Detta examensarbete är en undersökning av hur många liggbås som finns i olika skötselsystem för robotmjölkning med dels fri kotrafik och dels olika former av styrd kotrafik. Undersökningen föreslogs av Växa Sverige och är en enkät som skickades ut till 70 lantbrukare. Användbara svar till undersökningen lämnades av 44 av lantbrukare. I undersökningen har vi valt att redovisa resultaten i 5 olika kategorier, Milk first, Feed first, Frigående kotrafik, Flerboxsystem och Ekologiska. Det finns idag inga rekommendationer för antalet liggbås per mjölkningsrobot baserade på praktisk erfarenhet, för lantbrukare som ska bygga nytt stall. De enda riktlinjer som finns är robotföretagens teorier och Sveriges djurskyddlag som kräver minst ett liggbås per ko. I studien framkom att det var en stor variation i antal liggbås per robot och även i önskade antalet liggbås per robot. Faktorer som påverkade antalet liggbås var kornas medelavkastning, aktuellt system för kotrafik och hur lantbrukarna vande in kvigorna och sinkor till roboten innan kalvning.

Baserat på slutsatserna vi dragit från intervjuerna har vi konstruerat en varumärkeskapitalmodell för livsmedelsbranschen sett utifrån ett konsument perspektiv. Denna modell ser vi som uppsatsens främsta teoretiska bidrag. Vi menar att det inte finns några tydliga gränser för vad som hör hemma under differentiering, varumärkeskapital och konsument specifika faktorer. De beståndsdelar i varumärkeskapitalet som vi funnit viktigt att beakta i ett livsmedelssammanhang är märkeskännedom, engagemang, upplevd kvalité, märkesassociationer, och lojalitet. Vi har inte kunnat utröna någon inbördes rangordning mellan de olika beståndsdelarna, men däremot upplever vi, baserat på intervjuerna, att märkeskännedom är den beståndsdel som väger tyngst.

Syfte: Vårt syfte med studien har varit att studera olika behandlingsmetoder för män i olika sociala verksamheter i Göteborg. Dessa verksamheter använder sig av behandlingsprogrammen ATV, Alternativ til vold, och IDAP, Integrated Domestic Abuse Programme, för att motverka mäns våld mot kvinnor i nära relationer.Frågeställningar: - Vad har behandlarna för förklaringsmodeller till uppkomsten av mäns våld mot kvinnor i nära relationer?- Hur beskrivs och hur påverkar de aktuella behandlingsmetoderna männen utifrån behandlarnas perspektiv?- Vad anser behandlarna att det finns för möjligheter respektive svårigheter med behandlingen?Teorianknytning: Resultatet har analyserats med hjälp av följande teorier; den ekologiska förklaringsmodellen, anknytningsteori, social inlärningsteori, generell systemteori, kommunikationsteori och teori om genus-/maktrelationer.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomförde intervjuer med hjälp utav en halvstrukturerad intervjuguide. Metoden anser vi är bäst lämpad för vår studie då den hjälper oss att fånga upp informanternas, det vill säga behandlarnas erfarenheter och kunskaper kring syftet med vår studie. Resultat: Samtliga informanter utgår från den ekologiska förklaringsmodellen, det vill säga att de ser orsaker till våldet utifrån olika nivåer alltifrån strukturer på samhälls- och genusnivå till förklaringar som har med faktorer under uppväxten att göra.

Hälsa är ett ämne som ständigt är aktuellt i vårt samhälle och nya idéer kring hälsosamma och ohälsosamma livsmedel, dieter och träning får ett stort utrymme i media. Arbetets syfte är att undersöka idrottslärares förhållningssätt till hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år samt undersöka om det finns ett gemensamt tolkningssätt av arbetsuppgifterna. Undersökningen syftar till att undersöka om idrottslärarnas yrkesverksamma år inom yrket och kön påverkar deras syn på undervisningen. Detta görs genom att en enkätundersökning skickas ut till de 91 stycken idrottslärare i grundskolans senare år som ingår i undersökningen. Forskning har visat att det saknas ett gemensamt tolkningssätt kring hälsa hos idrottslärare och att hälsa är något diffust för många inom yrket.

Alkohol är ett vanligt berusningsmedel i Sverige. Tidigare forskning har visat att familj och vänner påverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelse av vad som påverkade deras alkoholkonsumtion samt om skillnader fanns mellan landsbygd och stad. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen var Bronfenbrenners ekologiska modell. Metoden som användes var berättelser där ungdomar skrev om en situation där de druckit alkohol eller avstått samt öppna enkätfrågor.

Sammanfattning Titel: Vår nya matkultur? Författare: Patrik Wirgin Handledare: Magnus Lagnevik Problem: Många människor i dagens moderna samhälle upplever sina liv som stressiga. Brist på tid samt en ständig strävan att få tiden att räcka till för alla de aktiviteter, plikter och fritidsintressen som man vill och måste hinna med, gör att man tvingas välja bort vissa aktiviteter. Ett exempel på en aktivitet som många människor då väljer bort är matlagning. Det har idag blivit allt mer ovanligt att människor på förhand planerar sina måltider, tillbringar betydande tid att tillaga dessa eller bedriver långkok i större skala.

Attityd har setts som en tillförlitlig variabel i syfte att förutspå ett visst beteende. Undersökningar kring etiskt märkta livsmedel har dock funnit att en positiv attityd i många fall inte resulterar i ett positivt köpbeteende. För att utreda om ett sådant attityd-beteende-gap föreligger även gällande Fairtrademärkt kaffe genomför vi en enkätstudie där vi mäter attityden till Fairtrademärkt kaffe och jämför detta resultat med köpbeteendeobservationer. Vi finner en övervägande positiv attityd i enkätundersökningen men trots detta visar observationerna på en låg köpfrekvensen av Fairtrademärkt kaffe. Vi kan således konstatera att ett attityd-beteende-gap existerar i vår studie.

