Hållbar utveckling i skolan? en studie om hur lärare arbetar med hållbar utvecklingSustainable development in school? a study about teachers work with sustainable developmentI detta arbete har jag tittat på hur lärare med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen arbetar med hållbar utveckling i klassrummet. Jag har i teoriavsnittet valt att börja med en definition av begreppet hållbar utveckling där de tre olika perspektiven miljö, socialt och Ekonomi tas upp. Sedan beskrivs det aktuella miljöproblemet global uppvärmning, för att sedan i teori delen ta upp vad som står om hållbar utveckling i läroplanen och i kursplanerna för kemi, biologi och fysik. I det sista teoriavsnittet beskrivs hur två olika skolor har arbetat på olika sätt med hållbar utveckling.Metoden som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer där fyra naturvetenskapslärare har intervjuats om sin undervisning i hållbar utveckling.

Vilka Ekonomiska frågor ligger närmast de svenska brevskrivarnas hjärtan? Två svenska professorer, Becker och Jonung undersökte detta 1998. Denna studie undersöker i ett världsunikt data set innehållande 536 brev adresserade till statsminister Fredrik Reinfeldt under hans mandatperiod 2006-2014. Genom undersökningen ges en övergripande bild av brevskrivarnas mest centrala frågor rörande Ekonomi. Utgångspunkten ligger i att undersöka skillnader i fördelningen av brev mellan denna och tidigare studie.

Naturens mineralresurser är till viss del utnyttjade och uttömda, och framtiden är osäker och omdebatterad. Ingen vet säkert exakt hur mycket metall som finns kvar i jordskorpan, hur mycket som går att utvinna eller hur länge resurserna kommer att räcka. Samtidigt har vi byggt in rena metallådror i våra städer i form av elkablar, telekablar och fjärrvärmerör. Många av dem används givetvis, men många är också uttjänta och urkopplade, och därmed tillgängliga för återvinning.Syftet med denna studie är att klarlägga hinder, drivkrafter och möjligheter för metallåtervinning av urkopplade infrasystem i mark inom lokala el-, tele- och fjärrvärmenät i Sverige. För att uppnå detta tillfrågades Sveriges tio största ägare av underjordiska lokala elnät om bl.a.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Bakgrund: Den senaste tiden har sjöfartsnäringen upplevt en positiv utveckling som lett till att viljan att expandera för existerande rederier såväl som intresset för nystarter har ökat. Efterfrågan på kapital i branschen har varit stor, något som redan ursprungligen utgör ett problem då branschen är mycket kapitalintensiv och även de små investeringarna värdemässigt är stora. Syfte: Studiens syfte är att visa på möjligheter och problem gällande kapitalanskaffning för små och medelstora svenska rederier, både ur rederiernas och finansiärernas synvinkel. Genom att göra problematiken mer allmän och lyfta fram påverkansfaktorer skapar undersökningen ett underlag för en ökad förståelse för branschens karaktäristik. Genomförande: Studien är baserad på nio personliga intervjuer med representanter från både redarnas och finansiärernas sida.

Ledning av förändring är en av vår tids viktigaste uppgifter för ledare i organisationer men meningarna om hur förändring skall ledas går isär. Denna longitudinella realtidsstudie följer en förändringsprocess på Rehabkliniken på US i Linköping och studerar hur förändringen leds och hur medarbetarna reagerar. Syftet är att beskriva förändringsprocessen på Rehab för att förstå och tolka ledningen av förändringsprocesser och medarbetares reaktioner. Studien är en kvalitativ fallstudie, ansatsen induktiv. Totalt har 39 intervjuer och 21 observationer genomförts under våren år 2004.

Bakgrund: I konkurrens om morgondagens konsument kommer sannolikt materiella värden inte räcka till. Företag måste också kunna erbjuda immateriella värden genom upplevelser. Ett sätt att göra detta är via produktens design. Den företagsEkonomiska relevansen understyrks ytterligare av det faktum att lite forskning finns kring immateriellt värdeskapande och design. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med förståelse för hur design kan tillföra immateriella värden till en produkt.

