadens osÀkerhet inför kvartalsrapporter. METOD: MetodmÀssigt bygger vÄr studie pÄ sekundÀrdata, med fokus pÄ Ericssons historiska slutkurser pÄ aktier och optioner. Vi har prognostiserat den implicita volatiliteten inför kvartalsrapporter för att sedan utforma lÀmpliga deltaneutrala optionsstrategier som vi testar pÄ nÀstkommande Är. TEORI: Vi utgÄr frÄn tidigare studier om att den implicita volatiliteten stiger inför kvartalsrapporter vilket vi vill testa. Dessutom testas teorin om svag marknadseffektivitet.

IPO vs AFGX En jÀmförande studie av företag som genomför nyintroduktioner och AffÀrsvÀrldens Generalindex under perioden 1994-2004

Sammanfattning Hur utvecklas kursen vid en nyintroduktion i jÀmförelse med AffÀrsvÀrldens generalindex (AFGX)? Uppsatsen redovisar utvecklingen för 57 aktier vid introduktionsdagen, efter en dag, en vecka en mÄnad, tre mÄnader och ett Är. Slutsatsen Àr att det finns skillnader, de Àr signifikanta efter en dag och efter ett Är. Efter en dag har kursen i genomsnitt gÄtt ner ett antal procentenheter och för AFGX var motsvarande genomsnitt svagt positivt. Efter ett Är Àr skillnaden mycket stor med 94 % i avkastning för nyintroducerade aktier och 13,1 % i avkastning för AFGX.

Etiska placeringar - en kvantitativ studie om storbankernas etiska fonder

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka storbankernas etiska fonder. Samtliga fonder jÀmfördes med varandra och med marknaden för att undersöka hur dessa har presterat i avseende pÄ risk och avkastning. Uppsatsen syftar Àven till att vÀgleda bland storbankernas etiska fonder, d.v.s. kunna erbjuda lÀsaren en bild av vilka fonder som kan vara intressanta ur ett placeringsperspektiv. Studien Àr av kvantitativ karaktÀr och utfördes med hjÀlp av fonddata inhÀmtad frÄn respektive storbank.

Beslutsfattande i krisföretag - var gÄr grÀnsen för revisorn?

NÀr ett företag rÄkar i ekonomisk kris stÀlls ofta revisorn inför nya eller Àndrade förutsÀttningar. Revisionen kommer att bli mera omfattande, och revisorns stÀllningstagande vid olika bedömningar kommer att pÄverkas. PÄverkan kan bero pÄ olika faktorer. Bland annat kan en revisors personliga riskbenÀgenhet avgöra huruvida denne ska vÄga gÄ över grÀnsen frÄn sitt revisionsuppdrag till rÄdgivning. Enligt ABL 13 kap ska kontrollbalansrÀkning upprÀttas nÀr det egna kapitalet Àr förbrukat till hÀlften (ABL 13:12), men Àven om företaget saknar utmÀtningsbara tillgÄngar (UB 4 kap).

Solcellsenergi pÄ lantbruk : drivkrafter och hinder vid investering i solceller pÄ lantbruk

En investering i solcellsenergi pÄverkas av flera omvÀrldsfaktorer. SÄvÀl rÄdande politik, ekonomisk tillvÀxt och framförallt investerarens egna avkastningskrav pÄverkar beslutet. Ekonomiska rÄdgivare i lantbruk tror pÄ ett ökat intresse för solceller i framtiden men mycket beror pÄ de nationella investeringsstöden och hur tekniken utvecklas. Förhoppningsvis kan en ökad kunskap om solenergi sÀtta fart pÄ marknaden. De miljömÄl som Àr uppsatta i Sverige gör att regeringen arbetar mot förnyelsebara energikÀllor. MiljömÄlen kommer att underlÀtta för smÄskalig elproduktion och dÀrmed öka intresset för investering i solceller.

