Sökresultat:
699 Uppsatser om Ekologisk djurhćllning - Sida 37 av 47
Ett federalt Indien hÄllbart i ett lÀngre perspektiv
Indien och Pakistan blev tvÄ sjÀlvstÀndiga stater 1947. Anledningen var att muslimerna inte ville bli lÀgre vÀrderade Àn hinduerna som var i majoritet. 12 % av Indiens befolkning (125 miljoner) Àr muslimer. Konflikten mellan muslimer och hinduer hör till vanligheterna och har alltid förekommit. I slutet av 1980-talet ökade motsÀttningarna dramatiskt och Indiens existens hotades.
Ekonomistyrning i PostNord AB Region VÀxjö : Budget i kombination med prestationsmÀtning och dess styreffekter i organisationen
Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.
Hybrid Retailers - Nya förutsÀttningar för att bygga kundrelationer
Problembeskrivningen ger utgÄngspunkten för vÄr uppsats, som utgörs av tvÄ olika samhÀllstrender, en betrÀffande miljö och en som handlar om upplevelser. Tidigare forskning av certifierad svensk ekoturism har visat att upplevelser spelar en mer framtrÀdande roll Àn miljö- och hÄllbarhetsaspekter i ekoturismarrangörers marknadsföring. FrÄgan Àr om detta gÀller ur ett bredare framstÀllningsperspektiv Àn enbart marknadsföring. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ekoturism utförd i Sverige framstÀlls av ekoturismarrangörer certifierade av Naturens BÀsta. Syftet problematiseras med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: Vilken roll spelar hÄllbarhet i framstÀllningen av ekoturism? Vilken roll spelar upplevelser i framstÀllningen av ekoturism? Metoden som tillÀmpades var abduktiv ansats och genomfördes i form av en kvalitativ undersökning genom dokumentanalys dÀr de certifierade svenska ekoturismarrangörernas hemsidor utgör vÄrt empiriska material.
"Om man ska börja nÄgonstans sÄ ska man börja med sig sjÀlv": en fallstudie om förhÄllandet mellan personligt ansvar och globala problem
Studien har sin utgÄngspunkt i en trend som blivit allt mer synlig under den senaste tiden; mÀnniskor tar ett personligt ansvar för globala problem. Studiens syfte Àr dÀrför att undersöka hur medvetna mÀnniskor ser pÄ frÄgan om personligt ansvar vad gÀller globala problem? Studien Àr gjord som en fallstudie och undersökningsenheten, eller fallet, Àr deltagare pÄ kursen HÄllbar utveckling. Metoden Àr intervjuer. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem kursdeltagare och dessa intervjuer utgör studiens empiriska underlag.
Affekter för hÄllbarhet
Syftet med denna studie var att undersöka vilka samband det finns mellan
vÀrderingar, förestÀllningar och normer kring miljön till agerande för
ekologisk hÄllbarhet i det vardagliga livet. VÄr hypotes var att det finns
samband mellan affekter kring miljöns framtid och agerande till hÄllbar
utveckling. För att söka svar pÄ syftet och bekrÀfta hypotesen har enkÀter med
frÄgor gÀllande individens vÀrderingar, förestÀllningar och normer om miljön
samt frÄgor om miljömÀssigt agerande skickats ut via e-post till 119 deltagare
i Äldern 23-65 Är. Svarsfrekvensen var pÄ 59 procent. Resultatet visade att det
fanns ett flertal starka samband mellan miljömÀssiga vÀrderingar,
förestÀllningar och normer till individens agerande och hypotesen om att det
fanns samband mellan affekter och agerande för hÄllbar utveckling verifierades.
Klimatsmart mat och hÀlsa
development.
3
KLIMATSMART MAT OCH HĂLSA I SKOLAN
EN INTERVJUSTUDIE OM SKOLMAT FRĂ
N HĂ
LLBARHETS- SAMT MILJĂMĂSSIGA OCH HĂLSOMĂSSIGA PERSPEKTIV MED EXEMPEL FRĂ
N MALMĂ STAD
GALINA PREMOVSKA
Premovska, G. Klimatsmart mat och hÀlsa i skolan. En intervjustudie om skolmat. Examensarbete i folkhÀlsovetenskap 15 poÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde folkhÀlsovetenskap, 2011.
SAMMANFATTNING
Syftet med denna empiriska intervjustudie Ă€r att undersöka personalens kunskaper om och anvĂ€ndandet av Ăt S.M.A.R.T.-modellen i Malmö skolrestauranger.
