Påverkar vår personlighet de utbildningsval vi gör i livet? Denna fråga ligger till grund för studien som gjordes på Ekonom- och sjuksköterskestudenter på Uppsala Universitet. I studien deltog 120 personer och undersökningsdeltagarna (Ud) var jämnt fördelademellan Ekonomer/sjuksköterskor och kvinnor/män. Studien genomfördes genom att Ud fick svara på 48 stycken påståenden som utgick från Eysenck Personality Inventory (EPI). Tidigare forskning har påvisat skillnader i personlighet mellan Ekonom- och vårdstudenter.

Problem:Författarna anser att Ekonomistudenterna bör få kännedom om vilka krav som kommer att ställas på dem efter avslutade studier. De bör även få kännedom om Bolognaprocessens inverkan på utbildningsstrukturen och om det kommer att förändra arbetsmarknadens krav på Ekonomer.Syfte:Syftet med denna kandidatuppsats är att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan på Högskoleverket, den svenska högskolan och Ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav på Ekonomer i Västerås.Metod:En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i Ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för Ekonomer.Slutsats:Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och Ekonomiutbildningen verkar inte ha någon större inverkan på arbetsmarknadens krav på Ekonomer i Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås är ljus för Ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott på Ekonomer. Erfarenhet är det mest kvalificerande hos en arbetssökande Ekonom..

Problem: Ekonomer i IT-projekt är ett väldigt outforskat område. Frågan är om Ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad Ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra något för att förbättra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att föreslå roller och arbetsuppgifter som kan passa en Ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ metod.

Problem: Ekonomer i IT-projekt är ett väldigt outforskat område. Frågan är om Ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad Ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra något för att förbättra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att föreslå roller och arbetsuppgifter som kan passa en Ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ metod. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med en professor i programvaruteknik, företag och PT-studenter som arbetat med Ekonomstudenter i IT-projekt under studietiden.

Problem:      Vad anser arbetsgivare om vikten av att investera i humankapital genom att anställa välutbildad personal?Vilka kunskaper har rekryterare om Ekonomiutbildningarnas innehåll och examensnivåer? Syfte:            Syftet med denna uppsats är att utreda arbetsgivarnas policy vad gäller investering i humankapital vid anställning, examensnivåns betydelse vid anställning till Ekonomitjänster samt rekryterarnas kunskaper om Ekonomiutbildningarnas innehåll. Metod:          En kvalitativ studie som bygger på sekundärdata genomfördes med fem personer som rekryterar Ekonomer inom olika branscher. Dessa personer ansågs kunna bidra med relevant information för att besvara studiens syfte. Primärdata sammanställdes vilket sedan ledde till analys och studiens slutsats. Slutsats:        Högskoleutbildning är grundkravet för att få ett arbete som Ekonom men examensnivån har en mindre betydelse. Personlighet och erfarenhet är viktigare och det som premieras är prestationer och ansvarstagande.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare i år 3-5 ser och upplever bildämnet och vilka kunskaper de besitter. Vi har i vår undersökning intervjuat sju lärare, varav två jobbar som bild- och formklasslärare, och en Ekonom. För att få inblick och vetskap om betydelsen med bild och lärarens roll för att förmedla detta tog vi del av bildverksamhetens utveckling, mål, teorier och forskning. Vår undersökning visar att det krävs utbildning och kunskap i bildämnet för att bättre nå alla elever och förmedla dess kommunikativa, estetiska, skapande och språkliga betydelse. Det skiljer sig mellan de vanliga lärarna och bild- och formlärarna i form av utbildning och kunskap och andra tillgångar såsom tid, miljö, material och Ekonomi.

Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika Ekonomer och det finns både interna och externa faktorer som påverkar Ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag på miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebär ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket påverkar både familjemedlemmarnas professionella och familjära förhållande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rådfråga extern Ekonomisk kompetens vid viktiga Ekonomiska beslutsfattande trots att externa Ekonomer har en benägenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien är att utifrån familjeföretagets Ekonom, som inte tillhör familjen, utforska Ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet.

Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika Ekonomer och det finns både interna och externa faktorer som påverkar Ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag på miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebär ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket påverkar både familjemedlemmarnas professionella och familjära förhållande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rådfråga extern Ekonomisk kompetens vid viktiga Ekonomiska beslutsfattande trots att externa Ekonomer har en benägenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien är att utifrån familjeföretagets Ekonom, som inte tillhör familjen, utforska Ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet.

Ekonomprofessionen genomgår ofta förändringar och därför är det naturligt att Ekonomens roll förändras över tiden. Ekonomen har tidigare varit en så kallad bean-counter men har över tiden utvecklats till att vara mer delaktig i organisationen och har därmed börjat anta rollen som en affärspartner. Offentliga verksamheter såsom stat, kommun och landsting är stora organisationer som har hand om en viktig del av Sveriges samhällsEkonomi. Ekonomen har därmed en viktig roll inom den offentliga sektorn då deras verksamheter berör alla medborgare. Denna studie har genomförts i en kommunal sektor och syftar till att kartlägga olika typer av Ekonomers arbetsuppgifter och arbetssätt för att därigenom kunna öka förståelsen för vilken roll Ekonomerna har inom den kommunala sektorn.

