Denna studie fokuserar på investeringsbeteendet bland mjölkproducerande jordbruk. Detta är en kategori av företag som har speciella förutsättningar, med bland annat relativt stora investeringsbelopp, låga rörelsemarginaler, ingen möjlighet att påverka pris på producerade produkten, och där kostnadsmassan styrs av faktorer som till stor del inte kan påverkas av enskilde jordbrukaren, som vanligtvis bör ha stor inverkan på deras investeringsbeteende. Trots dessa speciella förutsättningar finns mycket liten tidigare forskning inom området och syftet med denna studie har varit att beskriva investeringsbeteendet bland svenska mjölkbönder. Speciellt fokus har lagts på investeringskalkyleringspraxis, finansiering och icke-finansiella faktorer.Med tanke på bristen på studier på jordbruksföretag, har en viktig utgångspunkt för denna studie varit att använda forskning på investeringsbeteendet bland små- och medelstora företag, en kategori av företag som nästan alla mjölkproducerande jordbruk definieras som. Teorier som användes handlade om investeringsprocessen för jordbruksföretag som Öhlmér m fl.

Indien och Pakistan blev två självständiga stater 1947. Anledningen var att muslimerna inte ville bli lägre värderade än hinduerna som var i majoritet. 12 % av Indiens befolkning (125 miljoner) är muslimer. Konflikten mellan muslimer och hinduer hör till vanligheterna och har alltid förekommit. I slutet av 1980-talet ökade motsättningarna dramatiskt och Indiens existens hotades.

Problembeskrivningen ger utgångspunkten för vår uppsats, som utgörs av två olika samhällstrender, en beträffande miljö och en som handlar om upplevelser. Tidigare forskning av certifierad svensk ekoturism har visat att upplevelser spelar en mer framträdande roll än miljö- och hållbarhetsaspekter i ekoturism¬arrangörers marknadsföring. Frågan är om detta gäller ur ett bredare framställningsperspektiv än enbart marknadsföring. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ekoturism utförd i Sverige framställs av ekoturismarrangörer certifierade av Naturens Bästa. Syftet problematiseras med hjälp av följande frågeställningar: Vilken roll spelar hållbarhet i framställningen av ekoturism? Vilken roll spelar upplevelser i framställningen av ekoturism? Metoden som tillämpades var abduktiv ansats och genomfördes i form av en kvalitativ undersökning genom dokument¬analys där de certifierade svenska ekoturismarrangörernas hemsidor utgör vårt empiriska material.

Studien har sin utgångspunkt i en trend som blivit allt mer synlig under den senaste tiden; människor tar ett personligt ansvar för globala problem. Studiens syfte är därför att undersöka hur medvetna människor ser på frågan om personligt ansvar vad gäller globala problem? Studien är gjord som en fallstudie och undersökningsenheten, eller fallet, är deltagare på kursen Hållbar utveckling. Metoden är intervjuer. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem kursdeltagare och dessa intervjuer utgör studiens empiriska underlag.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka samband det finns mellan värderingar, föreställningar och normer kring miljön till agerande för ekologisk hållbarhet i det vardagliga livet. Vår hypotes var att det finns samband mellan affekter kring miljöns framtid och agerande till hållbar utveckling. För att söka svar på syftet och bekräfta hypotesen har enkäter med frågor gällande individens värderingar, föreställningar och normer om miljön samt frågor om miljömässigt agerande skickats ut via e-post till 119 deltagare i åldern 23-65 år. Svarsfrekvensen var på 59 procent. Resultatet visade att det fanns ett flertal starka samband mellan miljömässiga värderingar, föreställningar och normer till individens agerande och hypotesen om att det fanns samband mellan affekter och agerande för hållbar utveckling verifierades.

development. 3 KLIMATSMART MAT OCH HÄLSA I SKOLAN EN INTERVJUSTUDIE OM SKOLMAT FRÅN HÅLLBARHETS- SAMT MILJÖMÄSSIGA OCH HÄLSOMÄSSIGA PERSPEKTIV MED EXEMPEL FRÅN MALMÖ STAD GALINA PREMOVSKA Premovska, G. Klimatsmart mat och hälsa i skolan. En intervjustudie om skolmat. Examensarbete i folkhälsovetenskap 15 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde folkhälsovetenskap, 2011. SAMMANFATTNING Syftet med denna empiriska intervjustudie är att undersöka personalens kunskaper om och användandet av Ät S.M.A.R.T.-modellen i Malmö skolrestauranger.