WC-spolning med regnvatten

Idag spolar den stora majoriteten av alla invÄnare i Sverige med dricksvattnen i toaletten. Spolning med regnvatten i WC Àr nÄgot som pÄ flera hÄll i vÀrlden anvÀnds flitigt frÀmst i omrÄden med nÄgon slags vattenbrist. Men i Sverige har regnanvÀndande anlÀggningars popularitet inte riktigt slagit igenom Ànnu. Orsaken till detta kan hÀrledas till flera faktorer. De viktigaste och de som pÄverkar mest Àr; den goda tillgÄngen och sÄledes lÄga priset pÄ dricksvatten i Sverige, samt begrÀnsad konkurrens bland företag och ÄterförsÀljare vilket ger ett högt investeringspris pÄ regnanvÀndande anlÀggningar för konsumenten. Fokus i detta examensarbete ligger pÄ att göra en grundlÀggande analys av regnvatten och möjligheterna att genom en regnanvÀndande anlÀggning kunna anvÀnda regnvatten istÀllet för dricksvatten för att spola i toaletten med. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att genom en studie av olika kÀllor sammanstÀlla information relevant till Àmnet regnvatten och regnvattenanvÀndning till WCspolning, följt av en analys och jÀmförelse av hur ekonomiskt hÄllbar en regnanvÀndande anlÀggning i ett standardhus belÀget i Malmö Àr, i förhÄllande till samma standardhus med en traditionell dricksvattenförsörjning för WC-spolning. Resultatet av analysen visar tydligt att en regnvattenanvÀndande anlÀggning i fallet med standardhuset i dagslÀget inte gÄr att rÀttfÀrdiga ur ekonomisk synpunkt, men Àven att det finns möjlighet till en realistisk ekonomisk förtjÀnst i andra byggnader eller i framtiden..

SpannmÄlsexport & exportsubventioner - hand i hand?

This thesis analyzes the effects of export subsidies on Swedish cereal export. The analyzes are based on data on cereal export from Sweden to countries outside the EU from 1990 to 2003. In 1995 Sweden became a member of the European Union. Before the membership, the Swedish agricultural policy was decoupled in a larger sense than the European CAP was, which means that the Swedish producers had decreased their production more than the European farmers. When Sweden became a member of the EU the production started to increase again to an EU level.

Arbetslöshet bland ungdomar : En kvantitativ enkÀtstudie om konsekvenser av arbetslöshet hos ungdomar

Det övergripande syftet med föreliggande studie var att undersöka levnadsförhÄllanden bland arbetslösa ungdomar. Syftet var Àven att undersöka vilka konsekvenser som arbetslösheten kan föra med sig för ungdomarna. Konsekvenser som har undersökts Àr inom livsomrÄdena 1)hÀlsa 2) sociala relationer och fritid 3) konsumtion 4) rökning, alkohol och droger 5)kriminalitet och 6) livet i sin helhet. Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ metod med enkÀter, som har delats ut till arbetslösa ungdomar i tvÄ kommuner i Sverige. För att ta reda pÄ varför vissa ungdomar pÄverkas negativt av arbetslösheten, medan andra förblir nÀstintill opÄverkade har ekonomi- skammodellen anvÀnts.

Kan handel vara rÀttvis?

Fair trade har vuxit fram med en otrolig fart de sista Ären och frÄgan Àr hur detpÄverkar producenterna, om det existerar nÄgot sÄdant som rÀttvis handel och ommarknaden kan fortsÀtta vÀxa? För att diskutera dessa frÄgor presenterasnationalekonomiska modeller, argument för och emot fair trade samt ett antalfallstudier i Àmnet. De modeller som tas upp Àr H-O modellen tillsammans medStolper-Samuelsson teoremet. De visar att fair trades framgÄng beror pÄefterfrÄgeelasticiteten av produkten i frÄga.Fair trade har en speciell marknadsstruktur och dÀr olika typer av spelaresamverkar. Det finns en konflikt mellan de som anser att fair trades ?rÀtta? vÀrdeförstörs av att livsmedelsbutiker och stora multiföretag börjar sÀlja fair tradeprodukter och de som anser att fair trade bör kunna nÄ mÀnniskor genom sÄ mÄngakanaler som möjligt.

Energieffektivisering, energikonsumtion, tillvÀxt, klimatfrÄgan : leder energieffektiviseringar till minskad energikonsumtion?

Under det senaste Ärhundradet har en rad energieffektiviseringar pÄ enskilda produkter gjorts i Sverige. Idag har regering i Sverige som mÄl att, genom energieffektiviseringar, bryta sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och energikonsumtion. För att bryta sambandet har en handlingsplan med styrmedel, vars syften Àr att öka och skapa incitament för energieffektivisering, tagits fram. Det finns dock saker som talar emot att energieffektiviseringar leder till minskad energikonsumtion. Teorin om reboundeffekten sÀger att i och med den lÀgre kostnaden som uppstÄr vid en effektivisering kommer inte energikonsumtionen att minska, eller Ätminstone inte minska i samma utstrÀckning som effektiviseringen ökade.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->