Syftet med uppsatsen Àr att analysera Sveriges livsmedelssektor efter Sveriges medlemskap i Europeiska unionen 1995 med avseende pÄ de ekonomiska integrationseffekterna handelsalstring och handelsomfördelning. Ett statistiskt datamaterial över produktion, export och import under perioden 1996-2002 analyseras och ett mÄtt av Truman utnyttjas för att faststÀlla förekomsten av handelsalstring och handelsomfördelning.Undersökningen skedde pÄ en övergripande nivÄ för alla produkter inom livsmedelssektorn och pÄ en desaggregerad nivÄ med tretton subgrupper. Resultatet Àr att livsmedelssektorn efter medlemskapet har mött en handelsalstring pÄ en aggregerad och en desaggregerad nivÄ för majoriteten av grupperna. Av den totala kvantiteten livsmedel vi konsumerar kommer en minskande andel frÄn inhemsktproducerade varor, istÀllet ökar andelen importerade produkter frÄn medlemslÀnderna. AnmÀrkningsvÀrt Àr att den inhemska produktionen inte minskar samtidigt som importen frÄn sÀrskilt medlemslÀnder men ocksÄ ickemedlemslÀnder ökar tillsammans med en vÀxande export.

Under de senaste decennierna har vi i Sverige upplevt hur tjÀnstesektorn brett ut sig och fÄtt en allt större betydande del i den nationella ekonomins utveckling. I samband med tjÀnstesektorn har Àven de immateriella resursernas betydelse för organisationers vÀrdeskapande ökat. Parallellt med tjÀnstesektorns utveckling kan de kommunala och offentliga verksamheternas utveckling ses. I dag rÄder höga krav pÄ att kommunala verksamheter skall klara av att leverera det de sÀger att de ska göra. Det Àr hÀnger dock ytterst pÄ personalen som utför tjÀnsterna eftersom tjÀnsternas kvalitet i hög grad Àr beroende av personalens kunskap och förmÄga att utföra tjÀnsterna.Historiskt har det ofta funnits ett stort kunskapsglapp vad gÀller personalrelaterade ÄtgÀrder ? kunskapen om organisationens viktigaste resurs har i mÄnga fall varit bristfÀllig.

This paper examines a long run macroeconomic dilemma. This dilemma states that given a real appreciation, i.e. a continuous increase in the real exchange rate, an economy has two options open with respect to inflation and nominal exchange rate. Either the economy chooses a fixed exchange rate- regime but has to allow for a rising inflation. Or the economy can choose an inflation targeting- regime, but then has to allow for an appreciating nominal exchange rate.

I arbetet ges en beskrivning av skolledare, specialpedagoger och pedagogers uppfattningar om specialpedagogens arbetsuppgifter utiftÄn utveckling, utredning, undervisning idag och i framtiden..

Bredband har de senaste Ären gÄtt frÄn att vara en ovanlig företeelse till att i Sverige nÀrmast ses som en mÀnsklig rÀttighet. En teknik som ger mÄnga individer tillgÄng till IT-infrastrukur med hög överföringskapacitet Àr trÄdlösa nÀtverk av typerna WiFi och WiMax. I uppsatsen konstateras att ett marknadsmisslyckande kan förekomma pÄ privata marknader för trÄdlöst bredband. Detta marknadsmisslyckande analyseras utifrÄn teorier om externa effekter och kollektiva varor. De positiva externa effekter som trÄdlösa nÀtverk genererar ger varan drag av kollektivitet.

In which ways have composing processes in music appeared over the past 300 years? How may composing processes work today? What does new technology do to this processes?The key purpose of this study is to investigate various composing processes. A further purpose is also to gain an awareness of how we use modern technology by computers and their notation programmes.The research design of this thesis includes a display of literature related to composing processes. along with an analysis of the writer?s own experiences in the area.

Syftet med denna uppsats Àr att granska effekterna av regional integration pÄ FDI hos de lÀnder som blev medlemmar i EU 2004 samt 2007. UtifrÄn teori gÀllande sambandet mellan regional integration och FDI, analyseras empirisk data över stock och flöden av FDI till de nya medlemslÀnderna i syfte att utreda förekomsten av investeringsalstring och/eller investeringsomfördelning inom denna integration av typen öst-vÀst dÀr det rÄder stora skillnader i inkomstnivÄ mellan medlemslÀnderna. Analysen visar att FDI till de nya medlemslÀnderna, bÄde frÄn andra medlemslÀnder och tredje land, har ökat till följd av lÀndernas medlemskap i EU. MÀtt i absolutvÀrde kan det konstateras att FDI frÄn andra medlemslÀnder Àr avsevÀrt mycket större Àn FDI frÄn tredje land. Vidare har de nya medlemslÀnderna upplevt investeringsalstring och investeringsomfördelning frÄn andra medlemslÀnder samt investeringsomfördelning dÀr FDI frÄn EU15 flyttar frÄn tredje land till de nya medlemslÀnderna.

Inledningen beskriver bakgrunden till de val kring gÀsthamnsverksamheten pÄ Marstrand som KungÀlvs kommun idag stÄr inför. Problemet delas dÀrefter upp i sina separata bestÄndsdelar och en överblick över Marstrand, privat respektive kommunal drift samt bÄtturismen och dess utveckling ges lÀsare. I Metodavsnittet behandlas den kvalitativa fallstudieformen som valts för att undersöka KungÀlvs kommuns möjligheter att utveckla Marstrands gÀsthamn genom att öka kunskapen kring driftsformer av gÀsthamnar i Skandinavien. Urvalet av gÀsthamnar preciseras och motiveras samt hur uppsatsförfattarna sökt uppnÄ god validitet och reliabilitet pÄ uppsatsen. Den Teoretiska referensramen redogör för huvuddragen i AktieÀgarperspektivet, Intressent?perspektivet samt Agent?Principalteorin som tillsammans ligger till grund för uppsatsens analys och slutsats. Empirin presenterar resultatet frÄn den kartlÀggning som gjorts av urvalets respektive hamnar. En inblick i bland annat drifts? och ÀgarförhÄllanden, syftet med gÀsthamnsverksamheten, differentiering samt olika sÀrdrag ges. I Analys och Slutsatskapitlen görs inledande en driftsövergripande analys som lyfter fram likheter och olikheter hamnarna.

