Sammanfattning Titel: Varför förekommer offset inom försvarsindustrin?Studie om kompensationshandel utifrån nationalekonomiskateorierDatum för seminarium: 8 juni, 2007Ämne/Kur's: Nationalekonomi, kandidatuppsat's 10pFörfattare: Linnéa MörkHandledare: Jerker HolmSyfte: Syftet har varit att undersöka varför offset förekommer inomförsvarsindustrin och förklara fenomenet utifrånnationalekonomiska teorier.Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ analysmetod. Jag hargenomfört intervjuer på Saab AB och ISP (Inspektionen förstrategiska produkter) för att på det sättet finna aktuell fakta omhur företag arbetar med offset idag.Slutsat's: Det är främst fem nationalekonomiska teorier som påverkarförekomsten av offset. Den välvilliga staten, Public Choiceteorier, Fångarna's dilemma och teorier kring hold up problemetoch ofullständiga kontrakt. Dessa olika teorier förklarar varföroffset idag är vanligt förekommande inom försvarsindustrin ochvilka incitament som ligger bakom valet av handelsform..

Under våren 2008 tog riksdagen beslut om att fr.o.m. den 1 juli införa ett kommunalt vårdnadsbidrag. Bidraget uppgår till maximalt 3000 kronor och kan betalas ut till dem som inte utnyttjar kommunalt finansierad barnomsorg på heltid utan istället ordnar barnomsorgen på annat sätt, t.ex. genom att en förälder stannar hemma. Vårdnadsbidraget har av dess anhängare hyllats som en valfrihetsreform men har av kritikerna anklagats för att vara en kvinnofälla.

Motivation är viktigt för människor, både i arbetslivet och livet generellt. Motivation kan huvudsakligen indelas i inre och yttre motivation, beroende på vilken avsikt individen haft med sina handlingar. En individ som drivs av inre motivation till en handling, utför den eftersom själva aktiviteten upplevs som intressant eller tillfredsställande. Handlingar baserade på yttre motivation har sin grund i något annat än själva aktiviteten, exempelvis ekonomisk belöning. Syftet med studien var att jämföra möjliga skillnader mellan manliga respektive kvinnliga högskolelärare avseende inre och yttre motivation.

Syftet med uppsatsen är dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hållbarhetsredovisning förhåller sig till varandra, och dels empirisk då jag ämnar undersöka huruvida denna redovisningsform bättre kan visa en verksamhets effektivitet bättre än traditionell redovisning där verksamheten har sociala verksamhetsmål. Studieobjektet i denna undersökning är KulturAkademin, vilken är ett gemenskapsföretag vars primära verksamhetsmål är att driva musikskolan i Storuman.För att uppnå detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmål eller en kombination av de båda.Undersökningen visar att det finns två olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebär. En mening är att begreppet kan likställas med begreppet hållbarhetsredovisning som är en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömässig dimension och en mening är att det är en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hållbarhetsredovisning.Vad gäller det empiriska syftet är undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bättre än en traditionell redovisning då den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personalen på äldreboenden upplevde hanteringen av deras effektiviseringsarbete i relation till de uppsatta värdighetsmålen. Studien hade en kvalitativ metod där sju stycken djupintervjuer genomfördes med personal från olika äldreboenden. Vi försökte undersöka om personalens effektivisering kunde ses som en motmakt och huruvida värdighetsarbetet blivit bristfälligt. Ritzers begrepp McDonaldisering och Foucaults teori om makt var de fundamentala teoretiska ramarna. Till dessa har vi använt oss av begreppet informell organisationskultur, för att kunna förstå mentaliteten mellan arbetskollegorna på äldreboende.

Det här examensarbetet har utförts på uppdrag av Malmfalten AB. Malmfalten AB har haft en idé om att utveckla en ny typ av ventilationssystem för tvärortar (produktionsortar) vid skivrasbrytning. Nuvarande ventilationssystem kräver att ventilationsdukarna tas ned från sin plats i orttaket inför skivrasborrning och därefter åter monteras upp. Syftet med detta arbete har varit att skapa ett förslag på en lösning som undviker detta och därmed ger upphov till ekonomiska vinningen och arbetsmiljömässiga fördelar. Följande metod har nyttjats för att framställa ett sådant förslag: intervjuer, observationer, funktionsanalys, kravspecifikation och PUGH:s beslutsmatris.

Bakgrund och problem: Efter att i flera år diskuterat behovet av företagsrekonstruktion lades det slutliga förslaget fram år 1992, se SOU1992:113, som ledde fram till ett införande av lagen om företagsrekonstruktion i svensk rätt år 1996. Bakgrunden till lagförslaget var att konkurs leder till kapitalförstöring och att företag som i grunden är livskraftiga men som genomgår en ekonomisk kris inte ska behöva gå i konkurs. Efter införandet av lagen har den kritiserats bland annat för att företag med likviditetsproblem ansöker om rekonstruktion för sent vilket ofta får konsekvensen att företaget går i konkurs. En annan anledning är att den sällan använts och att rekonstruktören inte har någon bestämmanderätt till skillnad från konkursförvaltaren som har auktoriteten att genomdriva det han/hon vill. I den rådande finanskrisen har rekonstruktion blivit vanligare.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Informationshypotesen - Ger förändringar av utdelningar någon information om framtida vinster? Seminariedatum: 2008-02-04 Ämne/Kurs: NEKK01 ? Examensarbete kandidatnivå 15hp Författare: Stefan Setterlund Handledare: Erik Norrman Fem nyckelord: The information content of dividends, informationshypotesen, utdelningar, effektiva marknader, vinster. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hypotesen om att aktieutdelningar innehåller någon information om framtida vinster. Metod: Undersökningen genomförs med hjälp av en regressionsanalys med årliga data på bland annat utdelningar och vinster för 46 svenska börsbolag mellan åren 1990-2006. Vinstförändringar är den beroende variabeln och utdelningsförändringar är en av de förklarande.

