The current study aimed to test the public self-consciousness impact on creative performance. An experimental design was used in which 40 participants were randomly assigned to two groups, one of which was the experimental group and the other was the control group. A mirror was used in the experimental group to induce public self-consciousness among the participants while they performed creativity tests. A consequence test was used where the participant had to give suggestions for the given scenario "What would happen if everyone became blind?" which was then measured in the number of proposals (fluency).

SummaryBackground: Management control is important for all kinds of activities, both in trade and industry and in the public sector since you must economize on scarce resources. There are nevertheless many different views on management control, which have changed with the times. With regard to the public sector in Sweden, the management control systems have changed radically the last half century, especially from the 1980s, due to depressions and increased focus on effectiveness. New approaches have been taken by many municipalities and county councils, both in Sweden and internationally, where the former management control systems have been abandoned in favour of result control, target costing, and activity-based-costing, for example. Another new approach has been the Balanced Scorecard, which was introduced by Kaplan & Norton in a pioneering article in 1992.The Balanced scorecard is a multidimensional tool, originally intended to be used in trade and industry, but with regard to its nature, it has been adopted even by many non-commercial organizations, especially in Sweden.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera hur ärenden bereds och beslutas inom två landstingsorganisationer. Fyra forskningsfrågor har vi ställt oss: 1) aktualisering av ett ärende för att bli föremål för ett formellt beslut, 2) den formella och informella beredningen av ett aktualiserat ärende, 3) faktorer som påverkar det slutgiltiga beslutets kvalitet och innehåll, 4) formella krav på ärendeberedningen.En kvalitativ fallstudie av två händelsekedjor har genomförts där teorier kring beslutsprocessen har studerats för att ta reda på vilka faktorer som är av central betydelse i beslutsprocessen. Genom att jämföra hur beredningen inför beslut går till i empirin med teorier om beslutsprocessen har analys av två beslut genomförts - ersättningsmodell och uppdragsmodell.Avgränsningen var att studera beslutsprocessen på förvaltningsnivå från uppdrag till beslut. Slutsatser är att det finns olika sätt som ärenden aktualiseras inom offentlig verksamhet, vilket visar på att makten över dagordningen kan ses som delad mellan politikerna och tjänstemannaledningen. I de fall politikerna har en uttalad vilja att driva ärenden har de också makt att göra det.

Vår ambition med uppsatsen var att se om det finns ett orsakssamband mellan projekt InPUTs verksamhet och flyktingars förändrade levnadsvillkor efter ett permanent uppehållstillstånd (PUT). Uppsatsen är en kvalitativ studie kombinerad med kvantitativ statistik, under arbetet har vi triangulerat metoderna för att underlätta analysen. Vi har använt en frågeguide med några teman, och samlat in vårt material i en halvstrukturerad intervjuform. Vi har förutom nio flyktingar intervjuat fyra personal från projekt InPUT samt en personal från Rosengrenska Stiftelsen. Uppsatsens ska belysa vilka faktorer som på individ-, grupp-, och samhällsnivå påverkar flyktingars liv samt söka härleda om projekt InPUT är en av framgångsfaktorerna. I uppsatsen ämnar vi även undersöka vad mer som samverkar för att flyktingar skall få en bra tillvaro med goda levnadsvillkor i Sverige. För att kunna göra kopplingar till våra begrepp förändringsprocesser och levnadsvillkor har vi använt oss av teorier från socialt arbete med inriktning mot systemteori.

Bakgrunden som har lett fram till denna studie är de nya rekommendationerna angående implementering av komponentmodellen som först uppkom inom den privata sektorn genom K3 och sedan i den offentliga sektorn via nya rekommendationer från RKR. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte vilket är att öka förståelsen för skillnader i implementeringen av komponentavskrivningar i landstingens verksamheter samt eventuella effekter av denna implementering.En flerforskningsmetod har använts för att kunna besvara de frågeställningar som har ställts. Denna metod har inkluderat en kvantitativ dokumentstudie som har baserat sig på landstingens och regionernas årsredovisningar samt en kvalitativ undersökning som inkluderat material från intervjuer med ansvariga personer inom nio landsting. Den kvantitativa dokumentstudien ledde främst fram till en kartläggning över vilka landsting och regioner som har implementerat komponentmodellen. Utöver denna kartläggning ledde även den kvantitativa undersökningen fram till att faktorer som förklarar orsakssamband inom den privata sektorn har svårigheter att förklara samband inom den offentliga sektorn.Den kvalitativa undersökningen kunde stärka de förkastelser av samband från den kvantitativa undersökningen.

Syfte: Arbetet syftar till att undersöka Försäkringskassans imagearbete och hur de arbetar med att skapa en image som rättvist avspeglar den nya identiteten ?Den Nya Försäkringskassan?.Metod: Vi utgår ifrån ett hermeneutiskt tolkande perspektiv för att skapa djupare förståelse i det som undersöks. Detta kombineras med en abduktiv ansats vid alstringen av kunskap där vi väger teori och empiri lika tungt, samt skapar dessa med hänsyn till varandra. Datainsamlingen består av både kvantitativa och kvalitativa insamlingsmetoder så som primärdata i form av semistruktureradeintervjuer och en enkätundersökning. Sekundärdata genom årsredovisning och budgetunderlag.

