Sättet på vilket individer interagerar på marknader det vill säga hur utbyte går till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan människor underlättar för samarbete och beror dels på hur människor upplever den samhälleliga kontexten. Kontexten består av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling.Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur värderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhälle. Olika typer av samhällsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stängda, får effekt för hur människor upplever sin omgivning och handlar därefter. Fritt samarbete gör människor benägna att bete sig på ett relationsmässigt bra sätt vilket skapar förtroende, då relationsnätverk blir centralt för individer på marknader.

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stämmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi ämnar även undersöka vad som inverkar på produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stämmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen är mer engagerade, känner större samhörighet i gruppen och är mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa är att de alla har kontinuerliga och täta möten med roterande ansvar för att hålla i dessa samt tillgång till väl uppdaterade anslagstavlor..

Föreliggande uppsats undersöker effekten av ojämlikhet i inkomstfördelning på ekonomisk tillväxt med hjälp av sekundär data på nationell nivå i de 34 OECD-länderna under tidsperioden 2000-2010. Effekten studeras i en multipel regressionsanalys där ojämlikhet i inkomstfördelning är en av de inkluderade förklarings-/kontrollvariablerna i en korrekt specificerad tvärsnitts-tillväxtmodell. Gini koefficienten är studiens huvudsakliga mått på ojämlikhet i inkomstfördelning; därtill analyseras även mått på ojämlikhet i botten- och toppändan av inkomstfördelningen. Resultatet från vår studie indikerar ett negativt och mestadels av tiden signifikant samband mellan ojämlikhet i inkomstfördelning och ekonomisk tillväxt mätt med Gini koefficienten. Vid en gemensam analys av samtliga ojämlikhetsmått kvarstår det negativa och signifikanta sambandet mätt med Gini koefficienten; vi finner dock att ojämlikhet i toppändan av inkomstfördelningen är positivt och signifikant associerad med den genomsnittliga tillväxttakten i real BNP per capita, medan ojämlikhet i bottenändan av inkomstfördelningen ? om än positivt relaterad till följande års tillväxttakt per capita - tappar all sin signifikans..

Abstract During the last 15 years, the former ?really existing socialist? economies have undertaken an extensive transition process. In this paper the development, measured as GDP growth, is analyzed using variables for economic policy. The analysis is both theoretical, taking as starting point current positions in academia, and econometrical with the linear regression model. We show that while economic policy variables of inflation, economic freedom and institutional quality affect economic growth, the results are not only the ones predicted by the theory.

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Bakgrund: I och med att företag arbetar i nätverk skapas beroendeförhållande som kräver styrning och koordinering. En viktig faktor i ekonomisk styrning är tillgången till och skapandet av information. Det har inte genomförts någon större mängd studier, i synnerhet inte med svenska exempel. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vilken ekonomisk information som delas, och hur den systematiseras, i utvecklade vertikala samarbetsrelationer mellan kund och leverantör, samt att förklara hur den ekonomiska informationen används. Genomförande: Vi har valt att studera tre relationer mellan företag som redan har ett nära samarbete.

I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS på tillväxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna på fysiskt, humant och socialt kapital som är tre viktiga bakomliggande faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt. Resultatet av studien är att HIV/AIDS troligen har negativ verkan på alla dessa tre typer av kapital, men att det är effekterna på humant och socialt kapital som får långsiktiga ekonomiska följder i form av lägre ekonomisk tillväxttakt i länderna i fråga..

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stämmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi ämnar även undersöka vad som inverkar på produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stämmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen är mer engagerade, känner större samhörighet i gruppen och är mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa är att de alla har kontinuerliga och täta möten med roterande ansvar för att hålla i dessa samt tillgång till väl uppdaterade anslagstavlor..