Ett sekellångt förbud mot att bygga hus med trästomme högre än två våningar har gjort att värdefulla kunskaper om träbyggandet gått förlorat samtidigt som andra material istället etablerat sig på marknaden.För utvecklingen av flervåningshus i trä har Växjö blivit en förebild för andra städer i Sverige och resten av världen. Med denna studie vill författarna skapa en uppfattning om var i utvecklingen vi står idag samt tillvarata erfarenheter från fyra representativa projekt.Målet har varit att ta fram faktorer i produktionsprocessen som påverkar tid, kvalitet och Ekonomi för flervåningshus i trä. Dessutom har det undersökts i vilken grad och på vilket sätt erfarenheter från tidigare projekt omsatts i senare projekt.Arbetet resulterar i ett antal punkter som är viktiga att ta ställning till vid en byggnation av flervåningshus med en träbaserad stomme. Dessa punkter berör bl a vad som behöver beaktas vid hög prefabriceringsgrad, varför och hur väderskydd bör användas samt hur sättningar påverkar en träbyggnad. Utvecklingen är starkt beroende av kontinuitet och av att fler hus av denna sort byggs.

Bakgrund: Valet av projekt som arbetsform framställs i litteraturen som eftersträvansvärt då det medför flertalet organisatoriska fördelar vilket borde innebära ett intresse av att studera dess kvalitet. Kvalitetstänkande vad gäller projekt är traditionellt starkt knutet till projektets output men arbetssättet med vilket output realiseras omnämns inte i samma utsträckning när man talar om kvalitet i projekt. Syfte: Syftet är att bidra till förståelsen av hur begreppet kvalitet används i projektspecifika sammanhang. Genomförande: Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom tre intervjuer. Två av intervjuerna utfördes på projektorganiserade företag och den tredje utfördes med en konsult som arbetar inom uppsatsens specifika problemområde.

Syftet för denna rapport är att ur ett universitetsperspektiv studera vilka styrmedel som används vid ett universitet samt att behandla Ekonomistyrningens roll i det befintliga samarbetet med näringslivet. Jag har valt att genomföra en fallstudie gentemot Luleå tekniska universitet. På universitetet har jag studerat intern styrmodell, verksamhetsuppdrag och måldokument samt genomfört intervjuer med fem personer med olika positioner inom organisationen och möjligtvis också personer med olika perspektiv i vissa frågor. Eftersom djupare information eftersöks och respondenter är få till antalet har i denna studie valet gjorts att använda en kvalitativ metodansats. Resultatet av denna studie visar att Luleå tekniska universitet använder sig av styrmedel för att mäta och utvärdera sin verksamhet.

Bakgrund: Mycket finns skrivetkring strategiarbete i större företag men míndre om hur små företag tänker och agerar strategiskt. Därför är det av vikt att öka kunskapen om hur det strategiska arbetet bedrivs i dessa företag, för den akademiska världen, företagarna själva samt deras intressenter. Syfte: Denna uppsats syftar till att bidra med kunskap om och förståelse för småföretagarnas strategiska arbete. Genomförande: Företagsledaren i småföretag är den person som enskilt har mest makt att påverka företagets handlingar. Uppsatsen baseras därför på en kvalitativ undersökning av företagare i 14 sörmländska småföretag.

För att utbytet av arbetsmiljöarbetet ska bli så stort som möjligt är det viktigt att överlämning och kommunikation mellan projektering och produktion sker på ett bra sätt. Förberedande arbete blir, om det inte implementeras i produktionsfasen, helt utan värde. Även återkoppling från produktion till projekteringen är en av nyckelfaktorerna för ett lyckat arbetsmiljöarbete. Syftet med examensarbetet är att ge förslag på åtgärder för att förbättra kommunikationen avseende arbetsmiljöarbetet mellan projektering och produktion samt att undersöka eventuella skillnader i arbetsmiljöarbetet mellan olika entreprenadformer. För att genomföra studien användes intervjuer och litteraturstudie som metod.

Vårt syfte med denna studie var att ta reda på hur några förskollärare tänker kring användningen av TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för att främja barns språkutveckling och kommunikation. Utifrån detta syfte formulerade vi följande frågeställningar: ?Hur ser några förskollärare på användningen av TAKK?? och ?Hur anser några förskollärare att TAKK gynnar språkutvecklingen och kommunikationen hos barn??. Genom en kvalitativ hermeneutisk studie och halvstrukturerade intervjuer har vi fått ett resultat som tyder på att TAKK är ett extra verktyg och en språkförstärkare som väcker barns nyfikenhet att utforska språkets mångsidighet. Men för att kunna arbeta med TAKK på ett effektivt sätt är utbildning nödvändig för att skapa en grund att utgå ifrån.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Abstrakt Jacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning En studie av två stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts) Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle Malmö högskola Vilka faktorer bidrar till användning av pedagogisk handledning i skolor? Syftet med vårt arbete är att studera två stadsdelar med olika förutsättningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens användande. Den teoretiska referensram vi använt oss av är systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av pedagogisk handledning i någon form.