I denna uppsats utreds och analyseras om och i så fall på vilket sätt, utvidgningen av kretsen skadeståndsberättigade enligt 33 § konkurrenslagen kan förväntas påverka de konsumenter som därmed omfattas, samt hur företag kan komma att agera efter lagändringen. Syftet är även att, i förhållande till de slutsatser om lagändringens betydelse som presenterats i förarbetena samt de i uppsatsen framförda slutsatserna, analysera hur dessa samtliga slutsatser förhåller sig till en effektiv tillämpning utifrån perspektiv om ekonomisk effektivitet och rättssäkerhet.De slutsatser som nås i uppsatsen är huvudsakligen att konsumenter även efter lagändringen kommer att ges för få incitament för att de skall finna det värt ansträngningarna att tillvarata sin skadeståndsrätt. Varken förarbetenas mål om en mindre skillnad i rättskyddet mellan företag och konsumenter, eller strävan efter en ökad ekonomisk effektivitet kommer således att uppnås. Sammanfattningsvis är det således tveksamt om lagändringen bidrar till en mer effektiv rättstillämpning av skadeståndsparagrafen..

Avsikten med uppsatsen är att undersöka vilka handelseffekter Sveriges inträde i EU 1994 har medfört på handeln av frukt och grönsaker. Vi har även undersökt hur inträdet har påverkat handeln med tredje land. Med hjälp av Trumans metod har vi analyserat frukt och grönsaker på aggregerad samt disaggregerad nivå. Analyserna samt diskussionerna som förs i uppsatsen utgår ifrån handelsomfördelning och handelsalstring, vilka är de två handelseffekter metodens sex olika utfall påvisar. Då vi studerade en tullunions uppkomst och dess konsekvenser på handeln förväntade vi oss en handelsalstring inom unionen samt en handelsomfördelning gentemot tredje land.

Den ha?r studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. Den fo?rsta januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp, ett beslut som innebar en uto?kad mo?jlighet fo?r husha?ll att fa? en skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. I de stora dagstidningarna har en debatt fo?rts mellan fo?respra?kare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad la?xhja?lp.

EU:s jordbrukspolitik och dess effekter på unionens och omvärldens invånare är ett ämne som ofta väcker debatt. När man studerar effekterna på medlemsländerna skiljer man ofta mellan budgeteffekter och handelseffekter där det förstnämnda är mer frekvent förekommande både i media och som föremål för studier. Jag har valt att studera handelseffekterna som uppstår tillföljd av att EU skyddar unionens jordbruksproduktion från konkurrens utifrån.Medlemsländerna påverkas olika beroende på hur situationen inom jordbruket och handeln med jordbruksprodukter är i landet. Mitt syfte är att se vilka av medlemsländerna som vinner respektive förlorar på hur EU:s jordbruksprogram är utformat idag. I min analys använder jag data från tidsperioden 1995-2004 och jag har valt att arbeta med produktgrupperna spannmål, kött och frukt och grönsaker.

Studien har utförts i två organisationer, järnverket Uddeholm Tooling AB samt Statens Räddningsverk. På Uddeholm Tooling AB har undersökningen koncentrerats till avdelningen Terminalen och på Statens Räddningsverk har två enheter studerats, ekonomienheten i Karlstad samt Revinge skola. På såväl Terminalen som Statens Räddningsverk finns problem gällande kommunikationen mellan olika aktörer. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av observationer och intervjuer. Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse för kommunikationens betydelse vid förmedling av ekonomisk information.Under studiens gång har meningsskapande blivit det övergripande ämnesområdet.

Bakgrund: Under senare år har skandaler inom svenska banker uppmärksammats. Det har senare visat sig att många skandaler har uppkommit till följd av brister inom den interna kontrollen. Samtidigt har antalet interna brott som begås på grund av en svag intern kontroll ökat trots att flera noterade bolag har ökat sina investeringar i den interna kontrollen. Banker har en viktig roll i samhället men den interna kontrollens betydelse för att motverka individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet inom svenska storbanker är inte särskilt utredd.Syfte: Studien ämnar bidra med en förståelse för hur intern yrkesbaserad ekonomisk brottslighet motverkas med de svenska storbankernas interna kontroll med hänvisning till Internal Control ? Integrated Framework och Three Lines of Defence.

