Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Bygghantverk, 27 hp. VT 2009.

Nationella krav på minskad mängd deponiavfall ökar succesivt. Som en konsekvens av detta har avfallshanteringsföretaget Sysav lagt märke till att mineralullsisolering har blivit en allt större andel av det deponerade materialet. Sysav startade 2009 ett projektarbete tillsammans med Malmö Återbyggdepå, Icopal Entreprenad AB och Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Projektets syfte var att utröna om det finns möjlighet att bygga upp en marknad för avsättning av återvunnen mineralullsisolering Syftet med denna rapport som ingår i det större projektet är att praktiskt beskriva och utvärdera hur det går till att producera lösfyllnadsisolering av återvunnen mineralullsisolering och att testa metodiken för att tillföra återvunnen lösull till ett vindsbjälklag.Följande frågeställningar skulle särskilt behandlas i examensarbetet: - Hur fungerar produktionsmetodiken för återvunnen mineralullsisolering praktiskt?- Medför det skillnader i lösullsinstallationen när man använder återvunnen mineralull jämfört med att använda isolering med homogen kvalitet?- Hur ser densitets- och tjockleksvariationer ut i den installerade isoleringen?- Påverkas stalluften med hänsyn till dammhalt under installationen?För att undersöka dessa frågor gjordes en teknisk studie i samband med ett fullskaleförsök på ett vindsbjälklag ovan ett slaktsvinstall.

På fastigheten Nornan 13 i Tingsryd, Kronobergs län, finns idag en mangårdsbyggnad från mitten av 1800-talet. Då ett flertal Ekonomibyggnader på fastigheten tidigare förstörts i en brand, funderar fastighetsägaren på att komplettera tomten med nya byggnader i form av flerbostadshus. Denna rapport utreder möjligheterna och förutsättningarna för nybyggnation på Nornan 13, samt ger utifrån dessa villkor förslag på hur sådan byggnation bör och kan utformas. Förslaget presenteras med hjälp av ritningar, illustrationer och beskrivningar.Eftersom samtliga byggnader på Nornan 13 och närliggande fastigheter är av äldre karaktär bedöms området som känsligt för ny modern bebyggelse. Av den anledningen genomförs en områdesanalys för att kunna identifiera områdets kulturhistoriska värden, samt undersöka hur nybyggnation kan tillvarata dessa.

Året var 1942 då egendomen Löfstad slott tillföll Svenska riddarhuset och Östergötlands Fornminnes? och Museiförening (nuvarande Östergötlands länsmuseum). Den sista ägarinnan på slottet, Emily Piper, testamenterade egendomen och ville med testamentet bevara slottet för att visa upp det för allmänheten som ett ?verkligt typiskt exempel på ett adligt hem på ett gammalt svenskt gods under 1800?talet?. I dag förvaltar företaget Linköpings skogstjänst egendomen som förutom slottet består några tusen hektar jord? och skogsmark samt 39 bostadshus och ett 60 tal olika Ekonomibyggnader.

C E Löfvenskiöld (1810-1888) var svensk landsbygdsarkitekt vars mönsterritningar och mönsterböcker bildade en standard för hur man skulle bygga på den svenska landsbygden för att bättre anpassa byggnadsskicket till den byggnadstradition som nästan inte förändrats under många århundraden.Hans mönsterböcker blev mycket populära och landsbygdens bebyggelse tog tydliga intryck av dessa. Löfvenskiöld ville med sina mönsterböcker och idéer om bättre miljö för djur och människor förena tradition med funktionellt och estetiskt nytänkande. Genom att utnyttja ny byggnadsteknik kunde han med sina mönsterritningar skapa dåtidens standardiserade hus.Syftet med den genomförda undersökningen var att försöka visa hur och i vilken utsträckning de Löfvenskiöldska spåren, trots stora förändringar inom jordbruket, leverkvar i landsbygdens byggnader och hur funktionella krav begränsat möjligheterna att bevara den estetiska ursprungskaraktären på dessa byggnader.Fältstudien omfattade fyra olika anläggningar, ett bostadshus och tre Ekonomibyggnader: Bostadshuset Näs Söderby utanför Uppsala, magasinet på Wappa säteri utanför Enköping, Mölnbo ladugård i Färinge och ladugården på Ultuna, vid SLU i Uppsala.Slutsatsen av undersökningen är att man fortfarande kan finna exempel på väl bevarade byggnader utförda efter mönsterböckerna och att trots att brukarbehoven förändrats över tid, finns spåren av Löfvenskiölds ritningar kvar och då i relativt oförändrat skick..

Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra miljö och välfärd i olika inhysningssystem för växande tjurar. Systemen som behandlas i studien är spaltboxar, liggbås och olika typ av djupströbäddssystem. Spaltboxsystem kräver en större investering, men i gengäld är arbetstidsåtgången för den dagliga skötseln reducerad gentemot andra inhysningssystem. Även säkerheten för djurskötarna ökar då inget arbete krävs inne i boxarna. Välfärden hos tjurar, som hålls i framför allt boxar med betongspalt, är ett omdiskuterat ämne. Förekomsten av förvuxna klövar minskar i spaltboxar, medan förekomsten av sulblödningar ökar jämfört med gummibelagd spalt.

Ekonomibyggnader är en förutsättning för lantbruksproduktionen och underhåll bör således vara en central angelägenhet i ett lantbruksföretag. I perioder med sämre ekonomi, då företa-gare måste se över sina kostnader, är det möjligt att underhåll och investeringar får stå till-baka. Om underhållet på mjölkgårdens stallbyggnader och byggnadsinventarier negligeras kan det leda till att omfattande reparationer eller nyinvesteringar krävs för att kunna fortsätta produktionen. Sådana åtgärder är vanligtvis dyrare än förebyggande underhåll samtidigt som en förutsättning för att vara rationell som mjölkproducent är att hålla kostnaderna nere. Ge-nom att hålla kostnaderna nere idag och skjuta på underhållet kan de framtida kostnaderna öka vilket mjölkföretag eventuellt inte klarar av med marginalerna i mjölkbranschen. Syftet med denna studie är att undersöka vad som påverkar mjölkföretagarens beslut att un-derhålla ladugård och ladugårdsinventarier samt öka förståelsen för den ekonomiska betydel-sen som underhåll medför i ett mjölkföretag.

Magisterarbetet avgränsas till öarna Långören, Östra Hästholmen och Ytterön som ligger i Karskronas skärgård. Dessa kulturmiljöer speglar kustnäringar som lotsbosättningar och fiskeläger. Magisterarbetet leder fram till ett planförslag, bestående av områdesbestämmelser, för att bevara och utveckla dessa miljöer. Man kan identifiera ett problem i och med trenden med minskat antal bofasta i skärgården, som leder till att öarna är mer eller mindre övergivna under större delen av året. Likaså övergår många permanentboenden till fritidsboenden och då är det vanligt att husen byggs om utefter moderna krav och influenser.

Magisterarbetet avgränsas till öarna Långören, Östra Hästholmen och Ytterön som ligger i Karskronas skärgård. Dessa kulturmiljöer speglar kustnäringar som lotsbosättningar och fiskeläger. Magisterarbetet leder fram till ett planförslag, bestående av områdesbestämmelser, för att bevara och utveckla dessa miljöer. Man kan identifiera ett problem i och med trenden med minskat antal bofasta i skärgården, som leder till att öarna är mer eller mindre övergivna under större delen av året. Likaså övergår många permanentboenden till fritidsboenden och då är det vanligt att husen byggs om utefter moderna krav och influenser.