SyfteÖvergripande syfte i studien är att undersöka vad som är möjligt att tillämpa av systemteori i interventionsstudier för barn i behov av särskilt stöd samt vilka teoretiska och praktiska implikationer det kan få för interventioner för dessa barn. MetodEn ideal systemteoretisk intervention konstruerades, med hjälp av generell systemteori och dynamisk systemteori för att användas som ett verktyg för analys. Därefter vidtog en systematisk litteraturstudie baserat på ett hermeneutiskt och systemteoretiskt angreppssätt. ResultatResultat av litteraturundersökningen blev att endast tre artiklar inkluderades. Dessa artiklar analyserades i jämförelse med den ideala systemteoretiska interventionen. Analysen visar att systemteori fortfarande används på ett övergripande sätt och att man i interventionerna inte använder systemteori under hela interventionsprocessen.Aspekter som saknades i interventionerna är ekologisk validitet, reaktivitet och systemkarakteristika. Lite förenklat innebär detta att man inte beaktar de processer som pågår i relationen mellan det specifika barnet och en specifik kontext.

Over the past one hundred years, there has been an increasing globalization and industrialization of the food systems. As a result, the distance between the production and the consumption of food has increased, both in time and space and in the minds of people. There is also an increasing concern for the environmental effects of industrial farming and the long distance transportation of food. Sustainable agriculture and efforts to build more sustainable food systems has emerged in opposition to the global food market. The definitions of sustainability usually include environmental, social and economical aspects. To build more localized food systems is seen as one way towards increased sustainability.

The purpose of this article is partly to find out how the burial grounds are used today and the needs of its visitors, but also to develop the character and expression of future burial grounds. My suggestions focus on burial grounds without religious attributes; something that, according to the burial law (Begravningslagen, 1990:1144), the manager of the burial ground is ordered to obey. In my design I aim to fulfill any requests regarding the place of burial that have been raised during my study. I have chosen the history of burial grounds as my starting point and will subsequently discuss their significance in today's society. I describe what distinguishes the burial ground throughout history from medieval times and onwards. Tradition and religion are closely linked regarding burial rituals.

Denna studies syfte är att undersöka hur ett urval slöjdlärare tar sig an hållbar utveckling inom respektive slöjdinriktning i skolan. De frågeställningar jag utgår ifrån behandlar lärarnas förhållningsätt till begreppet och traditioner som finns inom respektive slöjdart samt förutsättningar utifrån materialen. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där intervjuer med tre textilslöjdslärare respektive tre trä- och metallslöjslärare ingått. Jag har även utfört observationer på en skola inom de båda slöjdarterna, för att få en inblick i hur lärare och elever agerar och hanterar materialen ur ett hållbarhetsperspektiv. Studien utgår ifrån teoretiska utgångspunkter som Soujanens teori om slöjd kopplat till fyra bärande principer för hållbar utveckling.

When the purpose is to create an illustration plan for a new neighbourhood there arelots of things to think about. In this report follows a description of the three differentplan modells SCAFT/TRÃ…D, garden city and ekological planning. SCAFT is aplanning model that were used in the 1970s. It contains proposals how to make thetraffic enviorment safer. TRÃ…D replaced SCAFT in 1982 and it contains also adviceshow to make the traffic enviorment safer.

