Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Giardia intestinalis hos kor och kalvar i 13 konventionella och 13 ekologiska mjölkbesättningar i sydöstra Sverige. I varje besättning togs träckprover från nio till tio kor (n=259) och fem till tio icke avvanda kalvar (n=220) som analyserades med ELISA. 25 av 26 besättningar hade minst ett positivt djur, vilket tyder på ubikvitär förekomst av parasiten. Giardia var betydligt vanligare hos unga djur, med endast en positiv (0,4 %) av 259 provtagna kor, medan totalt 44 % (97/220) av kalvarna var infekterade. Yngsta positiva kalven var sex dagar gammal.

Background: Pesticides in conventional food may be related to morbidity and mortality. Furthermore pesticides have a negative impact on the whole ecosystem. Organic food can presume better health as they contain less chemicals and toxins and contribute to sustainable development efforts.Objective: The aim was to examine what attitudes consumers have regarding to purchase organic fruit, vegetables and root vegetables.Methods: The association between consumers? views on conventional food and organic food was investigated using questionnaire given to a population sample of men and women aged by 23-65 (N=60) in grocery stores and in a fitness center. The study was based on a cross-sectional study in a municipality in central Sweden.Results: Consumers were interested to buy organic food.

Ett av de viktigaste folkhälsomålen som finns i både Sverige och i världen är våra försämrade matvanor. Under de senaste decennierna har övervikt och fetma ökat konstant. Insatser för att förbättra situationen har ofta grundats i kunskapsökning. Men man har mer och mer kommit underfund med att miljön vi vistas i har större påverkan på våra matvanor än vad vi tidigare trott. Syftet med studien var att undersöka om miljöer underlättar eller försvårar för människan att välja ett mer hälsosamt livsmedel.

Syftet med studien är att ta reda på hur det påverkar alla medlemmar i ett hushåll att använda sig av en färdig middagslösning där recept och ingredienser till veckans måltider beställs på Internet och levereras hem. Färdiga middagslösningar är en relativt ny typ av tjänst som växt mycket under de senaste åren. De färdiga middagslösningarna har sitt ursprung i att många upplever att de inte hinner planera och handla sina måltider själva. Studien har en deskriptiv design och en kvalitativ metod har använts. Ett hushåll bestående av en man, en kvinna och deras två barn har intervjuats gemensamt i sitt hem.

Att fler och fler barn blir överviktiga är idag ett hälsoproblem och om inget görs för att bryta trenden kommer problemet kvarstå och kanske öka i framtiden. Detta kan leda till många olika problem både psykiska och fysiska hos de drabbade. Övervikt och fetma kan bero på en mängd olika faktorer och det är svårt att urskilja en enskild faktor. Samtidigt som antalet överviktiga barn ökar så ökar också mediekonsumtionen hos barn. Ett barn i Sverige ser i genomsnitt på TV två timmar om dagen.

Inledning - Debatten om tillsatser i mat som i Sverige fick ett rejält uppsving år 2007, samt forskning som publicerats under det senaste halvseklet har lett till ökad oro bland konsumenter. Undersökningar utförda i Sverige och utomlands visar att det generellt finns en låg kunskapsnivå bland konsumenter och att tillsatser är det många oroar sig mest över när det gäller livsmedel. Men hur ser det ut bland dem som är morgondagens konsumenter?Syfte - Syftet med studien var att undersöka högstadieelevers kunskap och uppfattning om livsmedelstillsatser.Metod - En enkätundersökning utfördes bland elever i årskurs 9 på två högstadieskolor i Örebro län. 120 elever deltog i undersökningen och resultaten behandlades kvantitativt.Resultat - Undersökningen visade att över hälften av eleverna bedömde sin kunskap vara dålig eller obefintlig men att det fanns ett stort intresse av att lära sig mer.

Världen blir allt mer globaliserad vilket innebär att människor, företag och marknader från olika delar av världen förs samman. Ett sätt för företag att hantera globaliseringen och dess effekter är att strategiskt etablera sig på nya marknader genom utländska direktinvesteringar, förkortat FDI. Dessa direktinvesteringar resulterar i både positiva och negativa effekter för värdlandet. Syftet med detta arbete är att undersöka de ekonomiska, ekologiska och sociala effekterna av direktinvesteringar initierade av företag inom fordonsindustrin och på så sätt besvara frågan om dessa direktinvesteringar bidrar till en hållbar utveckling för värdlandet. Till grund för slutsatsen har en djupgående teoretisk undersökning utförts samt en komparativ fallstudie där tre olika parter intervjuats för att kunna få ett opartiskt helhetsperspektiv.

Vattendirektivet som trädde i kraft år 2000, innebär ett helt nytt sätt att arbeta med vattenfrågorna i Sverige. Omfattande arbete pågår i Sverige för att ta fram underlag som de kommande vattenmyndigheterna kommer att behöva för att kunna arbeta enligt direktivets bestämmelser. En central del som måste utredas är hur lång den akvatiskt ekologiska återhämtningstiden är när restaureringar och efterbehandlingsåtgärder genomförts. Fem svenska efterbehandlingsprojekt med avseende på metallföroreningar har undersökts i en fallstudie. En översiktsstudie har genomförts på hur fterbehandlingssituationen för metallföroreningar ser ut i Sverige genom att personer vid samtliga av landets länsstyrelser har kontaktats.

