Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.

Uppsatsen undersöker med anvÀndande av rangsummetest om LPM-modellen Àr mer lÀmplig Àn riskmÄtt baserade pÄ varians och systematiska riskmÄtt baserade pÄ CAPM för analys och urval av svenska hedgefonder under perioden 1996 - april 2001..

I denna rapport presenteras en studie vars syfte Àr att undersöka vilken vikt lÀrarna lÀgger vid artkunskap i gymnasieskolans ekologiundervisning, samt vad lÀrarna anser att artkunskap har för betydelse för förstÄelsen av ekologiska samband. Studien undersöker ocksÄ om det föreligger nÄgot samband mellan elevernas artkunskap och deras förstÄelse för ekologi.Sex lÀrare har intervjuats om sin ekologiundervisning och art- och ekologitester har genomförts med elever frÄn lika mÄnga klasser inom naturvetarprogrammet. LÀrarna understryker vikten av artkunskap för att eleverna skall förstÄ ekologiska samband. En övervÀgande del av lÀrarna har ocksÄ ett stort artfokus i sin ekologiundervisning. Artstudierna bedrivs huvudsakligen i samband med exkursioner.

I Augusti 2000 beslutades att anvÀndandet av syntetiska vitaminer inte lÀngre tillÄts som tillskott i foderstaten till ekologiska mjölkkor. En generell dispens gÀller i hela EU t.o.m. december 2005. Mer forskningsresultat, som kan visa pÄ möjligheter att tillgodose idisslarnas vitaminbehov utan syntetiska vitaminer, Àr nödvÀndiga för att kunna ta ett korrekt politiskt beslut om ev. fortsatt dispens. I norra Europa har korna en kort betessÀsong.

KlimatförÀndring Àr en frÄga som under senare Är har fÄtt mer och mer medial uppmÀrksamhet och svenskarnas individuella miljömedvetenhet uppskattas vara högre Àn nÄgonsin. Individen pekas ut som att ha ett stort ansvar, men trots klimatkampanjer sÄ fortsÀtter svenskarnas kollektiva klimatpÄverkan ÀndÄ att öka. Denna uppsats syftar till att genom diskursanalys undersöka hur klimatansvar, i termer av ansvar för klimatpÄverkan och klimatanpassning framstÀlls i tvÄ Svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Uppsala Nya Tidning.Svenskt klimatansvar visade sig vara konstruerat pÄ ett tvetydigt sÀtt dÀr samhÀllets gemensamma pÄverkan verkar vara förenad med brist pÄ enskilt ansvar. Individen Àr den aktör som oftast utpekas som förvÀntad att ta ansvar för klimatanpassning samtidigt som detta inte pÄ nÄgot sÀtt krÀvs. De synsÀtt som prÀglade klimatdiskursen var de för ekologisk modernisering dÀr fortsatt konsumtionsökning, tillvÀxt och grön teknikutveckling förvÀntas ta Sverige ur klimatkrisen utan att större livsstil- eller strukturella förÀndringar behöver göras.

Stormwater in urban areas has been treated as a problem for a long time. The large proportion of impermeable surfaces inhibits the water from infiltrating in the ground to the same extent that it does in nature. This causes intensive surface flow during rain, which in turn causes inconveniences such as decreased accessability, floods and increased risk of desease spreading. Drainage through pipes is the traditional and usually functional metod for storm water disposal. That is as long as water flows are moderate. But precipitation varies naturally in amount and intensity and additional impermeable surfaces make some pipes insufficient for heavy or lasting precipitation.

Beroendet av internet har ökat markant över de senaste tjugo Ären, detta har medförtatt tjÀnster som tidigare tillhandahölls lokalt i fysisk form har sakta fasats ut. SamhÀlletsförtroende för internet och dess struktur medför vissa svagheter, som öppnar upp förattacker vilka kan överbelasta plattformar och göra företagets tjÀnster otillgÀngliga.Syftet med arbetet Àr att identifiera DDoS-attacker frÄn pcap-filer och undersöka hurDRDoS-attacker skalar. Arbetet tar Àven upp frÄgestÀllningar om likheter och skillnadermellan attackerna som anvÀnds samt huruvida de skiljer sig frÄn legitim trafik och hurdetta kan vara ett problem nÀr skydd eller liknande implementeras.För att besvara frÄgestÀllningarna har vi valt att göra tre experiment samt analys. De treexperiment görs i en fysisk labbmiljö dÀr attackerna kan ske pÄ ett kontrollerat miljö,dÀr pcap-filer kan samlas in för analys.I arbetet pÄvisades att en reflektionsattack som utnyttjade DNS kunde uppnÄ enskalning med en faktor pÄ 80 gÄnger. Det har Àven pÄvisats vilka likheter som finnsmellan de fem attacker som granskades..

