I denna uppsats har vi med samhällsekonomisk analys studerat följderna av ett införande av nolltaxa inom kollektivtrafiken. I kommunen Kristinehamn erbjöds gratis busstrafik under år 1997-2001, och med utgångspunkt från detta projekt har vi undersökt de samhällsekonomiska effekterna. Målet med införandet var att sänka kostnaderna för färdtjänst- och skolskjutsverksamhet samt att minska de negativa externa effekterna av biltrafiken. Till följd av den högre uppfångningsgraden av resenärer uppnåddes lönsamhet i stadstrafiken, men ej i landsortstrafiken. Konsekvenser av skattefinansiering, såsom snedfördelning och dödviktskostnader, implicerar dock att ett ekonomisk-politiskt ställningstagande för eller emot statliga ingripanden, måste tas vid utvärderingen av projektet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Denna uppsats analyserar matchningseffektiviteten mellan lediga jobb (vakanser) och arbetslösa. Det faktum att den svenska Beveridgekurvan skiftat utåt under 1990-talet är en indikation på att de arbetslösa inte lika effektivt ?matchas? ihop med de lediga jobb som skapas. I uppsatsen identifieras två faktorer som påverkar matchningseffektiviteten; sökbeteendet hos arbetsgivarna och de arbetslösa, samt regionala obalanser mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Sammanfattningsvis kan sägas att båda faktorerna tycks bidragit till sämre matchningseffektivitet under 1990-talet..

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur elitidrottsföreningar arbetar med ekonomisk och sportslig styrning. Utifrån syftet kommer vi att analysera hur föreningarna arbetar för att nå sina mål. Vi kommer även att undersöka vilken social roll föreningarna har i samhället.Vi har valt att begränsa studien till elitidrottsföreningar. De föreningar vi valt att arbeta med är ishockeyföreningen HV71, fotbollsföreningen Jönköpings Södra IF och handbollsföreningen IF Hallby HK. De tre föreningarna befinner sig såväl sportsligt som organisatoriskt på olika nivåer där HV71 är den största och IF Hallby HK den minsta.Vi använde oss av kvalitativ metod och genomförde personliga intervjuer med företrädare för varje förening.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida BNP-gap kan förutspåinflationen bättre jämfört med arbetslöshetsgap. Svensk kvartalsdata från1993 till och med 2005 har använts. Gapmåtten skapas med två olika metoder,en linjärregression och ett HP-filter. En direkt prognosmodell används föralla prognoser med out of sample metodik. Prognoshorisonterna somanvänds är ett kvartal, fyra kvartal samt åtta kvartal.

I ett växande samhälle med ökad befolkning och tekniska landvinningar ställs det allt högre krav på det sociala- och miljömässiga ansvaret hos företag. En ökad efterfrågan från både konsumenter, samhället och organisationer har skapat påtryckningar på företag att driva engagemanget kring CSR ? Corporate Social Responsibility. En del ekonomer anser emellertid att detta skapar motsättningar då företagets yttersta ansvar är gentemot aktieägarna och att få verksamheten lönsam. Syftet med denna rapport är att utreda om det finns ett samband mellan CSR-satsningar och ekonomisk lönsamhet, hur företag resonerar kring detta, samt undersöka om det finns strategier för att skapa ett positivt samband.

HIV/AIDS upptäcktes i början av 1980talet och utvecklades snabbt till en omfattande epidemi. Värst drabbat är Afrika söder om Sahara med 2/3 av världens cirka 40 miljoner smittade. Uganda, som ligger norr om Victoriasjön, var bland de första länderna att rapportera om HIV-fall och hade under 1990talets början en HIV-prevalens på omkring 20 %. Sedan dess har man lyckats minska spridningen av smittan och uppger idag en prevalens på omkring 4 %. Uppsatsen syftar till att se på vilka preventiva åtgärder mot spridningen av HIV/AIDS som genomförts i Uganda och i möjligaste mån deras kostnadseffektivitet uttryckt i USD/förhindrat fall av HIV-smitta.

According to the theory of environmental Kuznets curve there is a relationship between carbon emissions and GDP. The relationship has an inverted U-shape. Carbon emissions rise initially and then decreases once a certain level of GDP is obtained.This essay interprets earlier studies in the field of environmental economics and uses public choice to seek answer on how the population acts on aggregate level. This essay analyses 115 countries in cross-sectional data. The analysis shows that there is a significant relationship between carbon dioxide emissions and GDP that is increasing at first and then decreases for a certain level of GDP.

Syftet med denna studie är att, med hjälp av ett urval tillväxtvariabler, analysera hur det kommer sig att länder rika på naturresurser generellt uppvisar lägre tillväxt än länder som saknar naturtillgångar. Fenomenet brukar benämnas ?the Resource Curse?, eller ?resursfällan? som det här kommer kallas. Utmärkande för denna studie är att jag valt att analysera hur variablen statlig konsumtion interagerar med naturresurstillgången i landet och hur denna interaktion kan leda till att länderna i analysen fastnar i resursfällan..

Uppsatsen är en kvantitativ studie som undersöker vilka faktorer som har kunnat förklara den svenska swapspreaden under tidsperioden 2001-12-31 till 2008-10-31. Resultatet är en linjär regressions modell som påvisar att swapspreaden är kointegrerad med svenska statens upplåningsbehov samt räntespreaden för europeiska kommersiella obligationer. På kort sikt förklaras swapspreaden av bland annat att den är mean reverting kring ett långsiktigt samband med tidigare nämnda variablerna, basis risken, den historiska volatiliteten på aktiemarknaden, bankaktiers utveckling i förhållande till övriga aktiemarknaden samt lutningen på Money Market kurvan..

I denna studie undersöker vi vad som påverkar oljeaktier och oljeservice aktier. Vi har valt ut fem aktier med varierad storlek från varje bransch, på den amerikanska börsen.Vi använde oss av en multipel regressionsanalys för att komma fram till vilket av oljepriset och Dow Jones index som påverkade aktierna mest. Vi analyserade effekterna både på kort och på lång sikt.Studiens resultat visade att på kort sikt påverkade oljepriset och Dow Jones index aktierna ungefär lika mycket, men på lång sikt var det bara oljepriset som hade en inverkan..

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.