Inledning - Debatten om tillsatser i mat som i Sverige fick ett rejält uppsving år 2007, samt forskning som publicerats under det senaste halvseklet har lett till ökad oro bland konsumenter. Undersökningar utförda i Sverige och utomlands visar att det generellt finns en låg kunskapsnivå bland konsumenter och att tillsatser är det många oroar sig mest över när det gäller livsmedel. Men hur ser det ut bland dem som är morgondagens konsumenter?Syfte - Syftet med studien var att undersöka högstadieelevers kunskap och uppfattning om livsmedelstillsatser.Metod - En enkätundersökning utfördes bland elever i årskurs 9 på två högstadieskolor i Örebro län. 120 elever deltog i undersökningen och resultaten behandlades kvantitativt.Resultat - Undersökningen visade att över hälften av eleverna bedömde sin kunskap vara dålig eller obefintlig men att det fanns ett stort intresse av att lära sig mer.

Denna studie handlar om i vilken utsträckning förskollärare tar in hållbar utveckling i den dagliga verksamheten. De områden som berörs är lärandet i barngruppen, uteverksamheten samt miljöcertifieringar. Detta har undersökts genom att förskollärare i en kommun har fått svara på en webbenkät om hur de har arbetat med den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling i sin verksamhet det senaste året. Enkäten har även följts upp med intervjuer av två förskollärare som närmare har fått beskriva sina upplevelser av detta i förskolan. Resultatet visar att majoriteten berör hållbar utveckling i sin verksamhet och det vanligaste innehållet handlar om naturkunskap, närmiljö samt sopsortering och återvinning.

Det finns en rad Functional Food produkter på marknaden och vi har valt att fokusera på probiotiska livsmedel. Syftet med arbetet var att kartlägga hur probiotiska produkter används i vården, av äldre, på vårdboenden i Malmö.Förundersökningen visade att 25 av 30 vårdboenden använde probiotika, men förståelsen för vad som menades med probiotika påverkade svaren. Vi valde att djupintervjua personal på sex kommunala vårdboenden och av resultatet framgår det att olika faktorer påverkar användningen av probiotika inom vården.I undersökningen kom det tydligt fram att det främsta användningsområdet för probiotiska livsmedel var att motverka mag- och tarmbesvär. Anledningen till användandet berodde dock på flera faktorer. Det tydligaste sambandet som framkom var mellan användning och informationskällor, dvs.

För oss kostekonomstudenter är skolmat ett aktuellt och återkommande problem. Nya regler om hur skolmat ska planeras näringsmässigt har precis har introducerats i Sverige och vi tror att denna nya lag kan ha skapat utmaningar kring att planera kosten för de ansvariga. Områden som belyses i bakgrunden är barnfetma, matvanor, rekommendationer kring kost, matsedelsplanering och skolmatens utveckling genom tiderna.Undersökningen grundar sig på både kvalitativa och kvantitativa metoder bestående av semistrukturerade intervjuer och näringsvärdesberäkningar av matsedlar. Syftet med studien var att utforska hur en veckas skolmatsedel ser ut näringsmässigt och hur ansvariga tänker vid planeringen. Matsedlar för en vecka från fem olika områden näringsberäknas och intervjuer sker med de ansvariga matsedelsplanerama som tillhör respektive område som näringsberäknas.

Bakgrund och problem: Under de senaste 20 åren har en global oro växt kring konsumtionens påverkan på miljön. Faktorer som den globala uppvärmningen, hål i ozonlagret samt katastrofer som Tjernobyl var några av drivkrafterna. Historiskt börjar nu den gröna marknadsföringen att framträda på marknaden. Den delades in i tre faser varav en fas representerar marknadsföring av miljövänliga produkter, designade för att främja en hållbar konsumtion (Mishra & Sharmra, 2012). Det är dock under 2000-talet som konsumenternas miljömedvetenhet leder till en ekologisk trend och livsstil.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Giardia intestinalis hos kor och kalvar i 13 konventionella och 13 ekologiska mjölkbesättningar i sydöstra Sverige. I varje besättning togs träckprover från nio till tio kor (n=259) och fem till tio icke avvanda kalvar (n=220) som analyserades med ELISA. 25 av 26 besättningar hade minst ett positivt djur, vilket tyder på ubikvitär förekomst av parasiten. Giardia var betydligt vanligare hos unga djur, med endast en positiv (0,4 %) av 259 provtagna kor, medan totalt 44 % (97/220) av kalvarna var infekterade. Yngsta positiva kalven var sex dagar gammal.

Ett av de viktigaste folkhälsomålen som finns i både Sverige och i världen är våra försämrade matvanor. Under de senaste decennierna har övervikt och fetma ökat konstant. Insatser för att förbättra situationen har ofta grundats i kunskapsökning. Men man har mer och mer kommit underfund med att miljön vi vistas i har större påverkan på våra matvanor än vad vi tidigare trott. Syftet med studien var att undersöka om miljöer underlättar eller försvårar för människan att välja ett mer hälsosamt livsmedel.