Den så kallade ?gröna revolutionen? inom jordbruket inleddes på 1960-talet och innebar högavkastande grödor, ett oreflekterat högt användande av kemiska bekämpningsmedel, samt intensiv bevattning och mekanisering. En underdrift är att påstå att detta skapat minst sagt stora problem för jordens ekosystem. Ett alternativ för hållbar matproduktion är agroforestry, som innebär produktion av träd på samma mark som produktion av jordbruksgrödor. Systemet är bland annat utvecklat för att förbättra ekologiska samspel.

Att leva med ett matmissbruk innebär inte enbart fysiskt lidande utan påverkar personens hela känsloliv och relationerna till andra. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med ett matmissbruk. Vår studie baserades på åtta vetenskapliga artiklar, analyserade med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen blev fem kategorier: (1) Att inte vara ensam om problemet och komma till insikt (2) Att matmissbruket leder till känslor av skuld och skam, (3) Att ha och inte ha kontroll över problemet, (4) Att känslor bedövas med livsmedel som ibland kräks upp och (5) Att ha en dålig självbild och förneka sitt matmissbruk. Analysresultatet visade att personerna bar på en mängd, för dem, svårhanterliga känslor och en dålig självbild.

This bachelor thesis, written as a part of the European Studies at Gothenburg University, is concerned with the European Unions? (EU) climate political governance in their both climate- and agricultural policy, and in particularly the question whether it is sustainable. This thesis intends to problematize if it is possible for the EU to continue to pursue its current agricultural policies, while at the sametime maintain its role as a sustainable actor on the global arena. The framework of theEUs? climate policy governance disciplines this analysis.

This study was the foundation for an evaluation of an employment project in Sweden. The project offers occupations in carpentry as well as kitchen work for people with psychiatric disorders, substance abuse and other social difficulties. This studies purpose was to analyze the projects significance to its participants and also to distinguish weather the project influences the participant?s life in a professional or private way. The methodological tool was five qualitative interviews with the participants and three qualitative interviews with the employees.

Sedan 1980 har begreppet hållbar utveckling använts i miljösammanhang. Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Detta skrevs år 1987 i Bruntlandsrapporten, rapporten är ett samband mellan ekologiska kriser och de sociala och ekonomiska klyftorna på en global nivå. Rapporten handlar om en ekologisk hållbar utvecklig där samhällets produktion och konsumtion håller sig inom ramen för vad jordens ekosystem klarar av och syftet med uppsatsen är att påvisa de problem som massturism bidrar med och vilka konsekvenser det kan få för Thailand utifrån faktorer som: ekonomi, miljö och sociala frågor. Frågeställningarna i uppsatsen är: Hur hållbar är utvecklingen av turism längs Thailands kuster? Den andra är: Kan ekoturism utvecklingen vara ett alternativ till massturism?Enligt modellen: en turistplats livscykel kan en destination befinna sig i olika faser.

Biosfärområden är modellområden för hur en hållbar utveckling kan gå till. De utgår ifrån de tre funktionerna bevara, utveckla och stödja. Syftet med biosfärområden är att finna metoder för hur vi kan gå en hållbar framtid till mötes genom att kombinera de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna av utveckling. Målen med denna uppsats är att dokumentera de syften och funktioner biosfärområden har och studera tillämpningen av dessa genom exemplet Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Frågor kring biosfärområdeskonceptets funktioner och syften lyfts särskilt. Detta syftar till att nå en förståelse för vad ett biosfärområde är och varför de behövs. Den framträdande metoden för denna uppsats har varit dokumentstudier.

De flesta politiska riktlinjer har idag en hållbar samhällsutveckling som övergripande och gemensam nationell ambition. Det innebär att uppsatta mål för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska nås i samverkan mellan aktörer från olika sektorer och på olika beslutsnivåer. Att förstå vad det innebär på lokal och regional nivå, och hur man kan nå de målen, är inte så enkelt. Syftet med denna studie är att skapa ett underlag som kan användas i arbetet med hållbar landsbygdsutveckling, inom den informella regionen Bergslagen i Sverige. Hinder och möjligheter för hållbar landsbygdsutveckling har analyserats genom att arrangera fokusgruppdiskussioner med olika intressegrupper i samhället.

Denna studie har bedrivits, för att synliggöra hur bloggare framställer sin identitet relaterat till kost och träning. Vi har valt att rikta in oss på bloggar, eftersom bloggen kan ses som en plats där individen har stor frihet för uttryck. Tidigare forskning skildrar hur skiljelinjen mellan en offline-identitet och en online-identitet är svårdragen, men synliggör hur de båda identiteterna liknar varandra. Det synliggörs även att individen ser bloggen som en säker plats för uttryck, vilket ofta resulterar i att bloggen antar en dagboksliknande form, eller att den generellt rör vardagliga händelser och är rik av personlig information i relation till bloggaren. Samtidigt synliggör tidigare forskning att sociala medier har kommit att bli en central punkt för marknadsföring, och dessa forum har på grund av detta blivit mål för placering av annonser, hyperlänkar etcetera. Vår studie har visat att bloggare framställer sig själva som individer som utesluter livsmedel i sin kost, och detta för att de uttrycker att det är fördelaktigt att vara nyttig, samt att de ser sin träning som resultatfokuserad, och använder en PT som hjälpmedel för att frambringa största möjliga resultat..