1 juli 2008 trädde en förändrad sjukförsäkring i kraft där syftet är att effektivisera sjukskrivningsprocessen och därmed öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angående individers arbetsförmåga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmåga men inte tillräcklig för att få ett arbete kan komma att hänvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som råkar i Ekonomiska svårigheter kan få psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom får Ekonomiska svårigheter råkar då dubbelt illa ut.

Skatter är ett ständigt aktuellt och omdebatterat ämne både här i Sverige och runt om i världen. Inkomstskatter påverkar både företag och privatpersoner, vilket komplicerar situationen i fåmansföretagen då delägaren ofta också arbetar i företaget och bidrar till vinstgenereringen. Därför blir det intressant att närmare studera 3:12-reglerna som faller in under inkomstskattelagen och som berör de förehavanden som sker mellan företaget och delägaren. Reglerna påverkar ägarnas privatEkonomi på ett direkt sätt eftersom de reglerar hur mycket av den utdelning eller kapitalvinst, som ägaren får från bolaget, skall beskattas i inkomstslaget kapital respektive tjänst. Då 3:12-reglerna spelar en sådan central roll för fåmansföretagaren ställer vi oss frågande till hur detta i sin tur påverkar hur man agerar i företaget och de beslut man tar där angående företagets framtid.Problem: Hur påverkar 3:12-reglerna fåmansföretagens Ekonomi och beteende? Dessutom ställde vi oss delfrågan, Har förändringarna i 3:12-reglerna som infördes 2006 samt 2007 inneburit förenklingar för fåmansföretagen?Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka hur fåmansföretagens beteende påverkas av 3:12- reglerna när det gäller investeringsbeslut av olika slag och vad det betyder för lönsamheten i företagen.

Titel: ?Everybody talks about the weather, but nobody does anything about it.?Författare: Malin NybergInstitution: Fakultetsnämnden för Ekonomi och design, Ekonomihögskolan, ELNUKurs: Turismvetenskap III ? Examensarbete, 15 hp.Handledare: Martin Gren, (Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för Ekonomi och design, Ekonomihögskolan, ELNU)Examinator: Stefan Gössling, (Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för Ekonomi och design, Ekonomihögskolan, ELNU)Syfte: Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt och varför Öland som turistdestination är sårbar inför vädervariationer ur turismaktörernas perspektiv. Studien avser även att belysa på vilket sätt marknadsföring av Öland och medias rapportering om destinationens väderförhållanden är bidragande krafter till väderkänsligheten.Metodik: I undersökningen har en kvalitativ fallstudie använts som forskningsmetod med en induktiv ansats. Informationsinsamling har skett via semi-strukturerade intervjuer med respondenter från fyra turismverksamheter på Öland. Urvalet av fallstudieområde och respondenter har skett genom ett bekvämlighetsurval med hänsyn till access och karaktär av forskningsområdet.Slutsats: De viktigaste betydelserna av forskningsresultatet har bland annat visat att brist på alternativa turismprodukter innebär en stor sårbarhet för turismaktörernas verksamheter vid ogynnsamma väderförhållanden för de huvudsakliga aktiviteterna Forskningsresultaten har även påvisat att fokus på specifika väderattribut i marknadsföringen av destinationen medverkar till destinationens sårbarhet tillsammans med förväntningar om specifika väderförhållanden bland besökare..

I arbetet görs en jämförelse mellan platsbyggda- och prefabricerade våtrum. Jämförelsen görs utifrån kriterierna Ekonomi, kvalité och miljöpåverkan..

Individens uppsatta livsmål och planering kring dessa kan ha inverkan på långsiktigt välmående. Olika samhällen har kulturella skillnader som kan vara en bidragande orsak till varför personer gör vissa val. Syftet med studien var att identifiera dessa skillnader för att se samband där olika livsmål kan bidra till olika upplevelser av ett meningsfullt liv. Intervjuer genomfördes med åtta respondenter från en storstad och åtta respondenter från en landsort, med lika många av vardera kön i åldrarna 20-27 år. Detta gjordes för att identifiera vilka livsmål de olika grupperna säger sig sträva efter och se om det fanns en skillnad i livsmål mellan grupperna.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Syftet med denna rapport är att visa hur en ökning av isolertjockleken i ett hus påverkar kostnader och energiåtgång för isoleringen i ett livscykelperspektiv, samt för husets bruksskede. I studien har en optimering av isoleringen på ett pågående byggprojekt i Växjö, kv Limnologen, utförts. Total energiåtgång för isoleringens livscykel har tagits fram från tidigare utförda livscykelanalyser (LCA). Husets värmebehov har beräknats mha information från ritningar och kontakter med personer i anknytning till kv Limnologen. En ekvation har utformats för att finna ett teoretiskt optimum för isolertjockleken med inriktning mot total energiåtgång, koldioxidutsläpp och Ekonomi.