Samhällets resurser är begränsade och en prioritering av olika verksamheter nödvändig. Cost-utility-analysen är en typ av ekonomisk utvärdering som syftar till att utgöra en del av beslutsunderlaget vid prioriteringsbeslut. Uppsatsen gör en cost-utitlity-analys av den ickefarmokologiska hypertonibehandling som genomförts vid Vindelns hälsocenter på individer där traditionell behandling inte haft önskvärd effekt på blodtrycket. Det sänkta blodtryck deltagarna på internatet erhöll minskar riskerna att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke. Cost-utitlity-analysen inkluderar både till behandlingen relaterade kostnader och inbesparingar samt framtida till behandlingen orelaterade kostnader, som en följd av att individiden lever längre när riskerna minskar.

Vårt syfte är att ta reda på mer om vad som påverkar fonders avkastning och om detta skiljer sig åt i ekonomisk uppgångs- respektive nedgångsperiod. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av regressionsanalyser med avkastning som beroendevariabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsättningshastighet som förklarande variabler. Vi har använt portföljvalsteori med dess ingående variabler avkastning och risk. Även begrepp som CAPM och beta gås igenom. Detta följs av det aktuella forskningsläget inom ämnet.

Frågeställning: Hur tillämpas god ekonomisk hushållning i kommuners styrning utifrån kommunallagen? ? Finns det skillnader mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun? Vad blir konsekvensen om god ekonomisk hushållning inte uppfylls?Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kommuner förhåller sig till god ekonomisk hushållning i deras styrning, om det är någon skillnad mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun i förhållande till kommunallagen. Metod: Deduktiv ansats har använts i studiens framställande. Informationen har samlats in, den har analyserats och av den teoretiska referensramen och empirin har en slutsats dragits. Respondenter valdes ut genom ett strategiskt urval och dessa kontaktades via mejl.Slutsats:  Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun är styrda av de uppsatta mål som kommunfullmäktige sätter.

Syftet med rapporten är att ta fram exempel på systemhandlingar för ett nytt varuhus för Biltema, Gävle. Detta i två stomutföranden ? stål och betong samt även en ekonomisk jämförelse mellan alternativen. Slutligen ska ett av stomalternativen rekommenderas. Efter att förutsättningar för projektet och byggnaden blivit klarlagda, utfördes för att utforma byggnadens två olika stommar, överslagsberäkningar med hjälp av byggkonstruktionslitteratur och datorprogram.

Syftet med den här studien är att undersöka om utbildningens kvalitet har en signifikant påverkan på ekonomisk tillväxt. I uppsatsen tillämpas en regressionsanalys baserad på sekundärdata. Den beroende variabeln är real BNP per capita tillväxt vilken används för att mäta ekonomisk tillväxt. Den oberoende variabeln i fokus är testresultat från internationella prov och används som mått för utbildningens kvalitet. Kontrollvariabler i uppsatsen är initial BNP per capita, genomsnittlig utbildningstid, fertilitet, investeringar och graden av handelsöppenhet.

Vattkoppor räknas till en av våra klassiska barnsjukdomar. Sjukdomen är i sig relativt ofarlig, men leder till stora produktionsförluster för samhället då individer tvingas vara hemma från arbetet på grund av vård av barn eller sjukskrivning. I flera länder, såsom USA och Tyskland, har man undkommit problemet med stora produktionsförluster genom att införa allmän barnvaccination mot vattkoppor. Denna vaccination har då bara lagts till det redan existerande barnvaccinationsprogrammet i landet. Syftet med denna uppsats är att, utifrån en cost-benefit analys, undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av allmän barnvaccination mot vattkoppor skulle leda till i Sverige.

Förtroende är en förutsättning i olika former av samspel mellan aktörer. Inom hälso- och sjukvården kan ett förändrat förtroende påverka hur individen söker vård och därmed leda till effekter på individens hälsotillstånd. Uppsatsens syfte är att undersöka förtroendet för hälso- och sjukvården i Region Skåne. Det görs genom en ekonometrisk analys av data från Vårdbarometern, en omfattande undersökning över befolkningens uppfattning av hälso- och sjukvården. Förtroendet för tre olika vårdproducenter; husläkare/distriktsläkare, akutmottagning och privat specialistläkare/läkarhus undersöks utifrån socioekonomiska och demografiska bakgrundsfaktorer.