Patienters och v?rdpersonals upplevelse av postoperativ mobilisering
Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.
Att kontinuerligt uppmÀrksamma attraktorer : En analys av interventioner för barn i behov av sÀrskilt stöd med fokus pÄ systemteoretiska aspekter och fenomen.
SyfteĂvergripande syfte i studien Ă€r att undersöka vad som Ă€r möjligt att tillĂ€mpa av systemteori i interventionsstudier för barn i behov av sĂ€rskilt stöd samt vilka teoretiska och praktiska implikationer det kan fĂ„ för interventioner för dessa barn. MetodEn ideal systemteoretisk intervention konstruerades, med hjĂ€lp av generell systemteori och dynamisk systemteori för att anvĂ€ndas som ett verktyg för analys. DĂ€refter vidtog en systematisk litteraturstudie baserat pĂ„ ett hermeneutiskt och systemteoretiskt angreppssĂ€tt. ResultatResultat av litteraturundersökningen blev att endast tre artiklar inkluderades. Dessa artiklar analyserades i jĂ€mförelse med den ideala systemteoretiska interventionen. Analysen visar att systemteori fortfarande anvĂ€nds pĂ„ ett övergripande sĂ€tt och att man i interventionerna inte anvĂ€nder systemteori under hela interventionsprocessen.Aspekter som saknades i interventionerna Ă€r ekologisk validitet, reaktivitet och systemkarakteristika. Lite förenklat innebĂ€r detta att man inte beaktar de processer som pĂ„gĂ„r i relationen mellan det specifika barnet och en specifik kontext.
Community Supported Agriculture (CSA) - en vÀg mot ökad uthÄllighet? : en studie av Ramsjö gÄrd
Over the past one hundred years, there has been an increasing globalization and
industrialization of the food systems. As a result, the distance between the production and the consumption of food has increased, both in time and space and in the minds of
people. There is also an increasing concern for the environmental effects of industrial
farming and the long distance transportation of food.
Sustainable agriculture and efforts to build more sustainable food systems has emerged in
opposition to the global food market. The definitions of sustainability usually include
environmental, social and economical aspects. To build more localized food systems is
seen as one way towards increased sustainability.
Framtidens begravningsplatser : en historisk tillbakablick, dagssituationen och visioner för framtidens gestaltningsuttryck
The purpose of this article is partly to find out how
the burial grounds are used today and the needs of its
visitors, but also to develop the character and
expression of future burial grounds. My suggestions
focus on burial grounds without religious attributes;
something that, according to the burial law
(Begravningslagen, 1990:1144), the manager of the
burial ground is ordered to obey. In my design I aim to
fulfill any requests regarding the place of burial that
have been raised during my study.
I have chosen the history of burial grounds as my
starting point and will subsequently discuss their
significance in today's society. I describe what
distinguishes the burial ground throughout history
from medieval times and onwards. Tradition and
religion are closely linked regarding burial rituals.
HÄllbar utveckling i Àmnet slöjd : En kvalitativ studie ur ett slöjdlÀrarperspektiv
Denna studies syfte Àr att undersöka hur ett urval slöjdlÀrare tar sig an hÄllbar utveckling inom respektive slöjdinriktning i skolan. De frÄgestÀllningar jag utgÄr ifrÄn behandlar lÀrarnas förhÄllningsÀtt till begreppet och traditioner som finns inom respektive slöjdart samt förutsÀttningar utifrÄn materialen. För att ta reda pÄ detta har jag utgÄtt frÄn en kvalitativ metodansats dÀr intervjuer med tre textilslöjdslÀrare respektive tre trÀ- och metallslöjslÀrare ingÄtt. Jag har Àven utfört observationer pÄ en skola inom de bÄda slöjdarterna, för att fÄ en inblick i hur lÀrare och elever agerar och hanterar materialen ur ett hÄllbarhetsperspektiv. Studien utgÄr ifrÄn teoretiska utgÄngspunkter som Soujanens teori om slöjd kopplat till fyra bÀrande principer för hÄllbar utveckling.
Illustrationsplaneförslag för TrönningebjÀr, Varberg
When the purpose is to create an illustration plan for a new neighbourhood there arelots of things to think about. In this report follows a description of the three differentplan modells SCAFT/TRĂ
D, garden city and ekological planning. SCAFT is aplanning model that were used in the 1970s. It contains proposals how to make thetraffic enviorment safer. TRĂ
D replaced SCAFT in 1982 and it contains also adviceshow to make the traffic enviorment safer.