Uppsatsens syfte är att bidra till ökad förståelse för vilken betydelse budget- och fördelningsmodeller ? dels Malmö stads gemensamma behovsbudgeteringssystem, dels de stadsdelsspecifika anslags- respektive prestationsfördelningarna ? har för den kommunala verksamheten. Uppsatsen är en kvalitativ studie med deduktiv ansats. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och enkäter. Utgångspunkt är teorier om budgeteringens syfte och dess roll i kommuner, olika kommunala budgeteringssystem i allmänhet och behovsbudgetering i synnerhet samt betydelsen av väktar- och förkämperollerna i budgetprocessen.

Title ?Att attrahera nya målgrupper med planerad kommunikation?Author Magnus Ejerhed, Anna Johansson and Caroline JägersvärdCourse Bachelor thesis in Media and communication studiesSemester Spring semester 2008Tutor Britt BörjessonUniversity the University of GothenburgAim the aim of the study is to describe students attitudes to Volvo IT as an employer.How can Volvo IT improve their communication to students?Method A quantitative approachMaterial A questionnaire which has been given to 122 students in economics atHandelshögskolan in Gothenburg and Industrial economics at Chalmers Universityof technologyMain results The main results of the study are that most of the students in economics andindustrial economy are positive to work as management consults. They also havean optimistic attitude to work as intern management consults in a large company.The students don?t regard Volvo IT as a possible future employer; neither do theyhave a good knowledge of the organization.Conclusions It is very likely that the students don?t regard Volvo IT as a potential employerbecause they don?t think of Volvo IT as an organization in management consulting.Volvo IT has to make their management consulting, Fortos ManagementConsulting, more visible if they are going to make the students more interested ofthem as an organization in management consulting. They have to inform theirtarget group what new competences they are looking for.

Bakgrund: I dag examineras ca 6000 nya Ekonomer i Sverige varje år. Det finns närmare 26 skolor i Sverige idag som ger Ekonomiutbildningar. Även om personen är nyexaminerad Ekonom, arbetslös eller söker en ny tjänst, så är personen arbetssökande och försöker finna ett arbete. Det kan finnas många faktorer som arbetsgivaren tittar på under ansökningsprocessen innan de gör sitt urval av vilka det är som går vidare till en anställningsintervju. Hur görs urvalet vad är det som gör att han/hon väljs ut till en intervju? En av faktorerna kan vara skolbetygen.Syfte: Syftet är att undersöka rekryteringsprocessen med fokus på högskole-/universitetsbetygens betydelse vid rekrytering av Ekonomiassistenter.Metod: Uppsatsen är baserad på kvalitativ data i form av djupintervjuer med nio rekryterare på fyra olika bemannings- och rekryteringsföretag i Stockholm.Teori: Uppsatsen kommer att luta sig mot beslutsteori och Human Reseurs Management med en mindre jämförelse av tidigare studier inom ämnet.Resultat: Genom min undersökning har jag kommit fram till att bemanningsföretagens rekryteringsprocess inte skiljer sig så mycket åt, de arbetar efter likande grunder och gör sina kandidaturval på likande premisser.

I och med internationalisering av redovisningsregler har vi fått nya standarder för redovisning för noterade bolag. En av dessa nya standarder är IAS 38 som behandlar värdering av immateriella tillgångar. Denna standard innebär att vi fått ett nytt sätt att redovisa tillgångarna, detta är till ett verkligt värde. När värdering sker av immateriella tillgångar finns det många saker som kan påverka värderingen detta kan till exempel vara vilken syn den person som värderar har på begreppen rättvisande bild och god redovisningssed. All redovisning ska följa god redovisningssed men i och med nya EU standarder ska även en rättvisande bild uppnås.

Knut Wicksell var en briljant Ekonom som främst visade på nya tillämpningar på andras Ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag på en koppling mellan utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhängare av, som resulterar i en Ekonomisk teori som går att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förädla individerna; att genom politiska åtgärder förbättra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhällsmedborgare.På ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och därmed ge de möjligheter att lyfta sig själv upp ur fattigdom och misär. Vägen går genom kunskap och barnbegränsning; dessa två faktorer ger individen ett större värde inom samhället eftersom han inte lika lätt går att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen från smärta och orätt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjämning inom samhället.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera projektcontrollerns roll inom de projektintensiva enheterna FACTS och Substations på ABB AB. Studien bygger på tre personliga intervjuer utförda med projektcontrollers samt sex platsannonser som analyserats. Teorin består av två delar, dels projektaspekten och dels controlleraspekten. Första delen behandlar vad ett projekt är och vad det innebär att jobb i projektform. Andra delen, controlleraspekten, handlar om controllers ursprung kontra dagens roll och dess arbetsuppgifter.