Denna uppsats syftar till att dels beskriva, dels med utvald ekonomisk teori analysera regleringen av den svenska formen av kasinoverksamhet. Av särskilt intresse är att diskutera orsaken till den svenska lagstiftningen som reglerar spelverksamhet samt lagstiftningens relevans för en spelverksamhet som är utsatt för utländsk konkurrens. För att besvara syftet har följande frågeställningar formulerats: - Hur kan regleringen av den svenska spelverksamheten förklaras utifrån ekonomisk teori? - Vad är motiven till den svenska lagstiftningen som reglerar spelverksamhet? - Hur är kasinoverksamheten i USA och Storbritannien utformad? - Hur kan en framtida reglering av spelmarknaden utformas? Regleringen av spelmarknaden kan dels förklaras utifrån välfärdsteori, dels utifrån politisk ekonomi i form av särintresseteorin. Välfärdsteorin förklarar regleringen av spelmarknaden genom att den dels kan ses som en marknad som ger upphov till negativa externa effekter i form av spelmissbruk, dels som ett naturligt monopol då det finns stordriftsfördelar i information och kontrollen av verksamheten.

Trenden är att det ställs högre krav på börsnoterade bolag att redovisa mer omfattande extern bolagsinformation genom årsredovisningen. En del av informationen behandlar bolagens exponering och hantering av risker, ett område som fått större utrymme med åren eftersom riskredovisningen har stor betydelse för bolag som såväl användare. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur börsnoterade bolag genom extern redovisning av risk kan eftersträva minskad informationsasymmetri och ökad legitimitet omkring en ekonomisk turbulent tidsperiod. För att adressera studiens syfte har en longitudinell flerfallsstudie i svenska börsnoterade skogs- och tillverkningsbolag genomförts mellan åren 2006-2012. Ett aktörssynsätt antogs där bolagens årsredovisning analyserades genom diskurs- och innehållsanalys.

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstås som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framväxten av IT-samhället. Syntheiströrelsen strävar efter att återupprätta en kollektiv gemenskap de upplever gått förlorad genom att själva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. Benämningen deriveras från grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahästen: Religion på nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & Åkerbäck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstås utifrån teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av näraliggande material..

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur företag kan arbeta med konceptet hållbar utveckling samt att analysera hur begreppet upplevs från ett företags perspektiv. Undersökningen baseras på en fallstudie som genomförts på företaget Kinnarps. Det empiriska material som analysen bygger på har samlats in via användning av fokusgrupps-intervjuer på Kinnarps, och materialet har analyserats vidare genom användning av metoden grundad teori. Under analysen har det synliggjorts vissa paralleller mellan materialet och ekologisk modernisering. Analysen tyder på att företag tenderar att agera i enlighet med ekologisk modernisering då teknisk utveckling ofta upplevs som lösningar på miljörelaterade problem.

171 miljoner människor i hela världen har diabetes enligt World Health Organisations (WHO) senaste undersökning år 2000. Den kroniska sjukdomen påverkar individens hälsa och syftet med magisteruppsatsen är att undersöka om diabetiker har fler sjukskrivningstillfällen och sjukskrivningsdagar än icke-diabetiker? Uppsatsen empirisk data kommer från HILDA (Health and Individuals Longitudinal Data and Analysis) och teorin baseras på Grossmans ekonomiska teori om individens hälsoinvesteringsbeteende (2000) samt Kristian Bolin et als (2002) utökning av Grossman teori. Ekvationerna i uppsatsen bygger på teorin men det är nya hälsomått på efterfrågan på och investeringen i hälsa; sjukskrivningsdagar ? respektive sjukskrivningstillfällen.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftar att undersöka hur belöning förhåller sig till motivation och prestationer mot mål. Studien utgår från sju intervjupersoners upplevelser och uppfattningar om hur deras motivation och deras prestationer påverkas av belöning. Intervjupersonerna arbetar inom läkemedelsindustrin och har ett implementerat bonussystem i organisationen som utgår från uppsatta mål av ledning och anställda.Uppsatsen inleds med en teoretisk bakgrund som är uppbyggd i tre huvuddelar utifrån studiens syfte. Första delen redogör för den huvudsakliga uppdelningen som görs av begreppet belöning vilka är belöning i from av erkännande och belöning i form av ekonomisk ersättning. För att undersöka belöning i förhållande till motivation behandlas motivationsteorier i teorikapitlets andra del.

Jag har i detta arbete gjort en studie om vad de elever som går Omvårdnadsprogrammet vill göra efter sin utbildning. Detta har jag relaterat till den förstående gymnasiereformen, Gy 2011 och de förändringar denna kommer att innebära. Jag har gjort en enkätundersökning i årskurs tre på Omvårdnadsprogrammet för att ta reda på vad eleverna egentligen vill göra efter sin utbildning. Det visade sig i min undersökning att 81 % av eleverna troligtvis kommer att studera vidare direkt efter gymnasiet eller senare. 34 % av eleverna kommer att arbeta som undersköterskor direkt efter sin utbildning.