Denna studie behandlar den offentliga upphandlingens roll i arbetet mot hållbar utveckling. Syftet är att analysera vilken syn på detta som kommer till uttryck i den statliga offentliga utredningen 2001:31 och regerings propositionen 2001/02:142 om offentlig upphandling. Teorierna miljöekonomi och ekologisk ekonomi har använts för att få en uppfattning om vilka olika tankar och perspektiv som finns kring miljö, ekonomi och hållbar utveckling. Detta har sedan utgjort utgångspunkten för den kvalitativa analysen som har gjorts av de båda dokumenten. Analysen har bland annat visat att ett miljöekonomiskt tankesätt dominerar i de båda dokumenten.

Under den senaste tiden har människans syn på omvärlden förändrats radikalt. Plötsligt är våra resurser ändliga och vår påverkan på klimat och natur större än vi någonsin kunnat ana. En del politiker uppmanar till krafttag. Men vad innebär egentligen miljöarbete?Syftet med denna studie är att undersöka hur kostchefer och arbetsledare inom offentliga storhushåll i Borås kommun värderar och tillämpar miljöarbete.

Biosfärområden utgör ett nätverk av modellområden som praktiskt visar hur man nyttjar jordens resurser på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.Dessa områden utses av Unesco:s program Man and Biosphere (MaB). Min studie utgår från två frågor i syfte att visa hur det går till när ett svenskt biosfärområde bildas. Uppsatsen skall dels svara på vilka drivkrafterna bakom bildandet av biosfärområdena är, dels visa hur och varför personer och organisationer i Sverige engagerar sig i bildandeprocessen. Detta undersöks med hjälp av litteraturstudier och kompletterande intervjuer. Det är viktigt att sprida kunskap om denna process eftersom biosfärområden utgör verktyg i det globala hållbarhetsarbetet.Litteraturstudier av främst rapporter från Naturvårdsverket och dokument publicerade av Unesco visar att det bör finnas ett brett samarbete mellan olika intressenter när biosfärområden bildas.

Syftet med uppsatsen är att undersöka förändringar i det rurala landskapet i Norrbotten och undersöka och analysera hur människor upplever dessa. Undersökningen är gjord genom en fallstudie med byn Armasjärvi som utgångspunkt. Fallstudien består av tre delar, litteratur- kart- och intervjustudie. Litteraturstudien behandlar Norrbottens och Armasjärvis rurala landskapshistoria som sedan drygt 1000 år är präglad av jordbruk. Litteraturstudien behandlar även människors relation till landskapet, som är unik och beror av bland annat värderingar och erfarenheter, vilket sedan speglar synen på land-skapsförändringar.

Stadsodling är ett vagt men alltmer aktuellt begrepp i dagens växande städer. Det anses ofta ha ett socialt och ekologiskt värde för de som odlar. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på om stadsodlingen, genom sin utformning, även kan tillfredsställa de stadsinvånare som inte odlar eller äter av det odlade. Genom en litteraturstudie presenteras, undersöks och jämförs flera teoretikers och forskares idéer om vad offentliga rum som parker och torg bör innehålla för att människor ska vistas, må bra och mötas på platsen. Målet är att skapa ett underlag för vidare studier i parkers och offentliga ytors miljöpsykologiska värden som i sin tur kan inge ett mervärde av kommande stadsodlingsprojekt.

Syftet med denna studie var att med kvantitativ data undersöka om de deltagare som upplevde respektive inte upplevde en attitydförändring även erfarit att vanorna förändrats vid vissa specifika aktiviteter efter ett hållbarhetsprogram. Studien syftade även till att med kvalitativ data urskilja uppkomsten till den eventuella förändringen. Datainsamling har skett via två enkäter som skickats ut via e-post till 1187 deltagare. Svarsfrekvensen var 477 respektive 200. Deltagarna var kvinnor och män i åldern 25-66.

 AbstractThis study is performed by studying seven livestock businesses in the agricultural sector. The focus of the essay has been put on the structures that limit and enable the lives of the farmers in this study. One of these major structures that affect everyday life is the gender structure and to this day the housewife role exists where the women are responsible for the home, family and domestic pets while the men are responsible for the production, machinery and the heavier tasks on the farm. This is grounded in the history and the development that agriculture has gone through, but also in the strong patriarchal power structure that exists in this industry. In this essay I also show how the life form analysis of Liselotte Jakobsen and the independent life form can not be fully applied to the farmer as he is not completely independent in his work.

Ekologiskt, närodlat, kravmärkt och återvinningsbart ? kärt barn har många namn och aldrig förr har vi konsumenter varit så medvetna om just den miljömässiga och hälsomässiga aspekten som vi är idag. Man kan verkligen kalla det en ny trend. Sida vid sida om miljötrenden verkar vårt nya sätt att se på mode och hur vi konsumerar det. Den nya eran av ?nyheter varje vecka? och ?prisvärt mode? har även det blivit en ny trend som bidragit till att våra stora fast fashion-företag fullkomligt sprutar ut nya prisvärda tolkningar av det senaste modet och trenderna.