År 2009 antogs för första gången en ISO-standard om riskhantering, ISO 31000:2009. Den är tänkt att kunna användas inom alla samhällssektorer. Kunskapen om standardens utbredning, såväl inom privat som offentlig sektor är i dagsläget låg. Denna uppsats syftar till att undersöka i vilken utsträckning standarden används av kommuner och landsting. Den syftar vidare till att undersöka hur dessa aktörers riskhantering i vissa avseenden förhåller sig till råden i standarden.

Bland det viktigaste vid en omorganisation är att kommunikationen fungerar väl. I en offentlig förvaltning finns det två led av ledning där kommunikationen måste fungera. Syftet med denna studie är att ge ökad förståelse för internkommunikationens påverkan på effektiviteten i förändringsprocessen och att visa på viktiga faktorer när det handlar om kommunikation vid omorganisation där det finns två led av ledning. Med effektivitet menas att förändringen genomförs snabbt och smidigt så att medarbetarna och de som verksamheten är till för inte far illa. Studien är en kvalitativ fallstudie med inifrånperspektiv i en kommun där forskaren själv varit aktör.Studien utgår från ett tolkande hermeneutiskt synsätt och forskningsstrategin är abduktiv.

Konflikter med föräldrar, vänner, arbetskollegor, chefer med fler är ett naturligt fenomen i det dagliga livet, alla av oss har erfarenheter av dem och alla har vi olika metoder för hur vi hanterar konflikterna. I den vetenskapliga forskningen och litteraturen existerar det mängder av arbeten om ämnet men ingen berör på ett tillfredsställande sätt konflikthantering bland första linjens chefer i offentlig äldreomsorg. Syftet med studie har därför varit att belysa hur första linjens chefer i offentlig äldreomsorg uppfattar och beskriver konflikter inom arbetsorganisationen samt undersöka hur första linjens chefer hanterar konflikter mellan personal på arbetsplatsen. Tre frågor ställdes även för att kunna besvara syftet: Hur definierar cheferna konflikt begreppet och vilka personliga upplevelser har första linjens chefer av konflikt bland personal i arbetet?; Vilka påverkningar upplever första linjens chefer konflikter har på arbetsplatsen?; och Vilka konflikthanteringsstrategier använder första linjens chefer vid hantering av konflikter mellan personal på arbetsplatsen? Arbetet vilar på en kvalitativ grund med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod, intervjuerna har genomförts med första linjens chefer i offentlig äldreomsorg i en mellanstor kommun i norra Sverige.

Syfte: Arbetet syftar till att undersöka Försäkringskassans imagearbete och hur de arbetar med att skapa en image som rättvist avspeglar den nya identiteten ?Den Nya Försäkringskassan?.Metod: Vi utgår ifrån ett hermeneutiskt tolkande perspektiv för att skapa djupare förståelse i det som undersöks. Detta kombineras med en abduktiv ansats vid alstringen av kunskap där vi väger teori och empiri lika tungt, samt skapar dessa med hänsyn till varandra. Datainsamlingen består av både kvantitativa och kvalitativa insamlingsmetoder så som primärdata i form av semistruktureradeintervjuer och en enkätundersökning. Sekundärdata genom årsredovisning och budgetunderlag.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Sedan 1980-talet har en marknadsanpassning präglat offentlig sektor, här i Sverige liksom i många andra västländer. New Public Management (NPM) har i litteraturen blivit den förhärskande benämningen för de nya styrprinciperna, och tidigare forskning har visat att ett medföljande särskilt språkbruk med fokus på inte minst ekonomi komplicerar arbetsuppgifterna på den offentliga arbetsplatsen. Forskningen har ofta fokuserat på vårdgivande verksamheter, men i den här undersökningen är Arbetsförmedlingen studieobjekt. Den övergripande forskningsfrågan handlar om med vilken precision och tillfredsställelse som NPM-språket fungerar i internkommunikationen. Fem arbetsförmedlare i Göteborg har intervjuats.

Projektet går ut på att radikalt öppna upp kvarteret. Öppna upp husets bottenplan till allmänheten, skapa en större offentlig plats, en mötesplats, samt tillföra butiker och studentbostäder. Dessutom skall husen kommunicera denna nya tillgänglighet..

This study is based on interviews with four managers in public elderly care and four managers in private elderly care. The aim of this paper is to examine how these managers are experiencing their leadership in relation to conflict management, and if the managers leadership differs depending on private or public elderly care. Leadership and conflict management are theories that have been used in order to analyze the empirical findings. Previous research that has been used in the study concerns ?leadership/leadership styles?, ?conflict management?, ?to be active in the private/public elderly care?.

Uppsatsen har som syfte att ta reda på vilka faktorer som ligger bakom att en kommun väljer att ha med starkare djurskyddskrav i sin upphandling av livsmedel. När en offentlig myndighet ska köpa in en vara eller tjänst måste de följa vissa regler, dessa regler finns beskrivna i Lagen om offentlig upphandling (LOU) och är EU-gemensamma, vilket betyder att alla medlemsländer i EU måste följa dem. När Rättviks och Sigtunas kommuner skulle begära en ny anbudsförfrågning för upphandling av livsmedel valde de att i underlaget ha med starkare djurskyddskrav. Båda kommunerna blev stämda av leverantörerna som ansåg att de starkare djurskyddskraven bröt mot LOU. Båda kommunerna hade räknat med att bli stämda redan innan de la ut förfrågningen men valde ändå att fortsätta med processen.