Vid upprättandet av miljonprogrammet (1965-1974) skiljde sig stadsplaneringsidealet från dagens syn på hur en stad bör planeras. Idag står miljonprogramsområdena inför ett renoveringsbehov där evakuering av hyresgästerna under upprustningsperioden kan bli nödvändigt, likaså en hyreshöjning för att finansiera upprustningen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ÖrebroBostäders (ÖBO) upprustningsprojekt Mitt Gröna Kvarter i miljonprogrammet Vivalla (på Visgatan i Örebro) är utformat, samt i vilket syfte projektet genomförs. Uppsatsen syftar också till att ge en bild av hyresgästernas reaktioner på projektet, hur beslutsprocessen går till gällande tillbakaflytt samt vilka möjligheter de haft att föra fram sina synpunkter. Följande frågeställningar besvaras i uppsatsen: Hur är ÖBOs projekt Mitt Gröna Kvarter utformat och vad är syftet med projektet? Vilka är hyresgästernas reaktioner och synpunkter på projektet och hur har deras synpunkter förts fram under processen? Hur resonerar hyresgästerna vad gäller tillbakaflytt efter upprustningen och vilken roll spelar informationen från ÖBO för detta beslut?Mitt Gröna Kvarter är ett aktuellt upprustningsprojekt i miljonprogrammet Vivalla, Örebro, där en upprustning av kvarteret Visgatan sker.

ABSTRACT For hundreds of years there has been a tradition with tethered dairy cows in Sweden. The last decades the old fashioned way to hold cows have been questioned and the number of dairy cows in loose housing has been increasing. Last year (2004) 19 percent in total of all farms with milk production in Sweden had their cows in loose housing. Because of EU-legislation concerning all organic production no farms are allowed to build tie stalls any more and after 2010 all organic dairy cows are supposed to live in loose-housing systems. The aim of the thesis was mainly to find out the number of farms with tethered organic dairy cows and if they will continue after the year 2010. Furthermore the purpose was to study if there are any regional differences, how countries similar to Sweden interpret the EU-decision about tethered cows and differences in buildings between organic and conventional farms and the reasons to them.

Vid upprättandet av miljonprogrammet (1965-1974) skiljde sig stadsplaneringsidealet från dagens syn på hur en stad bör planeras. Idag står miljonprogramsområdena inför ett renoveringsbehov där evakuering av hyresgästerna under upprustningsperioden kan bli nödvändigt, likaså en hyreshöjning för att finansiera upprustningen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ÖrebroBostäders (ÖBO) upprustningsprojekt Mitt Gröna Kvarter i miljonprogrammet Vivalla (på Visgatan i Örebro) är utformat, samt i vilket syfte projektet genomförs. Uppsatsen syftar också till att ge en bild av hyresgästernas reaktioner på projektet, hur beslutsprocessen går till gällande tillbakaflytt samt vilka möjligheter de haft att föra fram sina synpunkter. Följande frågeställningar besvaras i uppsatsen: Hur är ÖBOs projekt Mitt Gröna Kvarter utformat och vad är syftet med projektet? Vilka är hyresgästernas reaktioner och synpunkter på projektet och hur har deras synpunkter förts fram under processen? Hur resonerar hyresgästerna vad gäller tillbakaflytt efter upprustningen och vilken roll spelar informationen från ÖBO för detta beslut?Mitt Gröna Kvarter är ett aktuellt upprustningsprojekt i miljonprogrammet Vivalla, Örebro, där en upprustning av kvarteret Visgatan sker.

Syftet med studien var att få kunskap om hur ungdomar med utländsk bakgrund som har ett socialt avvikande beteende själva beskriver sin livssituation och vilka upplevelser de har haft hittills i sitt liv. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och ungdomarna som ingick i undersökningen intervjuades enskilt. För att få en täckande bild av ungdomarnas livssituation delade jag upp den i familjesituation och boende, skolan, kamratrelationer och framtiden. Då min förförståelse var att ungdomars utländska bakgrund på olika sätt påverkar deras livssituation ville jag också veta hur deras utländska bakgrund har påverkat deras upplevelser av deras situation och vilka svårigheter kan finnas för ungdomar med utländsk bakgrund i det svenska samhället. Frågeställningarna besvarades av tre ungdomar vilket också innebär att studien hade ungdomsperspektiv.