Människor har alltid haft en påverkan på sin omgivning. Med en ständigt ökande befolkning och ständigt stigande konsumtion av naturresurser har påverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvärmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hållbar utveckling. Den hållbara utvecklingen kräver en koordination av samhällets olika aktörer.

Mer än hälften av alla lägenheter i Sverige byggdes under åren 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av områden från den här tiden är ofta negativ och det är ofta i områden från den här tiden som de sociala problemområdena i svenska städer finns. Idag är många av dessa områden nedgångna och slitna och i behov av en upprustning. Områden från den här tiden planerades efter andra förutsättningar och lever idag inte alltid upp till de krav som ställs på resurshushållning och kretsloppstänkande. Den här uppsatsen fokuserar på de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa områden och hur en omställning mot ett hållbart ekologiskt samhälle kan appliceras där.

Mellan 1960 och 1970 lades många järnvägssträckor ner sin verksamhet i Sverige, spåren revs upp och bilen tog över vår vardags pendling på allvar. Nu när effekterna av bilens framfart blivit kända är tåget åter ett intressant alternativ och olika gamla tågsträckningar vill återupplivas. Simrishamnsbanan är en sådan tågsträcka och är tänkta att åter förena de orter som finns mellan Malmö och Simrishamn. Veberöd är en av de orter som ligger utmed den forna tågsträckan och orten ingår i Lundskommun och mitt syfte med detta examensarbete är att finna svar på hur Veberöd ur ett ekonomiskat, socialt och ekologiskt "hållbart" sätt ska kunna anpassa sig till ett stationsnära läge, med tyngdpunkt på: Bostadsstruktur, Infrastruktur och Grönstruktur. Detta utifrån ett scenario där Simrishamnsbanan realiseras. Examensarbetet börjar med att problematisera hållbarhetsbegreppet och begrepp som täthet och gleshet, därefter följer en omfattande analys av Veberöds historia, bostadsområden, grönstruktur, verksamhet och service.

Sammansättningen och kvalitén på mjölken som produceras är betalningsgrundande och därmed är det viktigt ur en ekonomisk synvinkel att producera mjölk som håller en hög standard. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om samband finns mellan typ av digivning respektive avvänjning och mjölkens sammansättning. Fokus ligger på mjölkfettet samt fettsyrorna. De produktionssystem som tas upp är begränsad digivning och artificiell uppfödning. Begränsad digivning innebär att avkomman får gå med moderdjuret vissa timmar av dygnet fram till en senare avvänjning jämfört med artificiell uppfödning där avkomman skiljs från moderdjuret strax efter förlossningen.

Studiens syfte är att undersöka hur medborgarinitiativ för hållbar stadsutveckling kan tillvaratagas. Med litteratur- och fallstudie undersöks följande frågeställningar: Vilken roll kan medborgarnas initiativ ha för en hållbar stadsutveckling? Vilka problem möts dessa initiativ av? Hur kan förhållanden för medborgarinitiativen förbättras? Hur kan man med fackkompetens stödja medborgarinitiativen? Fallstudien utgörs av Möllevångsgruppen, ett boendeinitiativ i Malmö med målsättningen att bidra till ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Intervjuer med nyckelpersoner inom föreningen och dess kommunala samarbetspartners utgör det empiriska materialet. För analysen används Collins Good to great-modell, Healeys teori Inclusionary argumentation, Landrys teori Creative city och teori kring samhällsentreprenörskap för bearbetning av interna respektive externa förhållanden och former för stödåtgärder.

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur mycket plats och hur mycket tid som krävs för att en familj på två vuxna och två barn ska kunna leva självförsörjande på grönsaker och rotfrukter. Familjen vill odla ekologiskt, de har inga maskiner och de håller blandkost. Arbetet förutsätter att familjen tillgodoser sitt övriga födobehov på annat sätt än genom den odling arbetet behandlar. Med utgångspunkt i tabeller för näringsintag beräknas det ungefärliga årsbehovet av grönsaker och rotfrukter för en fiktiv familj på två vuxna och två barn. Ett antal vanliga grönsaker och rotfrukter väljs ut som exempel för vidare beräkningar.

As for today, a large quantity of protein feeds is imported from other countries to be used in the Swedish dairy production. The main import is soya from Brazil. The soya-production in Brazil results in negative consequences for the natural environment in the area, and the long transport of the feeds requires a lot of energy. The organic dairy production in Sweden is, with the highest probability going to be forced to use 100 % organic feed to the cows in the year 2005, due to new EU-rules. These are some of the causes why there are reasons to look closer at the possibilities to feed Swedish cows with only Swedish feeds. In this study, I have looked at the KRAV-rules for organic feeding, where the goal is feeding with only KRAV-approved feeds.