Meningen med denna uppsats Àr att genom en jÀmförande analys utforska vad dessa tvÄ verk frÄn början av 1980-talet sÀger om samtiden i frÄga om politiska och feministiska aspekter. Uppsatsen börjar med beskrivningar och analyser av verkan var för sig dÀr det konstateras att Kristina Abelli Elander kritiserar köns- och familjeroller medan Erla Thorarinsdottir tar upp kampen för fred och kÀrleken till sitt hemland. DÀrefter följer en jÀmförande analys dÀr det bland annat tas upp likheter och skillnader mellan verkan i frÄga om tillvÀgagÄngssÀtt samt jÀmför detta med hur man kan ha gÄtt till vÀga bara ett decennium tidigare..

[Ingen sammanfattning].

Syftet med vÄr uppsats Àr först att ur revisorns perspektiv göra en jÀmförelse mellan svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act avseende intern kontroll i svenska börsbolag. DÀrefter görs en analys av vilken utveckling som kan förvÀntas avseende svensk intern kontroll och svensk kod för bolagsstyrning..

I denna uppsats presenteras teknik för att automatiskt besvara frÄgor skrivna i naturligt sprÄk, givet att man har tillgÄng till en samling tidigare stÀllda frÄgor och deras respektive svar.Jag bygger ett prototypsystem som utgÄr frÄn en databas med epost-konversationer frÄn HP Help Desk. Systemet kombinerar Latent Semantisk Analys med en tÀthetsbaserad klustringsalgoritm och en enkel klassificeringsalgoritm för att identifiera frekventa svar och besvara nya frÄgor.De automatgenererade svaren utvÀrderas automatiskt och resultaten jÀmförs med de som tidigare presenterats för samma datamÀngd. Inverkan av olika parametrar studeras ocksÄ i detalj.Studien visar att detta tillvÀgagÄngssÀtt ger goda resultat, utan att man behöver utföra nÄgon som helst lingvistisk förbearbetning..

HÄllbarhet handlar om att frÀmja vÀlfÀrd nu, och i all tid framöver, genom att ta hÀnsyn till egologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Det handlar om att tillgodose dagens behov utan att förstöra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina.VÄrt examensarbete undersöker förutsÀttningarna för hÄllbar möbelproduktion. och vi gör detta genom ett flödesschema som skall anvÀndas vid uppstart av hÄllbart producerande företag. Idén bygger pÄ att rÄvarorna utvinns och förÀdlas inom en femmilsradie.Vi hoppas kunna Ästadkomma en djupare relation mellan anvÀndaren och objektet Àn vad endast köpande och Àgande ger. Vi har valt att tydliggöra konstruktion och uppbyggnad, samtidigt som formen uppmanar förnuftet till kritiskt ifrÄgasÀttande av stabilitet och hÄllbarhet bÄde konkret och i ett vidareperspektiv.

Homocystein (Hcy) Àr en aminosyra som Àr starkt bunden till kroppens metabolism av metionin. NÀr hcy tillbakabildas till metionin krÀvs nÀrvaro av vitamin B12 och folat. Analys av hcy i plasma (P-hcy) anvÀnds vid misstanke om brist av nÄgon av dessa vitaminer. Analysen kan utföras med ett antal olika metoder. I denna studie analyseras P-hcy immunologiskt med analysinstrumentet Immulite 2000 XPi (Siemens Healthcare Diagnostics Inc, Erlangen, Germany) och enzymatiskt med analysinstrumentet Cobas 6000 (Roche Diagnostics Scandinavia AB, Bromma, Sweden) med syfte att jÀmföra analysresultaten frÄn de bÄda metoderna.

Detta examensarbete Àr den avslutande delen av utbildningen inom maskinteknik pÄ Linnéuniversitetet i VÀxjö under vÄren 2013. Arbetet utfördes i samarbete med Rottne Industri AB dÀr skogsmaskiner utvecklas och tillverkas för skogsbruk. Projektet innefattar utveckling av en hjulupphÀngningskomponent kallad ?hjularm? tillhörande företagets ledande produkt, skördaren H-8. Resultatet slutade i en ny design av hjularmen med hjÀlp av CAD-modellering, Systems Engineering och FEM-analysering..

Jag har i den hÀr uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gÄng har jag lÀst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; sÄsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt Àven med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom hÀxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kÀrna. Jag har Àven visat detta genom den lekfulla berÀttarstrukturen och genreblandningen.