Sökresultat:
2502 Uppsatser om Ekonomisk förening - Sida 36 av 167
Det allmÀnna pensionssystemet. Hur pÄverkas individens pensionsbeslut?
Uppsatsen syftar till att belysa det allmÀnna pensionssystemets ekonomiska incitament till förlÀngt arbetskraftsdeltagande. Vidare undersöks huruvida pensionssystemet Àr försÀkringsmÀssigt. För att synliggöra de ekonomiska incitamenten görs en jÀmförelse med det gamla pensionssystemet. Det allmÀnna pensionssystemets ekonomiska incitament belyses med följande ekonomiska mÄtt: pensionsförmögenhet, förmÄnsvÀrde, toppvÀrde och ersÀttningskvot. Valet mellan pension och ökat konsumtionsutrymme ÄskÄdliggörs i en nyttofunktionsmodell.
Nimbus Produktion i Visby AB Rening av styrenutslÀpp
Samtidigt som anvÀndandet av e-recept ökar i Sverige har Datainspektionen vid en tillsyn hos Apoteket AB konstaterat att det, i samband med överföringen av e-recept frÄn vissa vÄrdgivare till Apoteket, finns brister i personuppgiftshanteringen. Hur uppstod dessa brister och finns det nÄgot de inblandade organisationerna kan göra för att undvika att liknande situationer uppstÄr i framtiden?Arbetet behandlar hanteringen av kommunikationssÀkerhetsproblematik i ett inter-organisatoriskt perspektiv och beskriver hur det övergripande informationssÀkerhetsarbetet pÄverkats av olika aktörers syn pÄ ansvarsfrÄgor. Arbetet har sin utgÄngspunkt i en kvalitativ fallstudie dÀr hanteringen av e-recept mellan Kalmar lÀns landsting och Apoteket AB stÄr i fokus. Representanter frÄn Apoteket AB, Kalmar lÀns landsting, Datainspektionen och SjukvÄrdsrÄdgivningen SVR AB intervjuats i ett försök att beskriva, förstÄ och förklara de olika organisationernas syn pÄ e-recept, dess kommunikationskanaler och kommunikationssÀkerhetsansvaret vid överföring av elektroniska förskrivningar.
RĂ€tten till staden : en kritisk granskning av medborgardeltagande inom svensk stadsplanering
MÄlet med denna kandidatuppsats Àr att kritiskt granska medborgardeltagande inom svensk stadsplanering. Medborgardeltagande studeras i en samhÀllelig, ekonomisk och
politisk kontext, med kritisk teori som utgÄngspunkt. Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie. Syftet Àr att bredda författarens kunskap om och förstÄelse av
medborgardeltagande inför framtida arbetsliv, samt att lÀgga en teoretisk grund för fortsatta studier av medborgardeltagande. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen behandlar villkor för medborgardeltagande, med fokus pÄ förutsÀttningar och hinder för aktivt deltagande.
?Ibland sÄ kan en bok som jag har tyckt vara lite halvdöd plötsligt fÄ liv och piggna till? ? En kvalitativ studie av formella och informella lÀsecirklar
The purpose of this Master?s thesis is to examine similarities and differences in qualitative experiences between formal and informal reading groups from the participants? point of view. The empirical data was acquired from interviews with nine reading group participants, of whom four of them participated in formal reading groups and five in informal reading groups. To analyze the empirical data, Louise M. Rosenblatt?s theory concerning reading and a method concerning reading groups by Immi Lundin were used.
Kapitalflöden till skatteparadis : En modelskapande undersökning av finansiella offshorecentra och ekonomisk brottslighet
Finansiella offshorecentra, eller skatteparadis som de ocksÄ kallas i dagligt tal, utvecklades som ett alternativ till mellankrigstidens hÄrt reglerade finansiella marknader. Skatteparadisen har ansetts utgöra rÀddningen för vÀlbÀrgades rikedomar genom lÄga/avsaknad av skatter och en stark banksekretess, medan andra betraktar dem som platser dÀr brottslingar och terrorister tillÄts tvÀtta pengar och finansiera sin verksamhet genom förvaringsplats av kapital. Efter terroristattackerna mot USA den elfte september 2001 tillsammans med stora företagsskandaler som Enron och Parmalat har ett omfattande internationellt arbete med att stÀnga skatteparadis pÄbörjats med USA som initiativtagande nation.För att undersöka hur skatteparadisen fungerar och vilka incitament som kan finnas för att anvÀnda skatteparadis har jag stÀllt frÄgan: Vilka faktorer kan pÄverka kapitalflöden till skatteparadis och vilka konsekvenser kan dessa fÄ?Vid besvarade av denna frÄga har studien syftet att för det första utforma en modell över vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka kapitalflöden till skatteparadis. DÀrefter Àmnar studien undersöka modellen för att se hur det ser ut i verkligheten.Med hÀnsyn till kunskapssynen kritisk rationalism har jag anvÀnt en multistrategisk metod, bestÄende av intervjuer och fallstudie tillsammans med kvantitativa skattesatser, för att besvara problemstÀllningen.