Med de senaste årens volatilitet på oljemarknaderna och den historiska inverkan som oljepriset har haft på inflationen så avser vi att undersöka hur stor inverkan oljepriset har på inflationen idag. Vi gör vår undersökning på ett urval av industrialiserade och ej fullt industrialiserade länder för att se om det är någon skillnad på resultaten mellan dessa typer av ekonomier. Vi närmar oss problemet med en oljeutökad Phillipskurva som specificeras i tre olika modeller. Specifikationerna baseras på nykeynesiansk teori, monetarism och ECB:s två pelar strategi vid inflationsanalys. Vi finner att oljepriset har haft en påverkan på inflationen under tidsperioden 1979-2007 i de industrialiserade länderna men att effekten över lag är avtagande vid en jämförelse med perioden 1990-2007.

Uppsatsen undersökte en alternativ metod att kreditbetygsätta företagsobligationer. Metoden är baserad på en modell skapad av Hall & Miles (1990) och har tillämpats med viss framgång på banksektorn i tidigare studier. Modellen gör antagandet om effektiva kapitalmarknader och använder aktiekursinformation som enda informationskälla. Undersökningen utfördes genom att applicera modellen på 49 slumpvis utvalda amerikanska företag och ta fram en tio års lång kreditbetygshistorik. Denna kreditbetygshistorik jämfördes sedan med kreditbetyg på de 49 företagen satta av kreditvärderingsinstitutet Moody?s under samma period.

Syftet är att undersöka ifall det finns ett signifikant samband mellan matchresultat och rörelsen i ett fotbollslags aktiekurs. Uppsatsen ska även ge en ökad förståelse gällande skillnader i avvikande avkastning vid olika typer av motstånd och matcher. Uppsatsen är kvantitativ undersökning med deduktivt angreppssätt där avvikande avkastning studeras vid olika händelser med hjälp av diverse hypotesprövningar. Teorierna i uppsatsen behandlar aktievärdering, marknadseffektivitet samt aktieägarbeteende. Empirin presenteras i form av tabeller med avvikande avkastning och hypotesprovningar vid olika händelser.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.

Utvecklingen inom redovisningsområdet har föranlett att allt fler företag väljer att komplettera sin ekonomiska redovisning med en redogörelse för hur de ser på företagets roll i samhället. Den gemensamma nämnaren för företagens ansvarsfulla företagande kallas för hållbar utveckling. Det vill säga en utveckling där ekonomisk tillväxt måste kopplas till miljöhänsyn och socialt ansvar. Denna redovisning kallas för hållbarhetsredovisning. Syftet med vår uppsats var att undersöka vilka motiv företagen hade med att bedriva en hållbarhetsredovisning och om granskning av dessa redovisningar kunde ske på ett trovärdigt och objektivt sätt.

This study examines regional integration in Africa with a focus on the Common Market for Eastern and Southern Africa, COMESA. COMESA, with roots that go back to the beginning of the 1980?s, is one of the largest and most diverse areas for regional integration in Africa and has currently 19 member countries. The goal of the COMESA co-operation is to become a fully integrated area by the year 2025 that will merge into the African Union (AU). AU will then, in turn, create a fully integrated African continent in a not too far away future.

In part this paper is a contribution to the ongoing Swedish discussion about our public structures. The discussion has picked up speed in the last years thanks to a government backed committee trying to come up with a suggestion to make our public sector more efficient. A big part of the debate is about the independence and work of our municipalities, what they should do, what they shouldn?t do and when the state should step in and take over. I make a theoretical investigation into one of these issues, the one about job creation.

Uppsatsens syfte är att försöka utreda en eventuell relation mellan mål- och uppköpsföretagets q-värden och aktieägarnas avkastning i samband med ett företagsförvärv, samt vilken relation som skapar störst aktieägaravkastning. Teorin kring Tobins q samt teorier kring aktieägarnas avkastning i samband med företagsförvärv och faktorer som påverkar denna ut-gör grund för uppsatsen. Henri Servaes artikel om företagsförvärv och Tobins q på den amerikanska marknaden fungerar som refe-rensstudie. En kvantitativ undersökningsmetod med hypotesprövning används i arbetet. Relationen mellan mål- och uppköpsföretagens q-värden och aktieägarnas avkastning analyseras med multipel regression.

Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.