Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ?tätt? kontra ?grönt? är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet.

Då dagens konsumenter blivit mer medvetna om hälsa, miljö och dessutom blivit mer krävande och informationshungriga (McCluskey, 2000) krävs det att företag och framförallt livsmedelsföretag lyssnar på konsumenters efterfrågan och försöker ta fram produkter som motsvarar konsumenternas krav. Trots att konsumenter blivit mer hälso- och miljömedvetna är det få konsumenter som i butikerna verkligen köper miljövänliga eller miljömärka varor (Magnusson et al, 2001). Därför behöver företagen förståelse för vad konsumenters drivkrafter till att köpa dessa miljömärkta varor är och hur de ska förmedla sitt budskap på bästa sätt.Polarbröd AB är uppdragsgivare för denna uppsats och problemformulering är: Vad efterfrågar konsumenter på den svenska brödmarknaden?Syftet med detta examensarbete är att identifiera de faktorer som påverkar efterfrågan på ekologiskt bröd. Uppsatsen baseras på en empirisk studie för att få kunskap om konsumenters attityder och drivkrafter kring ett ekologiskt bröd.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Separation av ko och kalv är idag en omdiskuterad fråga inom svensk mjölkproduktion, såväl konventionell som ekologisk. Meningarna går isär om vid vilken ålder kalven bör separeras från kon ? omedelbart efter födseln eller först efter råmjölksperioden då kalven är 3-4 dagar gammal. Hos våra domesticerade nötkreatur är ko-kalv-separationen ofta abrupt och sker mycket tidigare än den skulle göra naturligt. I naturen är avvänjningen en process över flera månader där kon gradvis minskar digivningsfrekvens och mjölkmängd till den slutliga avvänjningsåldern på 8-11 månader.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Hållbarhet är idag en term som figurerar i en mängd olika sammanhang och social hållbarhet framhävs som en viktig del i hållbarhetsarbetet både på nationell- och lokal nivå. På den lokala nivån finns aktörer som städer och kommuner vars arbete och visioner för att uppnå social hållbarhet formuleras i det planmaterial som tas fram både för stadens utveckling, men också för mindre enheter som stadsdelar och områden inom stadsdelarna. Idag finns det också en möjlighet att använda sig av miljöcertifieringssystemet Breeam Communities för att certifiera hela stadsdelar efter hur hållbara de är både avseende ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet efter de krav som certifieringssystemet har. Jag avser i detta arbete undersöka om man kan spåra social hållbarhet genom att studera planmaterial som omfattar Malmö Stad och delar av området Masthusen i Västra Hamnen, då detta är det första område i Sverige som idag är delvis Breeamcertifierat. Arbetet har gjorts utifrån frågeställningen: Hur reflekteras aspekter av social hållbarhet genom planprocessen, från översiktsplan och aktualisering, värdeprogram, detaljplans-beskrivning till hållbarhetsprogram för certifiering? Huruvida man kan spåra social hållbarhet genom planprocessen har undersökts med metoden att använda indikatorer för social hållbarhet och spåra deras förekomst i planmaterialet. Då en vedertagen definition för begreppet social hållbarhet saknas har dessa indikatorer valts ut ur grupper av indikatorer för hållbarhet som Statistiska Centralbyrån tagit fram.

Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt.

Till grund för denna uppsats ligger datamaterial från LSH-studien -Livsvillkor, Stress och Hälsa, som har genomförts av forskare vid Hälsouniversitetet vid Linköpings universitet. Med studien undersöker forskarna hur människors livsvillkor kan ge upphov till stress och hur stress i sin tur kan påverka hälsan. Datamaterialet är insamlat år 2003, det omfattar tio vårdcentraler runt om i Östergötland och består av drygt 1000 individer i åldern 45-69 år jämnt fördelade över ålder och kön mellan vårdcentralerna.Syftet med denna uppsats är att identifiera och försöka justera variationer i resultaten mellan de tio medverkande vårdcentralerna i LSH-studien. Den statistiska analysen är genomförd i tre steg. I steg ett har ett stort antal variabler valts ut från ursprungsmaterialet.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ?tätt? kontra ?grönt? är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva samt analysera hur mikroföretag inom klädesbranschen arbetar med grön marknadsföring. Metod: Kvalitativ metod genom fyra djupintervjuer. Teori: ?Corporate Social Responsibility?, ?Ammenbergs miljöstrategier?, ?The Green Marketing Strategy Matrix?, ?Grön marknadsförings grundläggande aspekter.? Slutsats: Gemensamt för de undersökta mikroföretagen är att det finns ett personligt intresse och engagemang i miljöfrågor. Företagens bakomliggande miljöarbete skiljer sig väsentligt i omfattning. De företag som själva inte producerar sina kläder, följer vad certifieringsorganisationerna anser vara goda och miljövänliga produktionsförhållanden. Eftersom företag själva väljer att definiera vad begreppet miljövänligt innebär, kan seriositeten i miljöarbetet uppfattas som godtyckligt.