Ett ekonomiskt perspektiv pÄ den svenska spelmarknaden - exemplet Svenska Spel AB
Uppsatsens syfte Àr att undersöka den svenska regleringen pÄ spelmarknaden inom Sveriges grÀnser. Dels vilket motiv som ligger bakom regleringen och vad det har fÄtt för effekter pÄ marknaden och samhÀllet. Detta jÀmförs med om man skulle ha haft en helt oreglerad marknad med hjÀlp av grundlÀggande nationalekonomisk mikroekonomisk teori. Uppsatsens slutsatser Àr att regleringen motiveras frÀmst av sociala skÀl frÄn statligt hÄll p g a av problemet med externa effekter, asymmetrisk information (konsumentsÀkerhet) och ur omfördelningssynpunkt. Ett oreglerat tillstÄnd av marknaden har ett osÀkert utfall vad gÀller de externa effekterna men de skulle sÀkerligen öka.
Individuellt pensionssparande - DÀr förvÀntad avkastning inte kan förutspÄs
Titel: Individuellt pensionssparande - DĂ€r förvĂ€ntad avkastning inte kan förutspĂ„s Datum för seminarium: 1:a februari 2007 Ămne/Kurs. Finansiell ekonomi, kandidatuppsats 10p Författare: Charlotte Engqvist och Carolin Hellström Handledare: Hossein Asgharian, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan Lund Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka vĂ€rdeutvecklingen hos ett antal portföljer som Ă€rkonstruerade enligt bankernas rekommendationer för det individuella pensionssparandet. Vikten lĂ€ggs pĂ„ att med Value at Risk ta reda pĂ„ ett möjligt sĂ€msta utfall som Ă€r ett resultat av placering i olika risknivĂ„er. Metod: Vi har för var och en av de tre utvalda bankerna utfört en simulering baserad utifrĂ„nderas rekommendationer. HĂ€nsyn har tagits till individers olika riskbenĂ€genhet samt en begrĂ€nsad tidshorisont.
Marknadens effektivitet vid aktieprisfallet pÄ ex-dagen
Titel: Marknadens effektivitet vid aktieprisfallet pÄ ex-dagen.NivÄ: Kandidatuppsats inom Nationalekonomi, vÄrterminen 2007Författare: Alexander Lemland och Oskar SinhaHandledare: Hossein AsgharianSyfte: Syftet Àr att undersöka aktieprisbeteendet pÄ ex-dagen för att se om det förekommer en signifikant skillnad mellan prisfallet och storleken pÄ utdelningen. Det Àr ocksÄ att se vad aktieprisbeteendet pÄ ex-dagen kan sÀga om utvecklingen av marknadens effektivitet.FrÄgestÀllning: GÄr det att finna en signifikant skillnad mellan prisfallet pÄ ex-dagen och storleken pÄ utdelningen efter justering för indexrörelser? Vad kan man utifrÄn aktieprisets beteende pÄ ex-dagen sÀga om utvecklingen av marknadens effektivitet?TillvÀgagÄngssÀtt: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ datainsamling och gjort hypotesprövningar för att kunna dra slutsatser. Materialet Àr hÀmtat frÄn databaserna Datastream och Ecowin.Slutsatser: Det gÄr att för vissa Är finna en signifikant skillnad mellan aktieprisfallet och utdelningens storlek. Av de tolv Är vi undersökt har det visat sig att det för fem Är kan sÀgas att prisfallet varit signifikant lÀgre Àn utdelningsbeloppet.
Implicit volatilitet och deltaneutrala optionsstrategier inför kvartalsrapporter.
SYFTE: Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka om det Àr möjligt att utnyttja marknadens osÀkerhet inför kvartalsrapporter. METOD: MetodmÀssigt bygger vÄr studie pÄ sekundÀrdata, med fokus pÄ Ericssons historiska slutkurser pÄ aktier och optioner. Vi har prognostiserat den implicita volatiliteten inför kvartalsrapporter för att sedan utforma lÀmpliga deltaneutrala optionsstrategier som vi testar pÄ nÀstkommande Är. TEORI: Vi utgÄr frÄn tidigare studier om att den implicita volatiliteten stiger inför kvartalsrapporter vilket vi vill testa. Dessutom testas teorin om svag marknadseffektivitet.
