Investeringar i utlandet blir allt vanligare och mÄnga svenska fondförvaltare erbjuder sina kunder olika utlÀndska fonder. Vid internationella investeringar tittar man ofta pÄ den ekonomiska tillvÀxten i de olika lÀnderna. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur stor pÄverkan den ekonomiska tillvÀxten har pÄ aktieavkastningen. PÄ grund av saknade observationer i data ger den empiriska undersökningen inga klara resultat, nÀr jag korrigerar för detta fÄr jag ett negativ samband men fÄr dÄ med ett litet stickprov. De tidigare studierna visar Àven pÄ ett negativt samband.

Hur Äldersstrukturen i ett land pÄverkar den ekonomiska tillvÀxten i Sverige Àr en aktuell frÄga, dÄ den svenska befolkningen hÄller pÄ att bli allt Àldre. Det kommer att pÄverka ekonomin pÄ flera sÀtt. Uppsatsen syftar till att undersöka hur förÀndringar i den svenska Äldersstrukturen har pÄverkat den ekonomiska tillvÀxten i Sverige, samt försöka ge en fingervisning om hur de framtida förÀndringarna kommer att pÄverka den ekonomiska tillvÀxten. En regressionsanalys med förklarande demografiska variabler genomförs för att utreda hur den svenska Äldersstrukturen har pÄverkat den svenska ekonomiska tillvÀxten. Regressionsanalysen Àr gjord efter inspiration av en Solow-modell som har utvecklats med demografiska variabler.Resultatet visar att olika Äldersgrupper pÄverkar den ekonomiska tillvÀxten pÄ skilda vis.

Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.

HÄllbar utveckling bestÄr av tre grenar: ekonomisk, ekologisk och social. Tidigare forskning tyder dock pÄ att fördelningen mellan dessa Àr mycket ojÀmn inom livsmedelsbranschen. De ekonomiska och ekologiska aspekterna vÀger oftast tyngre Àn de sociala. En jÀmn fördelning beskrivs vara det mest optimala, men appliceringen av detta anses problematisk. FortsÀttningsvis menar forskning att, alla aktörer i livsmedelskedjan ansvariga att bidra till hÄllbar utveckling.

?En utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Detta Àr definitionen av hÄllbar utveckling vilket organisationer pÄ senare Är har börjat beakta genom intresse för dess sociala och miljömÀssiga pÄverkan. Ett sÀtt att införa hÄllbar utveckling i en organisation Àr att anamma Corporate Social Responsibility (CSR). Inom CSR finns tre aspekter; den ekonomiska, sociala och miljömÀssiga aspekten.

Den hÀr uppsatsen studerar vad begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgÄngspunkt i de diskurser som styr miljöomrÄdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benÀmner som lÀrande för hÄllbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien gÄr ut pÄ att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hÄllbar utveckling till svenska skolor. Studien landar pÄ slutsatsen att ekonomiska premisser, mer Àn miljömÀssiga, Àr de som fÄr utforma vad lÀrande för hÄllbar utveckling verkligen Àr och att miljödiskursen fÄr stÄ tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. DÀrmed rekonstrueras begreppet hÄllbar utveckling, nÀr det blir en del av lÀrande för hÄllbar utveckling, till nÄgot som inte alls verkar för en bÀttre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hÄllbar utveckling..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken utstrÀckning av goodwillposten som kan förklaras av innovationsförmÄgan i svenska börsnoterade företag.Inledning: Goodwill Àr en immateriell tillgÄng och uppstÄr i samband med företagsförvÀrv. PÄ senare Är har posten fÄtt en stor betydelse och den ger Àven ett uttryck för framtida ekonomiska fördelar. Goodwill Àr svÄrdefinierat eftersom att posten exempelvis kan innehÄlla kundrelationer, varumÀrken, bra rykte etc. I dagslÀget Àr innovation en viktig faktor för företag och har stor betydelse för ekonomisk tillvÀxt. Företagens innovationsförmÄga borde dÀrför ha en pÄverkan pÄ goodwillpostens vÀrde.Metod: I denna studie har en kvantitativ undersökning gjorts.

FĂ€ltbiologer in Lund : A study on how the NGO FĂ€ltbiologerna has affected environmental politics in the municipality of LundThis paper examines, through interview and literary studies, if the environmental NGO FĂ€ltbiologerna has had any impact on the environmental politics of the municipality of Lund. The study is based on a case where FĂ€ltbiologerna were protesting against the establishment of two shopping centers near the outskirts of Lund.The study is inconclusive, but provides a few interesting questions for further studies in this subject..