Upprustning av ett miljonprogramsomrĂ„de : - en fallstudie av projektet Mitt Gröna Kvarter i Vivalla, Ărebro
Vid upprĂ€ttandet av miljonprogrammet (1965-1974) skiljde sig stadsplaneringsidealet frĂ„n dagens syn pĂ„ hur en stad bör planeras. Idag stĂ„r miljonprogramsomrĂ„dena inför ett renoveringsbehov dĂ€r evakuering av hyresgĂ€sterna under upprustningsperioden kan bli nödvĂ€ndigt, likasĂ„ en hyreshöjning för att finansiera upprustningen. Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur ĂrebroBostĂ€ders (ĂBO) upprustningsprojekt Mitt Gröna Kvarter i miljonprogrammet Vivalla (pĂ„ Visgatan i Ărebro) Ă€r utformat, samt i vilket syfte projektet genomförs. Uppsatsen syftar ocksĂ„ till att ge en bild av hyresgĂ€sternas reaktioner pĂ„ projektet, hur beslutsprocessen gĂ„r till gĂ€llande tillbakaflytt samt vilka möjligheter de haft att föra fram sina synpunkter. Följande frĂ„gestĂ€llningar besvaras i uppsatsen: Hur Ă€r ĂBOs projekt Mitt Gröna Kvarter utformat och vad Ă€r syftet med projektet? Vilka Ă€r hyresgĂ€sternas reaktioner och synpunkter pĂ„ projektet och hur har deras synpunkter förts fram under processen? Hur resonerar hyresgĂ€sterna vad gĂ€ller tillbakaflytt efter upprustningen och vilken roll spelar informationen frĂ„n ĂBO för detta beslut?Mitt Gröna Kvarter Ă€r ett aktuellt upprustningsprojekt i miljonprogrammet Vivalla, Ărebro, dĂ€r en upprustning av kvarteret Visgatan sker.
EU ger eko bland korna - frÄn uppbundet till lösdrift :
ABSTRACT
For hundreds of years there has been a tradition with tethered dairy cows in Sweden. The last
decades the old fashioned way to hold cows have been questioned and the number of dairy
cows in loose housing has been increasing. Last year (2004) 19 percent in total of all farms
with milk production in Sweden had their cows in loose housing. Because of EU-legislation
concerning all organic production no farms are allowed to build tie stalls any more and after
2010 all organic dairy cows are supposed to live in loose-housing systems.
The aim of the thesis was mainly to find out the number of farms with tethered organic dairy
cows and if they will continue after the year 2010. Furthermore the purpose was to study if
there are any regional differences, how countries similar to Sweden interpret the EU-decision
about tethered cows and differences in buildings between organic and conventional farms and
the reasons to them.
FrÄn militÀr till civil anvÀndning : Nedlagda militÀretablissemangs infogande i stadsplaneringen
Vid upprĂ€ttandet av miljonprogrammet (1965-1974) skiljde sig stadsplaneringsidealet frĂ„n dagens syn pĂ„ hur en stad bör planeras. Idag stĂ„r miljonprogramsomrĂ„dena inför ett renoveringsbehov dĂ€r evakuering av hyresgĂ€sterna under upprustningsperioden kan bli nödvĂ€ndigt, likasĂ„ en hyreshöjning för att finansiera upprustningen. Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur ĂrebroBostĂ€ders (ĂBO) upprustningsprojekt Mitt Gröna Kvarter i miljonprogrammet Vivalla (pĂ„ Visgatan i Ărebro) Ă€r utformat, samt i vilket syfte projektet genomförs. Uppsatsen syftar ocksĂ„ till att ge en bild av hyresgĂ€sternas reaktioner pĂ„ projektet, hur beslutsprocessen gĂ„r till gĂ€llande tillbakaflytt samt vilka möjligheter de haft att föra fram sina synpunkter. Följande frĂ„gestĂ€llningar besvaras i uppsatsen: Hur Ă€r ĂBOs projekt Mitt Gröna Kvarter utformat och vad Ă€r syftet med projektet? Vilka Ă€r hyresgĂ€sternas reaktioner och synpunkter pĂ„ projektet och hur har deras synpunkter förts fram under processen? Hur resonerar hyresgĂ€sterna vad gĂ€ller tillbakaflytt efter upprustningen och vilken roll spelar informationen frĂ„n ĂBO för detta beslut?Mitt Gröna Kvarter Ă€r ett aktuellt upprustningsprojekt i miljonprogrammet Vivalla, Ărebro, dĂ€r en upprustning av kvarteret Visgatan sker.