Denna uppsats har baserats på den Nya Keynesianska Phillipskurvan (NKPC) som utvecklades av Gali och Gertler (1999). Det huvudsakliga syftet var att skatta den svenska Phillipskurvan och sedan hitta de relevanta faktorer som påverkar inflationen. Den ursprungliga NKPC relaterar inflation till marginalkostnad och framtida inflationsförväntningar. Den enda skillnaden mellan Galis och Gertlers och Bengt Assarssons specifikation av Phillipskurvan, är att han använder en Translog kostnadsfunktion som ett alternativ till Cobb-Douglas kostnadsfunktionen för att mäta marginalkostnaden. På grund av detta har inflationsnivån i ekonomin inte bara påverkas av förändringen i löner som i fallet med Cobb-Douglas kostnadsfunktion.

The purpose of this study is to evaluate the real aggregated consumption and empirically determine its exogenous variables. A multiplicative analysis is done in the context of government stabilization policy to find out how policymakers can execute a stimulus package that will bring the best multiplicative effect to the economy The conclusion of the study is that real income, net financial assets and real-estate price index are all statistically significant. An effective expansive fiscal policy is a public-financed investment in the private sector. Coordination is going to be crucial when stimulus package is developed due to the fact that leakage in the form of imports will prevent the expected multiplicative effect..

Denna uppsats syfte är att förklara den svenska elmarknadens konkurrenssituation med Lerner index och Herfindahl index. Genom att estimera priselasticiteten med en ekonometrisk modell som logaritmerats kunde dess värde skattas fram. Vidare har denna elasticitet använts för att skatta fram Lerner index. Avslutningsvis har ett Herfindahl index beräknats för att mäta marknadens koncentration. Resultatet från empirin visar existens av marknadsstyrka på elmarknaden och att den är oligopolistisk..

Enligt kriminalstatistiken är utländska medborgare kraftigt överrepresenterade för bådemisstänkta och lagförda brott. Är utländska medborgare mer brottsbenägna än svenskar?Tidigare studier pekar på att det förekommer diskriminering av individer med utländskhärkomst som får konsekvensen att de lättare döms och får oftare ett hårdare straff ijämförelse med svenskar. I uppsatsen undersöks om utländska medborgares har någon effektpå registrerade brott och i så fall om den är större för lagförda brott än de brott som anmäls.Undersökningen utförs med hjälp av paneldata på kommun och tingsrättsnivå för åren 1996-2003. De beroende variablerna är uppdelade på sex olika brottstyper för att kunna se vilkentendens varje brottstyp har för sig.

I dagens samhälle med ökat informationsflöde blir det allt lättare att följa den ekonomiska utvecklingen. De finansiella marknaderna påverkas snabbare av förändringar i omvärlden. Syftet med uppsatsen är att empiriskt försöka testa om och hur inflationen och räntan påverkar den svenska växelkursen. Vid undersökningen användes makroekonomisk data för att testa vilka variabler som har signifikant betydelse för växelkursen. Uppsatsen begränsades till att enbart studera perioden mellan 1992 och 1999 i Tyskland, Sverige och USA.

Den 15 december 2008 genomfördes en reform för arbetskraftsinvandring från tredje land i Sverige. Syftet med förändringen är att underlätta rekrytering utanför EU/EES och Schweiz för att minska bristen på arbetskraft. Genom att förenkla och utveckla systemet till ett av de mest öppna i världen, hoppas man locka till sig fler arbetare för att minska underskottet på arbetsmarknaden.Tidigare forskning visar att en reform som minskar restriktioner för inträde till landet, generellt kommer att resultera i ett ökat inflöde av migranter. I denna uppsats undersöks, med hjälp av en Ekonometrisk analys, om Sveriges reform av arbetskraftsinvandring gett en positiv effekt på antalet migranter som ansöker om ett arbetstillstånd. I den ekonometriska analysen används panel data, med data från före och efter reformen.

Analyser och prognoser av företag och deras aktier utgår ofta från försäljningen för att så småningom nå fram till ett prognostiserat eller uppskattat värde. För att kunna göra goda prognoser måste man veta vilka makroekonomiska faktorer som påverkar försäljningen. Denna uppsats syftar till att med hjälp av en ekonometrisk modell undersöka vilka faktorer som påverkar försäljningen av nya bilar i USA. De data som används täcker perioden 1976-2004 och är på månadsbasis. Vidare görs en undersökning av huruvida säsongseffekter existerar i nybilsförsäljningen eller inte.