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan frÀmjas i daglig verksamhet. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer gjorda pÄ tvÄ dagliga verksamheter i tvÄ olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag Àven lÀsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som anvÀnds pÄ de enheter som intervjuerna Àr genomförda pÄ. Analysarbetet har bestÄtt av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjÀlp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen pÄ daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse nÀr planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.

I denna studie studeras den europeiska integrationen ur ett konvergensperspektiv dÀr inkomstkonvergensen spanska regioner emellan fÄr fungera som exempel. Med hjÀlp av ett paneldataset innehÄllande data pÄ bland annat inkomst och tilldelade fondmedel frÄn EU för 17 spanska regioner för perioden 1980-2004, gör vi konvergensskattningar med fixed effects och finner stöd för inkomstkonvergens pÄ 2,7 procent. Denna inkomstkonvergens innebÀr att regioner med initialt lÄg inkomst i genomsnitt har haft en högre tillvÀxt Àn rikare regioner. Vi kan dock ej finna nÄgot starkt samband mellan de strukturfonder regionerna erhÄllit och denna konvergens..

This thesis deals with past and present political attitudes towards the Öresund bridge. It describes the decision making process which preceded the construction of the bridge, and has a short historical introduction to it. It then presents the attitudes towards the bridge of five different political parties, all represented by regional politicians. This empirical information was obtained through interviews with politicians and literature studies. The author then analyzes the empirical information with the help of the human ecological triangle developed by Steiner, and the center-periphery theories of Wallerstein and Persson.To conclude, the author describes what the central problem is in the case of the Öresund bridge from a human ecological perspective and analyzes the empirical data collected..

SammanfattningHemsedal Àr en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision Àr att vara Skandinaviens mest attraktiva resmÄl för fjÀllsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hÄllbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lÀmpliga verktyg, anser författarna Àr av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra ansprÄk pÄ titeln Skandinaviens mest attraktiva resmÄl, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt lÄngsiktigt hÄllbar.

Uppsatsen syftar för det första till att applicera ekonomisk teori pÄ patientskadeförsÀkringssystem. Fyra viktiga teoretiska problem identifieras och analyseras: ansvarighetsproblemet, orsaksproblemet, informationsproblemet och ersÀttningsproblemet.För det andra Àr syftet att utifrÄn de teoretiska problemen beskriva patientskadeförsÀkringssystemen i Sverige, Storbritannien och USA. Analysen avslutas med en jÀmförelse.Det tredje syftet Àr att diskutera och analysera möjliga förÀndringar i patientskadeförsÀkringssystemen. Fokus ligger pÄ systemens effektivitet.Policyimplikationerna som föreslÄs Àr för det första införandet av ett sÄ kallat self-reportingsystem, som styr vÄrdgivarna att sjÀlva rapportera om skador.För det andra bör en slags sjÀlvrisk utredas mer, och eventuellt fÄ utrymme i patientskadeförsÀkringssystemen.För det tredje föreslÄs en översyn av ersÀttningsnivÄerna i patientskadeförsÀkringssystemen, eftersom det Àr svÄrt att förklara dagens stora skillnader utifrÄn individers preferenser. Denna översyn bör ske med utgÄngspunkt frÄn forskningen om betalningsviljan för ett QALY.

Som vÀrldens snabbast vÀxande ekonomi stÄr Kina idag inför en rad utmaningar, framförallt att lyckas förena ekonomisk tillvÀxt med hÄllbar utveckling. Samtidigt som miljontals mÀnniskor har lyfts ur extrem fattigdom genom Kinas offensiva tillvÀxtpolitik har ocksÄ miljön utsatts för stora pÄfrestningar till följd av den explosionsartade industrialiseringen som pÄbörjades för drygt tre decennier sedan. LÀnge överskuggade ekonomisk tillvÀxt alla andra intressen. Först pÄ senare Är har politiken i Kina svÀngt; statsmakten har i allt större utstrÀckning insett miljöproblemens allvar och företagit en rad viktiga juridiska reformer, till exempel genom införandet av Tort Law (2010) och grupptaleinstrumentet environmental public interest litigation (EPIL).Ett sÀtt att angripa Kinas vÀxande miljöproblem Àr att frÀmja civilsamhÀllets möjligheter att föra talan i domstol: dÀr myndigheter brister, kan civilsamhÀllet gripa in och kompensera för bristande tillsyn. För att gÄ till botten med Kinas miljöproblem mÄste dock den offentligrÀttsliga kontrollen bli starkare, men sÄdana politiska beslut och institutionella förÀndringar sker sÀllan över en natt.

LĂ€rarlag under utveckling.