Detta arbete är en jämförande studie mellan mätningar inom användbarhet. Studien jämför en heuristisk utvärdering med ett användartest, med inriktning på Ekonomi och resultat. Syftet är att belysa den Ekonomiska aspekten mellan de två metoderna. Samtidigt undersöker studien om heuristisk utvärdering är en metod som lämpar sig som beslutsunderlag. Studien är genomförd på ett tryckeri där tryckeriets IT-system har testats och utvärderats utifrån de två metoderna.

En börsnotering och att bli ettbörsnoterat företag innebär en stor omställning för många företag. Företagen hamnar i offentlighetens ljus och granskas av många intressenter i dess omgivning..

During Sweden's economic crisis in the early 1990s a governmental committe of prominent economic and political experts were gathered to produce an analysis of and suggestions to the solution of that crisis. The committe produced a report that became widely commented in the media and in parliment. The report anc the reception of it gives us insights in how the boundaries between social science and politics are created an how new fields of expertise is added to a science. This thesis uses a constructivist approach to explore how the techniques of the economic science were made into credible means of knowöedge production outside of the field where it traditionally holds epistemological authority. Working from the assumption that language does things to the objects that it describes I claim that the episode investigated in this thesis was shaped by the committee's ability to define the economic crissi and thus making it into a knowable object.

Enligt nationalEkonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt på mottagarlandets välfärdssystem. Det beror på att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig åldersfördelning är den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför ålder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer än vad den ger. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna uppsats på invandringen och de offentliga finanserna på lokal nivå.

Enligt nationalEkonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt på mottagarlandets välfärdssystem. Det beror på att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig åldersfördelning är den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför ålder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer än vad den ger. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna uppsats på invandringen och de offentliga finanserna på lokal nivå.

Forskningen om familjeföretag är relativt omfattande. Men det finns fortfarande många frågor som är obesvarade. En viktig fråga som berör familjeföretags utveckling är viljan att ta in extern kompetens inom Ekonomiområdet. Det kan röra sig om tjänster såsom Ekonomichef, controller eller redovisningekonom. I detta arbete har vi försökt besvara frågan om varför ledningen i familjeföretag väljer att ta in extern kompetens inom Ekonomi.

I detta arbete belyses kompetensutveckling bland lärare i företagsEkonomi och hur dessa lärare utvecklar sin ämneskompetens. Bakgrunden är att lärare har allt mindre tid över för kompetensutveckling, samtidigt som kraven på en uppdaterad undervisning ökar. Syftet med studien är att undersöka hur och på vilket sätt lärare i Ekonomi kan utveckla sin ämneskompetens i undervisningssituationen. Hur ser lärare på sin kompe-tensutveckling i Ekonomi, mot bakgrund av de krav ett föränderligt samhälle ställer? I vilken form vill läraren kompetensutveckla sig i? Resultaten av mina intervjuer visar att lärarna vid de fristående gymnasieskolorna, hade mer tid och Ekonomiska resurser för att delta i kompetensutveckling.

Uppsatsen undersöker sambandet mellan lycka relaterat till inkomst, ålder, kön,hälsotillstånd samt civilstånd. Syftet är att undersöka om inkomst, ålder, kön,hälsotillstånd och civilstånd påverkar den självrapporterade lyckan. Studien behandlar även frågan om individer blir lyckligare i och med ökningar i BNP. Metoden kommer att genomföras med hjälp av ekonometriska metoder och baseras på datamaterial som samlats in genom landstäckande enkätundersökningar i Sverige under tidsperioden 1986-2011. Tidsperioden har avgränsats till åren 2003- 2011 respektive 1996- 2011.