Den 15 december 2008 genomfördes en reform för arbetskraftsinvandring från tredje land i Sverige. Syftet med förändringen är att underlätta rekrytering utanför EU/EES och Schweiz för att minska bristen på arbetskraft. Genom att förenkla och utveckla systemet till ett av de mest öppna i världen, hoppas man locka till sig fler arbetare för att minska underskottet på arbetsmarknaden.Tidigare forskning visar att en reform som minskar restriktioner för inträde till landet, generellt kommer att resultera i ett ökat inflöde av migranter. I denna uppsats undersöks, med hjälp av en Ekonometrisk analys, om Sveriges reform av arbetskraftsinvandring gett en positiv effekt på antalet migranter som ansöker om ett arbetstillstånd. I den ekonometriska analysen används panel data, med data från före och efter reformen.

Den här uppsatsens syfte var att ta reda på vad det är som får konsumenter att fatta beslutet att välja ekologiskt producerad mjölk framför konventionellt producerad mjölk. För att besvara syftet användes neoklassisk efterfrågeteori, det antogs också att konsumenter nyttomaximerar. En enkätundersökning vid Ica Maxi i Haninge genomfördes för att samla in nödvändig data som sedan bearbetades i en ekonometrisk modell. Resultatet visar att de individer som är villiga att prioritera ekomjölk till stor del drivs av deras omtanke för djur och natur. Individer som regelbundet och medvetet köper andra typer av livsmedel som är ekologiskt producerade prioriterar också ekomjölk framför konventionellt producerad mjölk..

Syftet med denna uppsats är att undersöka makroekonomiska variablers inverkan på regeringens opinionsstöd i Sverige 1973-2003. Med en ekonometrisk modell förklaras förändringar i den sittande regeringens väljarstöd mätt i riksdagsval och årliga partisympatiundersökningar. Som förklarande variabler används arbetslöshet, BNP-tillväxt, inflation, skattekvot och transfereringar till hushållen. Resultaten visar att en ökning av arbetslösheten och nivån på skattekvoten samt en ökning av kvoten transfereringar till hushåll genom BNP har haft en signifikant negativ effekt på den sittande regeringens opinionsstöd. Användandet av partisympatiundersökningar ger upphov till en felkälla i modellen, detta då undersökningarna mäter åsikter och attityder och inte faktiskt väljarbeteende..

Syftet med studien är att undersöka makroekonomiska variablers effekt på Dow Jones och OMXS30, med hjälp av en lämplig ekonometrisk modell. Vidare är syftet att analysera möjligheten för börsprognostisering och analysera om denna möjlighet är lika stor för Dow Jones som för OMXS30. Detta kommer att ske genom att undersöka motsvarande variabler för respektive lands aktieindex. Variablerna arbetslöshet, ränta och oljepris visade sig inte ha någon signifikant påverkan på varken Dow Jones eller OMXS30. Det visade sig dock att aktieindexen reagerade på samma sätt, för respektive lands variabler..

Då bistånd i många fall inte fungerat som förväntat har det bildats stark kritik där man menar att det är ineffektivt. En del av biståndsforskningen tittar på vilka faktorer som kan göra biståndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige år 2007 genomförde en Landfokusering där valde man ut 33 länder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur många länder Sverige ger bistånd till. I den här uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvärsnittsanalys där jag vill studera sambandet mellan storleken på biståndet år 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till länder som redan får mycket bistånd av andra. Resultatet visar även att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetsländerna än övriga biståndsmottagare..

Då bistånd i många fall inte fungerat som förväntat har det bildats stark kritik där man menar att det är ineffektivt. En del av biståndsforskningen tittar på vilka faktorer som kan göra biståndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige år 2007 genomförde en Landfokusering där valde man ut 33 länder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur många länder Sverige ger bistånd till. I den här uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvärsnittsanalys där jag vill studera sambandet mellan storleken på biståndet år 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till länder som redan får mycket bistånd av andra. Resultatet visar även att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetsländerna än övriga biståndsmottagare..

Does the country people live in affect the probability of them experiencing happiness? Can a country variable in an ordinal regression model be affected when microeconomic and macroeconomic factors are added to the model? The possible outcomes are either that the country variable affects less when the additional predictors are added to the model, or that they stay the same. The micro data is collected from the European Social Survey database, the macro data is collected from the World Bank. The country variable becomes less substantial when additional variables are added to the model. The variable with the most influence over expected happiness apart from the country variable is whether the individual often socializes with friends or not.

 Människan är skapt för att vara fysiskt aktiv, men det är svårt att vara det i dagens samhälle där allting blir mer mekaniserat och datorstyrt. Målet med denna uppsats var att genom en undersökning av huruvida en förbättrad hälsa leder till ekonomisk tillväxt, belysa vikten av en god hälsa hos befolkningen. Jag började med att presentera nationalekonomisk teori om tillväxt och de olika mekanismer som hälsa antas påverka den ekonomiska aktiviteten med. Sedan utvecklade jag en ekonometrisk modell och undersökte sambandet mellan Antal läkarbesök och Bruttoregionalprodukt (BRP) samt Ohälsotal och BRP. Resultaten gav inget stöd för att ökad ohälsa leder till en minskad ekonomisk tillväxt.