IPO vs AFGX En jÀmförande studie av företag som genomför nyintroduktioner och AffÀrsvÀrldens Generalindex under perioden 1994-2004
Sammanfattning Hur utvecklas kursen vid en nyintroduktion i jÀmförelse med AffÀrsvÀrldens generalindex (AFGX)? Uppsatsen redovisar utvecklingen för 57 aktier vid introduktionsdagen, efter en dag, en vecka en mÄnad, tre mÄnader och ett Är. Slutsatsen Àr att det finns skillnader, de Àr signifikanta efter en dag och efter ett Är. Efter en dag har kursen i genomsnitt gÄtt ner ett antal procentenheter och för AFGX var motsvarande genomsnitt svagt positivt. Efter ett Är Àr skillnaden mycket stor med 94 % i avkastning för nyintroducerade aktier och 13,1 % i avkastning för AFGX.
Etiska placeringar - en kvantitativ studie om storbankernas etiska fonder
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka storbankernas etiska fonder. Samtliga fonder jÀmfördes med varandra och med marknaden för att undersöka hur dessa har presterat i avseende pÄ risk och avkastning. Uppsatsen syftar Àven till att vÀgleda bland storbankernas etiska fonder, d.v.s. kunna erbjuda lÀsaren en bild av vilka fonder som kan vara intressanta ur ett placeringsperspektiv. Studien Àr av kvantitativ karaktÀr och utfördes med hjÀlp av fonddata inhÀmtad frÄn respektive storbank.
Metodförslag för rening av nativt hemagglutinin frÄn influensavirus
Hemagglutinin Àr ett transmembranprotein som finns i membranet hos influensaviruset. Detta protein avgör virusets infektiösa förmÄga. För att förstÄ influensaviruset bÀttre och kunna hitta nya detektionsmetoder för aktiva influensavirus krÀvs en första framrening av proteinet. MÄlet med denna studie Àr dÀrför att överlÀmna ett protokoll till bestÀllaren med fullstÀndig process pÄ hur hemagglutinin kan renas fram frÄn aktiva virus.Resultatet har erhÄllits genom en omfattande litteraturstudie dÀr information har samlats frÄn skriftliga och elektroniska kÀllor, samt via intervjuer med sakkunniga forskare.Processen att rena fram hemagglutinin börjar med kultivering av virus i cellinjen MDCK följt av virusisolering med hjÀlp av centrifugering. Virusmembranet löses sedan upp och det membranbundna hemagglutininet solubiliseras.
Beslutsfattande i krisföretag - var gÄr grÀnsen för revisorn?
NÀr ett företag rÄkar i ekonomisk kris stÀlls ofta revisorn inför nya eller Àndrade förutsÀttningar. Revisionen kommer att bli mera omfattande, och revisorns stÀllningstagande vid olika bedömningar kommer att pÄverkas. PÄverkan kan bero pÄ olika faktorer. Bland annat kan en revisors personliga riskbenÀgenhet avgöra huruvida denne ska vÄga gÄ över grÀnsen frÄn sitt revisionsuppdrag till rÄdgivning. Enligt ABL 13 kap ska kontrollbalansrÀkning upprÀttas nÀr det egna kapitalet Àr förbrukat till hÀlften (ABL 13:12), men Àven om företaget saknar utmÀtningsbara tillgÄngar (UB 4 kap).
Solcellsenergi pÄ lantbruk : drivkrafter och hinder vid investering i solceller pÄ lantbruk
En investering i solcellsenergi pÄverkas av flera omvÀrldsfaktorer. SÄvÀl rÄdande politik, ekonomisk tillvÀxt och framförallt investerarens egna avkastningskrav pÄverkar beslutet. Ekonomiska rÄdgivare i lantbruk tror pÄ ett ökat intresse för solceller i framtiden men mycket beror pÄ de nationella investeringsstöden och hur tekniken utvecklas. Förhoppningsvis kan en ökad kunskap om solenergi sÀtta fart pÄ marknaden.
De miljömÄl som Àr uppsatta i Sverige gör att regeringen arbetar mot förnyelsebara energikÀllor. MiljömÄlen kommer att underlÀtta för smÄskalig elproduktion och dÀrmed öka intresset för investering i solceller.
UtvÀrdering av polymerers sedimenteringsegenskaper i aktivt avloppsslam
Den idag mest anvÀnda biologiska metoden för rening av avloppsvatten Àr processen som kallas för aktivt slam. Denna Àr normalt uppbyggd av luftningsbassÀng och sedimenteringsbassÀng. KÀrnan i processen bestÄr av mikroorganismer vars sammansÀttning varierar. Detta beror pÄ en rad olika yttre faktorer. Mikroorganismer bryter ned löst organiskt material i avloppsvattnet och bildar sÄ kallade flockar, som sedan sjunker ner till bassÀngbottnen i sedimentationssteget.