I denna uppsats studeras hur afrikanska lÀnders ekonomiska tillvÀxt pÄverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemstÀllningen har en tvÀrsnittsstudie utförts med hjÀlp av en regressionsanalys. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata som inhÀmtats frÄn VÀrldsbanken. Den beroende variabeln som undersöks Àr genomsnittlig tillvÀxt i reell BNP per capita mellan Är 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.

Det samhÀlle vi lever i idag Àr pÄfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohÀlsa och mÄnga av dem har svÄrt för att anpassa sig sÄvÀl i hemmet som i skolan. Detta visar att Àven om det handlar om barn som lever i ett vÀlmÄende samhÀlle, Àr det mÄnga som inte har en bra uppvÀxt, vilket ger brister i barnets utveckling. FörskolelÀrare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har dÀrför oftast lÀtt att se om de mÄr bra eller inte. Barns hÀlsa kan pÄverkas av olika faktorer.

Vi mÄste Àndra samhÀllet vi lever i idag för detta samhÀlle Àr inte hÄllbart. En hÄllbar utveckling Àr dÀrför viktig att strÀva emot. Företag mÄste anpassa sig till en hÄllbar utveckling och de har lagar och krav som deska följa. För att de ska kunna uppnÄ en hÄllbar utveckling mÄste begreppet operationaliseras, tas ner till handlingsbara regler. Det Àr nÀst intill omöjligt att veta vad som ska göras för att uppnÄ en hÄllbar utveckling utan att bryta ner begreppet till delmÄl och lagar.

Uppsatsens syfte Àr att belysa sambandet mellan ekonomiska begrepp som anvÀnds i de noterade företagens Ärsredovisningar och deras ekonomiska utveckling. Vi har genomfört en kvalitativ dokumentstudie utifrÄn 30 Ärsredovisningar frÄn tio olika företag. Den teoretiska grunden bestÄr av kommunikationsteori, förtroende samt tidigare forskning kring Àmnet. Empirin som uppsatsen bygger pÄ har tagits fram efter analys av Ärsredovisningarnas innehÄll i den skrivna texten. DÄ vi undersökte ?bra? och ?dÄliga? företags kommunikation i Ärsredovisningarna kunder vi se ett tydligt samband mellan företagens ekonomiska utveckling och de begrepp som anvÀndes i Ärsredovisningen..

Medarbetarsamtal Àr en form av samtal pÄ individnivÄ. Samtal kan vara en viktig arbetsform Àven för hÀlsopedagoger som arbetar med mÀnniskor pÄ individnivÄ. Att veta hur pedagogiken kan anvÀndas i samtal för att pÄverka individer blir dÀrmed en stor tillgÄng.Undersökningen syftar till att ta reda pÄ om och i sÄdana fall hur pedagogiska ledare anvÀnder sig av pedagogik i medarbetarsamtal.Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats och den metod som har anvÀnts Àr intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestÄende av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare pÄ en pedagogisk arena.Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del Àr baserade pÄ utveckling och utvecklingsinriktat lÀrande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ.

Den hÀr uppsatsens syfte Àr att i Uppsala och Knivsta kommuns översiktsplaner undersöka natursyn, hÄllbar utveckling och uppfattning om klimatfrÄgan. Den valda metoden för att besvara frÄgestÀllningen Àr en kvalitativ textanalys i form av en diskursanalys. För att kunna analysera översiktsplanerna har tre olika huvudkategorier skapats utifrÄn en inlÀsning och en avkodning av materialet: natursyn, stark respektive svag hÄllbar utveckling och klimatfrÄgan. Dessa kategorier tenderar att integreras med varandra. En ekocentrisk syn pÄ naturen hÀnger till exempel ihop med en stark hÄllbar utveckling och möter klimatförÀndringarna med begrÀnsning av vÀxthusgaser som strategi.Synen pÄ naturen i översiktsplanerna Àr nÄgot varierad och domineras av en antropocentrisk syn pÄ naturen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det har skett en förÀndring av den geografiska koncentrationen av textil- och klÀdesindustrin och dess olika sektorer i EU mellan 1992 och 2001 och om produktionen Àr fragmenterad, d.v.s. om de olika sektorerna inom textil- och klÀdesindustrin Àr koncentrerade till skilda lÀnder. MÄnga studier har gjorts för att undersöka den geografiska koncentrationen av textil- och klÀdesindustrin som helhet, men denna uppsats gör undersökningen pÄ en mer disaggregerad nivÄ. Industribaserad gini, (koncentrations-graden) och Balassa-index, (specialiseringskvoten), har berÀknats för industrigrenarna inom textil- och klÀdesindustrin och som mÄtt pÄ internationell produktionsfragmentering har intra-produkthandel tagits fram för lÀnderna i undersökningen. Slutsatsen Àr att den geografiska koncentrationen för de olika sektorerna och textil- och klÀdesindustrin som helhet har ökat endast obetydligt, men att det finns relativt stora skillnader mellan de olika industrisektorerna.